Lars Erik Holm
Bonde i Ö Bölan, Enånger (X).
Född 27/7 1871 i Grängsjö, Enånger (X).
Död 5/12 1946 i Ö Bölan, Enånger (X).
(Far I:1, Mor I:2).
Utom äktenskap med
Emma Kristina Sved.
Torpardotter från Fiskeby i Helsingtuna församling.
Född 8/3 1873 i Lingarö, Rogsta (X).
Död 20/10 1906 i Ö Bölan, Enånger (X). Dödsorsak: Lungsot.
Barn:
Svea* Margareta Holm. Född "utom äktenskap".
Gift 7/6 1908 i Enånger (X) med
Agda* Johanna Olsson
Född söndagen den 18/3 1888 i Heda, Enånger (X).
Död 15/3 1971 i Enånger (X).
Barn:
Helmer Holm
Gunhild Holm
Karin Holm
Erik Holm
Agda Holm
Astrid* Birgitta Holm
Lars Axel* Holm
Anna* Sofia Holm
Ester* Johanna Holm
Olof Eskil* Holm
Generation I
I:1 f
Erik Eriksson Holm
Bonde i Grängsjö 5, Enånger (X).
Född 18/10 1844 i Grängsjö, Enånger (X).
Död 24/5 1924 i Grängsjö, Enånger (X).
(Barn se ovan, Far II:1, Mor II:2).
Gift 29/3 1869 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Emma Kathrina Holm.
Född 20/5 1869 i Grängsjö, Enånger (X).
Lars Erik Holm
Född 27/7 1871 i Grängsjö, Enånger (X).
Död 5/12 1946 i Ö Bölan, Enånger (X).
(Se ovan).
Anders Fredrik Holm
Född 1873 i Grängsjö, Enånger (X).
Margreta Holm
Född 1876 i Grängsjö, Enånger (X).
Alma Maria Holm
Född 1880 i Grängsjö, Enånger (X).
Hilda Kristina Holm
Född 1886 i Grängsjö, Enånger (X).
I:2 m
Brita Burman
Född 9/6 1839 i Vedmora, Enånger (X).
Död 28/4 1919 i Grängsjö, Enånger (X).
(Barn se ovan, Far II:3, Mor II:4).
Gift 29/3 1869 i Enånger (X) med föregående ana.
Generation II
II:1 ff
Erik Ersson.
Torpare i Grängsjö, Enånger (X).
Född 1/4 1811 i Grängsjö, Enånger (X).
Död 19/8 1845 i Grängsjö, Enånger (X). Dödsorsak: feber.
(Barn I:1, Far III:1, Mor III:2)
Gift 9/11 1838 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Erik Eriksson Holm.
Född 18/10 1844 i Grängsjö, Enånger (X).
Död 24/5 1924 i Grängsjö, Enånger (X).
(Se I:1).
II:2 fm
Maria Andersdotter.
Född 1/1 1811 i Boda bruk, Enånger (X).
Död 24/7 1878 i Grängsjö, Enånger (X).
(Barn I:1, Far III:3, Mor III:4)
Gift 1:o 9/11 1838 i Enånger (X) med föregående ana.
Gift 2:o 14/12 1849 i Enånger (X) med
Olof Nilsson.
Husman och bosatt i Grängsjö, Enånger (X).
Född 10/4 1801 i Homna, Voxna (X).
Död 4/10 1874 i Grängsjö, Enånger (X).
II:3 mf
Lars Burman.
Bonde i Vedmora, Enånger (X).
Född 13/4 1800 i Oppänge, Enånger (X).
Död 17/3 1875 i Vedmora, Enånger (X).
(Barn I:2, Far III:5, Mor III:6)
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Margta Burman.
Född 1/8 1833 i Vedmora, Enånger (X).
Karin Burman.
Född 1/3 1835 i Vedmora, Enånger (X).
Brita Burman.
Född 9/6 1839 i Vedmora, Enånger (X).
Död 28/4 1919 i Grängsjö, Enånger (X).
(Se I:2).
Gift 2:o 9/11 1843 i Enånger (X) med
Maria Henriksdotter.
Född 25/2 1812 i Ö Myra, Enånger (X).
Barn:
Lars Fredrik Burman.
Född 6/10 1844 i Vedmora, Enånger (X).
Maria Kristina Burman.
Född 20/9 1854 i Vedmora, Enånger (X).
II:4 mm
Cathrina Olsdotter.
Född 21/4 1794 i Långvinds bruk, Enånger (X).
Död 25/3 1843 i Vedmora, Enånger (X). Dödsorsak: bröstfeber.
(Barn I:2, Far III:7, Mor III:8)
Gift 1:o 29/10 1815 med
Johan Jonsson.
Bonde i Vedmora, Enånger (X).
Född 9/5 1794 i Vedmora, Enånger (X).
Död 22/7 1827 i Vedmora, Enånger (X).
Barn:
Pehr Jansson.
Nämndeman och bonde i Vedmora, Enånger (X).
Född 24/1 1817 i Vedmora, Enånger (X).
Död 21/8 1886 i Vedmora, Enånger (X).
Jonas Jansson.
Född 24/8 1818 i Vedmora, Enånger (X).
Död 15/8 1831 i Vedmora, Enånger (X).
Olof Jansson.
Född 7/7 1821 i Vedmora, Enånger (X).
Johan Jansson.
Född 18/3 1824 i Vedmora, Enånger (X).
Anders Jansson.
Född 9/2 1826 i Vedmora, Enånger (X).
Död 18/1 1839 i Vedmora, Enånger (X).
Gift 2:o med föregående ana.
Generation III
III:1 ff f
Erik Mattsson.
Bonde i Grängsjö, Enånger (X).
Född 26/12 1763 i Grängsjö, Enånger (X).
Död 23/12 1849 i Grängsjö, Enånger (X).
(Barn II:1, Far IV:1, Mor IV:2)
Gift 1795 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Erik Ersson.
Född 1/4 1811 i Grängsjö, Enånger (X).
Död 19/8 1845 i Grängsjö, Enånger (X).
(Se II:1).
III:2 ff m
Cherstin Olsdotter.
Född 23/9 1774 i Änga, Enånger (X).
Död 18/6 1859 i Grängsjö, Enånger (X).
(Barn II:1, Far IV:3, Mor IV:4)
Gift 1795 i Enånger (X) med föregående ana.
III:3 fm f
Anders Andersson.
Kolare vid Boda bruk, Enånger (X).
Född 3/3 1761 i Hjulsjö, Örebro län.
Död 20/1 1817 i Boda bruk, Enånger (X).
(Barn II:2, Far IV:5, Mor IV:6)
Gift 11/9 1791 med efterföljande ana.
Barn:
Maria Andersdotter.
Född 1/1 1811 i Boda bruk, Enånger (X).
Död 24/7 1878 i Grängsjö, Enånger (X).
(Se II:2).
III:4 fm m
Catharina Larsdotter.
Född 20/3 1770 i Björksjö i Hjulsjö, Örebro län.
Död 31/10 1839 i Boda bruk, Enånger (X). Dödsorsak: ålder.
(Barn II:2)
Gift 11/9 1791 med föregående ana.
III:5 mf f
Lars Fredric Burman.
Kyrkvärd och bonde i Oppänge 1, Enånger (X).
Född 12/11 1771 i Oppänge, Enånger (X).
Död 7/5 1842 i Oppänge, Enånger (X).
(Barn II:3, Far IV:9, Mor IV:10)
Gift 1793 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Lars Burman.
Född 13/4 1800 i Oppänge, Enånger (X).
Död 17/3 1875 i Vedmora, Enånger (X).
(Se II:3).
III:6 mf m
Margta Michelsdotter.
Född 20/1 1773 i Finnika, Enånger (X).
Död 28/5 1860 i Oppänge, Enånger (X).
(Barn II:3, Far IV:11, Mor IV:12)
Gift 1793 i Enånger (X) med föregående ana.
III:7 mm f
Olof Westrin.
Mästersmed vid Långvinds bruk, Enånger (X).
Född 9/9 1758 i Långvinds bruk, Enånger (X).
Död 27/3 1821 i Långvinds bruk, Enånger (X).
(Barn II:4, Far IV:13, Mor IV:14)
Gift 26/9 1784 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Christina Olsdotter.
Född 1785 i Långvinds bruk, Enånger (X).
Brita Olsdotter.
Född 1787 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 1861.
Olof Olofsson.
Född 1789 i Långvinds bruk, Enånger (X).
Barbro Olsdotter.
Född 1791 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 1878.
Cathrina Olsdotter.
Född 21/4 1794 i Långvinds bruk, Enånger (X).
Död 25/3 1843 i Vedmora, Enånger (X).
(Se II:4).
Anders Olofsson.
Född 1798 i Långvinds bruk, Enånger )X).
Död 1849.
III:8 mm m
Barbro Andersdotter.
Född 31/7 1756 i Boda, Enånger (X).
Död 12/12 1825 i Långvinds bruk, Enånger (X).
(Barn II:4, Far IV:15, Mor IV:16)
Gift 26/9 1784 i Enånger (X) med föregående ana.
Generation IV
IV:1 ff ff
Matts Ericsson. Bonde i Grängsjö, Enånger (X). Född 24/3 1722 i Grängsjö, Enånger (X). Död 15/6 1799 i Grängsjö, Enånger (X). Dödsorsak: ålder. (Barn III:1, s , Far V:1, s , Mor V:2, s )
Gift 19/10 1755 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Cherstin Mattsdotter. Född 26/11 1756 i Grängsjö, Enånger (X). Död 1/5 1841 i Grängsjö, Enånger (X). Dödsorsak: ålder.
Erik Mattsson. Född 26/12 1763 i Grängsjö, Enånger (X). Död 23/12 1849 i Grängsjö, Enånger (X). (Se III:1, s ).
IV:2 ff fm
Brita Pehrsdotter. Född 19/2 1730 i Boda, Enånger (X). Död 8/12 1812 i Grängsjö, Enånger (X). (Barn III:1, s , Far V:3, s , Mor V:4, s )
Gift 19/10 1755 i Enånger (X) med föregående ana.
IV:3 ff mf
Olof Pehrsson. Bonde i Änga 3, Enånger (X). Född 13/7 1740 i Änga, Enånger (X). Död 15/1 1809 i Änga, Enånger (X). Dödsorsak: ålder. (Barn III:2, s , Far V:5, s , Mor V:6, s )
Gift 23/10 1768 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Cherstin Olsdotter. Född 23/9 1774 i Änga, Enånger (X). Död 18/6 1859 i Grängsjö, Enånger (X). (Se III:2, s ).
IV:4 ff mm
Gölin Olofsdotter. Född 27/4 1746 i Haga, Enånger (X). Död 25/8 1826 i Änga, Enånger (X). Dödsorsak: ålder. (Barn III:2, s , Far V:7, s , Mor V:8, s )
Gift 23/10 1768 i Enånger (X) med föregående ana.
IV:5 fm ff
Anders Olofsson. Bergsman i Björksjö, Hjulsjö - Örebro län. Född ca 1725. Död i Björksjö i Hjulsjö, Örebro län. Släktgren som kommer från Hjulsjö i Örebro län. Grenen inflyttad till Enånger under 1700-talet. (Barn III:3, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anders Andersson. Född 3/3 1761 i Hjulsjö, Örebro län. Död 20/1 1817 i Boda bruk, Enånger (X). (Se III:3, s ).
IV:6 fm fm
Christina Jonsdotter. Född ca 1725 i Hjulsjö, Örebro län. Död i Hjulsjö, Örebro län. (Barn III:3, s )
Gift med föregående ana.
IV:9 mf ff
Anders Burman. Lantmätare. Bosatt i Oppänge, Enånger (X). Född 26/2 1729 i Tibble, Uppland. Död 22/6 1792 i Oppänge, Enånger (X). Dödsorsak: bröstsjukdom. 15 år gammal blev han handskrivare vid Slottsfogdens Galleri i Stockholm. Därefter 1 1/2 år i tjänst vid Jägeri-staten, sedan i tjänst 1 1/2 år såsom rustmästare vid Västerbottens regemente. Skild därifrån på sina föräldrars tillskyndan arbetade han sedan i tre år hos Kongl. Befallsningsmannen och häradsskrivaren i Västernorrlands fögderi, varefter han år 1753 ägnade sig åt lantmäteri och undergick examen i Stockholm 1758 och nämndes senare som commisionslantmätare vid Kongl. Lantmäteri Consistoriet. (Barn III:5, s , Far V:17, s , Mor V:18, s )
Gift 30/11 1758 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Lars Fredric Burman. Född 12/11 1771 i Oppänge, Enånger (X). Död 7/5 1842 i Oppänge, Enånger (X). (Se III:5, s ).
IV:10 mf fm
Margareta (Greta) Brunlöf. Född 11/10 1734 i Oppänge, Enånger (X). Död 22/3 1815 i Oppänge, Enånger (X). (Barn III:5, s , Far V:19, s , Mor V:20, s )
Gift 30/11 1758 i Enånger (X) med föregående ana.
IV:11 mf mf
Michel Ersson. Bonde i Finnika 7, Enånger (X). Född 28/9 1730 i Finnika, Enånger (X). Död 26/4 1793 i Finnika, Enånger (X). Dödsorsak: håll och sting. (Barn III:6, s , Far V:21, s , Mor V:22, s )
Gift 20/10 1751 med efterföljande ana.
Barn:
Margta Michelsdotter. Född 20/1 1773 i Finnika, Enånger (X). Död 28/5 1860 i Oppänge, Enånger (X). (Se III:6, s ).
IV:12 mf mm
Brita Hansdotter. Född 1731 i Trönö (X). Död 13/3 1812 i Finnika, Enånger (X). (Barn III:6, s , Far V:23, s , Mor V:24, s )
Gift 20/10 1751 med föregående ana.
IV:13 mm ff
Olof Olofsson-Westrin. Mästersmed vid Långvinds bruk, Enånger (X). Född 7/7 1731 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 5/5 1800 i Långvinds bruk, Enånger (X). Blev blind på äldre dagar. (Barn III:7, s , Far V:25, s , Mor V:26, s )
Gift 9/10 1757 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Olof Westrin. Född 9/9 1758 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 27/3 1821 i Långvinds bruk, Enånger (X). (Se III:7, s ).
Brita Westrin. Född 1759 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 1833.
Karin Westrin. Född 1761 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 1813.
Lars Westrin. Född 1770 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 1823.
IV:14 mm fm
Cherstin Pehrsdotter. Född 18/12 1735 i Finnika, Enånger (X). Död 9/9 1795 i Långvinds bruk, Enånger (X). (Barn III:7, s , Far V:27, s , Mor V:28, s )
Gift 9/10 1757 i Enånger (X) med föregående ana.
IV:15 mm mf
Anders Tråss. Båtsman och bosatt i Boda, Enånger (X). Född 24/10 1723 i Boda, Enånger (X). Död 31/10 1804 i Boda, Enånger (X). Dödsorsak: slag. (Barn III:8, s , Far V:29, s , Mor V:30, s )
Gift 19/10 1746 med efterföljande ana.
Barn:
Pehr Andersson. Född 1749 i Boda, Enånger (X).
Carin Andersdotter. Född 1750 i Boda, Enånger (X). Död 1811.
Barbro Andersdotter. Född 31/7 1756 i Boda, Enånger (X). Död 12/12 1825 i Långvinds bruk, Enånger (X). (Se III:8, s ).
Brita Andersdotter. Född 1759 i Boda, Enånger (X).
Cherstin Andersdotter. Född 1761 i Boda, Enånger (X). Död 1804.
Anders Andersson. Född 1765 i Boda, Enånger (X). Död 1779.
IV:16 mm mm
Brita Mårtensdotter. Född 29/4 1721 i Bogården, Arbrå (X). Död 25/3 1816 i Boda, Enånger (X). Dödsorsak: ålder. (Barn III:8, s , Far V:31, s , Mor V:32, s )
Gift 19/10 1746 med föregående ana.
Generation V
V:1 ff ff f
Eric Mattsson. Bonde i Grängsjö, Enånger (X). Född 24/10 1702 i Grängsjö, Enånger (X). Död 10/3 1761 i Grängsjö, Enånger (X). Dödsorsak: magsjukdom. (Barn IV:1, s , Far VI:1, s , Mor VI:2, s )
Gift 16/10 1720 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Matts Ericsson. Född 24/3 1722 i Grängsjö, Enånger (X). Död 15/6 1799 i Grängsjö, Enånger (X). (Se IV:1, s ).
Ingrid Ersdotter. Född 11/11 1738 i Grängsjö, Enånger (X). Död 19/3 1829 i Tosätter, Enånger (X). Dödsorsak: ålder.
V:2 ff ff m
Cherstin Jönsdotter. Född 16/1 1698 i Grängsjö, Enånger (X). Död 18/5 1791 i Grängsjö, Enånger (X). Blind sedan år 1781. (Barn IV:1, s , Far VI:3, s , Mor VI:4, s )
Gift 16/10 1720 i Enånger (X) med föregående ana.
V:3 ff fm f
Pehr Larsson. Bonde i Boda 4, Enånger (X). Född 17/6 1704 i Boda, Enånger (X). Död 1760 i Boda, Enånger (X). (Barn IV:2, s , Far VI:5, s , Mor VI:6, s )
Gift 28/5 1729 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Brita Pehrsdotter. Född 19/2 1730 i Boda, Enånger (X). Död 8/12 1812 i Grängsjö, Enånger (X). (Se IV:2, s ).
V:4 ff fm m
Anna Nilsdotter. Född 14/2 1708 i Bölan, Enånger (X). (Barn IV:2, s , Far VI:7, s , Mor VI:8, s )
Gift 28/5 1729 i Enånger (X) med föregående ana.
V:5 ff mf f
Pehr Olofsson. Kyrkvärd och bonde i Änga 3, Enånger (X). Född 16/12 1706 i Änga, Enånger (X). Död 31/5 1748 i Änga, Enånger (X). (Barn IV:3, s , Far VI:9, s , Mor VI:10, s )
Gift 1:o 10/11 1734 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Olof Pehrsson. Född 13/7 1740 i Änga, Enånger (X). Död 15/1 1809 i Änga, Enånger (X). (Se IV:3, s ).
Gift 2:o 25/10 1747 i Enånger (X) med Anna Danielsdotter. Född 28/3 1711 i Bäckmora, Enånger (X). Död 8/11 1790 i Änga, Enånger (X). Dödsorsak: bröstfeber och andtäppa.
V:6 ff mf m
Margta Pehrsdotter. Född 27/10 1708 i Rösånger, Enånger (X). Död 1/10 1745 i Änga, Enånger (X). Dödsorsak: barnsbörd. (Barn IV:3, s )
Gift 10/11 1734 i Enånger (X) med föregående ana.
V:7 ff mm f
Olof Olofsson. Nämndeman och bonde i Haga 3, Enånger (X). Född 7/9 1714 i Haga, Enånger (X). Död 8/3 1794 i Haga, Enånger (X). (Barn IV:4, s , Far VI:13, s , Mor VI:14, s )
Gift 23/10 1743 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Gölin Olofsdotter. Född 27/4 1746 i Haga, Enånger (X). Död 25/8 1826 i Änga, Enånger (X). (Se IV:4, s ).
V:8 ff mm m
Kjerstin Månsdotter. Född 11/5 1725 i Finnika, Enånger (X). Död 14/1 1795 i Haga, Enånger (X). (Barn IV:4, s , Far VI:15, s , Mor VI:16, s )
Gift 23/10 1743 i Enånger (X) med föregående ana.
V:17 mf ff f
Jonas Johansson-Burström/Burman. Tidigare fältväbel m. efternamnet Silver, senare ändrades efternamnet till Burström/Burman när han blev befallningsman. Född 1690 i Enånger (X)?. Död 1763 i Tibble, Uppland (C). Burman-släkten från Tibble i Uppland. Släktgrenen inflyttad till Enånger (X) under 1700-talet.
Jonas(?) Burström, som blev befallningsman (kronofogde?) 1725 i Tibble, Uppland. Han var möjligen f.d. fältväbel. Han var gift med Elsa Margareta Unæa, 1754 bosatt vid Karlholms bruk, Västlands sn i Uppland.
Jonas Johansson Burström (Silfver) var troligen född 1691 i Burträsk. Det var först omkring 1712 som han efter avancemang till mönsterskrivare tog sig namnet Burström. Detta och mycket mera om hans ättlingar kan man läsa i Carl Henrics Carlssons mycket intressanta artikel i INDIVID och HISTORIA (Stockholm 1989). Artikeln heter "Släkten Burman i svenskt biografiskt lexikon- en släkt eller två - Eller tre ?"
Barn: Burman, Anna Margareta. Född 1723 i Luleå. Död 1778-03-01 i Österbybruk, Film. Gift med Humble, Per. Född 1715-1.-.. i Dannemora gruva, Dannemora. Skrivare och bokhållare 1751 vid Österbybruk i Film. Död 1782-08-.. i Österbybruk, Film. Burman, Anders. Född 1729-02-18 i Väst-Tibble. Lantmätare. Bonde vid Oppänge i Enånger. Död 1792-06-22 i ?Enånger. Gift 1758-11-30 i ?Enånger fs med Brunlöf, Margareta. Född 1734-11-30 i ?Frösön, Östersund. Död 1815-03-22 i ?Enånger. Burman, Sofia. Född 1732-08-05 i Väst-Tibble. Gift 1:o med Örner, Johan. Född 1715 i ?. Komminister i Sveg. Död 1759 i Sveg. Gift 2:o med Gran, Per. Född 1728 i Hammerdal. Kronobefallningsman. Död 1807 i Sveg. (Barn IV:9, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anna Margareta Burman. Född 1723 i Luleå (BD). Död 1/3 1778 i Österbybruk, Film (C).
Anders Burman. Född 26/2 1729 i Tibble, Uppland. Död 22/6 1792 i Oppänge, Enånger (X). (Se IV:9, s ).
Sofia Burman. Född 1732.
V:18 mf ff m
Elsa Margareta Unaea. Född mellan 1702 och 1703 i Härnösand (Y). Död 23/7 1769 i Sveg (Z). (Barn IV:9, s , Far VI:35, s , Mor VI:36, s )
Gift med föregående ana.
V:19 mf fm f
Lars Brunlöf. Länsman, gästgivare och bonde i Oppänge 1, Enånger (X). Född 24/3 1703 i Frösö (Z). Död 8/3 1755 i Oppänge, Enånger (X). Dödsorsak: Hetsig feber. Källa: Enångersbok 1D 3; Enånger V / (Barn IV:10, s , Far VI:37, s , Mor VI:38, s )
Gift 26/12 1731 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Margareta (Greta) Brunlöf. Född 11/10 1734 i Oppänge, Enånger (X). Död 22/3 1815 i Oppänge, Enånger (X). (Se IV:10, s ).
Michel Brunlöf.
V:20 mf fm m
Christina Engman. Född 1/8 1708 i Oppänge, Enånger (X). (Barn IV:10, s , Far VI:39, s , Mor VI:40, s )
Gift 26/12 1731 i Enånger (X) med föregående ana.
V:21 mf mf f
Eric Nilsson. Bonde i Finnika 7, Enånger (X). Född XX/11 1683 i Finnika, Enånger (X). Död 10/11 1760 i Finnika, Enånger (X). Dödsorsak: ålder. (Barn IV:11, s , Far VI:41, s , Mor VI:42, s )
Gift 2/11 1718 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Michel Ersson. Född 28/9 1730 i Finnika, Enånger (X). Död 26/4 1793 i Finnika, Enånger (X). (Se IV:11, s ).
V:22 mf mf m
Brita Michelsdotter. Född 4/9 1695 i Tosätter, Enånger (X). Död 16/10 1765 i Finnika, Enånger (X). (Barn IV:11, s , Far VI:43, s , Mor VI:44, s )
Gift 2/11 1718 i Enånger (X) med föregående ana.
V:23 mf mm f
Hans Pehrsson. Född 1690 i Bölan nr 2, Enånger (X). Död 21/10 1764 i Enånger (X). I Enångers dödbok står följande om Hans Pehrsson:
Tar tjänst som dräng i Trönö (X) och gifter sig år 1718 med Brita Pehrsdotter (från Trönbyn nr 1 - en syster till en något omtalad riksdagsman, Nils Pehrsson). De blir uppenbarligen kvar i 20 år i Trönbyn, där barnen föds och det finns också en notering om att svärfadern lämnat över hemmanets vård till mågen Hans Pehrsson. Men när Pehrs äldre bror Jonas i Bölan avlider juldagen 1737, blir det så att de tar över makens föräldrahem i stället ("Måsta flytta hit til Böhland" har prästen skrivit). Det står i dödboken heller inget om att de avlider i Trönö, men omöjligt är det kanske inte fast de jordfästs i Enånger. Källa: Gunnar Hansson i Lindefallet, 2013-11-20. (Barn IV:12, s , Far VI:45, s , Mor VI:46, s )
Gift 1718 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Brita Hansdotter. Född 1731 i Trönö (X). Död 13/3 1812 i Finnika, Enånger (X). (Se IV:12, s ).
V:24 mf mm m
Brita Pehrsdotter. Född i Trönö (X). Död 10/3 1770 i Enånger (X). (Barn IV:12, s , Far VI:47, s , Mor VI:48, s )
Gift 1718 i Enånger (X) med föregående ana.
V:25 mm ff f
Olof Olofsson. Körkarl vid Långvinds bruk, Enånger (X). Född 20/5 1697 i Nora, Enånger (X). (Barn IV:13, s , Far VI:49, s , Mor VI:50, s )
Gift 18/10 1723 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Olof Olofsson-Westrin. Född 7/7 1731 i Långvinds bruk, Enånger (X). Död 5/5 1800 i Långvinds bruk, Enånger (X). (Se IV:13, s ).
V:26 mm ff m
Brita Nilsdotter. Född 1694 i Bölan, Enånger (X). (Barn IV:13, s , Far VI:51, s , Mor VI:52, s )
Gift 18/10 1723 i Enånger (X) med föregående ana.
V:27 mm fm f
Pehr Pehrsson. Bonde i Finnika nr 9, Enånger (X) . Född 20/7 1707 i Enånger (X). (Barn IV:14, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Cherstin Pehrsdotter. Född 18/12 1735 i Finnika, Enånger (X). Död 9/9 1795 i Långvinds bruk, Enånger (X). (Se IV:14, s ).
V:28 mm fm m
Brita Ericsdotter. Född 17/12 1711 i Enånger (X). Död 22/11 1764 i Enånger (X). (Barn IV:14, s )
Gift med föregående ana.
V:29 mm mf f
Pehr Andersson-Tråss (Tross). Båtsman och bosatt i Boda, Enånger (X). Född 4/11 1692 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Barn IV:15, s , Far VI:57, s , Mor VI:58, s )
Gift 14/5 1722 med efterföljande ana.
Barn:
Anders Tråss. Född 24/10 1723 i Boda, Enånger (X). Död 31/10 1804 i Boda, Enånger (X). (Se IV:15, s ).
V:30 mm mf m
Barbro Andersdotter. Född 1686 i Rossla, Delsbo (X). Död 4/2 1762 i Boda, Enånger (X). Dödsorsak: slag. (Barn IV:15, s , Far VI:59, s , Mor VI:60, s )
Gift 14/5 1722 med föregående ana.
V:31 mm mm f
Mårten/Martin Sätersten. Soldat och bosatt i Bogården, Arbrå (X). Död i Bogården, Arbrå (X). (Barn IV:16, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Brita Mårtensdotter. Född 29/4 1721 i Bogården, Arbrå (X). Död 25/3 1816 i Boda, Enånger (X). (Se IV:16, s ).
V:32 mm mm m
Carin Ersdotter. Död i Bogården, Arbrå (X). (Barn IV:16, s )
Gift med föregående ana.
Generation VI
VI:1 ff ff ff
Matts Andersson. Bonde i Grängsjö 1, Enånger (X). Född 1677 i Grängsjö, Enånger (X). Död 1713 i Grängsjö, Enånger (X). (Barn V:1, s , Far VII:1, s , Mor VII:2, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Eric Mattsson. Född 24/10 1702 i Grängsjö, Enånger (X). Död 10/3 1761 i Grängsjö, Enånger (X). (Se V:1, s ).
VI:2 ff ff fm
Margreta Ericsdotter. Född 1671 i Mörtsjö, Arbrå (X). Död 25/10 1748 i Grängsjö, Enånger (X). (Barn V:1, s , Far VII:3, s , Mor VII:4, s )
Gift med föregående ana.
VI:3 ff ff mf
Jöns Jönsson. Garvare i Boda, senare bonde i Grängsjö 1, Enånger (X). Född 20/6 1672 i Koldemo, Arbrå (X). Död 5/3 1742 i Grängsjö, Enånger (X). (Barn V:2, s , Far VII:5, s )
Gift XX/10 1697 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Cherstin Jönsdotter. Född 16/1 1698 i Grängsjö, Enånger (X). Död 18/5 1791 i Grängsjö, Enånger (X). (Se V:2, s ).
VI:4 ff ff mm
Cherstin Ericsdotter. Född 1660 i Boda, Enånger (X). Död 5/3 1737 i Grängsjö, Enånger (X). (Barn V:2, s , Far VII:7, s , Mor VII:8, s )
Gift XX/10 1697 i Enånger (X) med föregående ana.
VI:5 ff fm ff
Lars Pehrsson. Bonde i Boda 4, Enånger (X). Född ca 1670 i Boda, Enånger (X). Död 3/9 1736 i Boda, Enånger (X). (Barn V:3, s , Far VII:9, s , Mor VII:10, s )
Gift 28/12 1696 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Pehr Larsson. Född 17/6 1704 i Boda, Enånger (X). Död 1760 i Boda, Enånger (X). (Se V:3, s ).
VI:6 ff fm fm
Brita Pehrsdotter. Född 26/12 1672 i Rösånger, Enånger (X). Död 29/3 1730 i Boda, Enånger (X). (Barn V:3, s )
Gift 28/12 1696 i Enånger (X) med föregående ana.
VI:7 ff fm mf
Nils Pehrsson-Hammar. Cronebåtsman och bosatt i Bölan, Enånger (X). Född 1666 i Bölan, Enånger (X). Död 12/2 1711 i Bölan, Enånger (X). (Barn V:4, s , Far VII:13, s , Mor VII:14, s )
Gift 1:o 1688 med Anna Jonsdotter. Härstamn okänd. Född 1670. Död 1691 i Bölan, Enånger (X).
Gift 2:o 1698 med Brita Nilsdotter. Härstamn okänd. Född ca 1670. Död 1698 i Bölan, Enånger (X).
Gift 3:o med efterföljande ana.
Barn:
Anna Nilsdotter. Född 14/2 1708 i Bölan, Enånger (X). (Se V:4, s ).
VI:8 ff fm mm
Gölin Andersdotter. Född 1671 i Långvind, Enånger (X). Död 18/5 1737 i Bölan, Enånger (X). (Barn V:4, s , Far VII:15, s , Mor VII:16, s )
Gift med föregående ana.
VI:9 ff mf ff
Olof Pehrsson. Bonde i Änga 3, Enånger (X). Född XX/3 1684 i Änga, Enånger (X). Död 22/12 1733 i Änga, Enånger (X). Dödsorsak: brännsjuka. (Barn V:5, s , Far VII:17, s , Mor VII:18, s )
Gift 1:o 28/12 1705 med efterföljande ana.
Barn:
Pehr Olofsson. Född 16/12 1706 i Änga, Enånger (X). Död 31/5 1748 i Änga, Enånger (X). (Se V:5, s ).
Gift 2:o 11/11 1722 i Enånger (X) med Brita Ericsdotter. Född XX/2 1683 i Boda, Enånger (X). Död 28/4 1726 i Änga, Enånger (X).
Gift 3:o med Anna Ericsdotter. Född 20/12 1705 i Östby, Enånger (X).
VI:10 ff mf fm
Cherstin Svensdotter. Född 1680 i Fegärde, Njutånger (X). Död 16/2 1721 i Änga, Enånger (X). (Barn V:5, s , Far VII:19, s , Mor VII:20, s )
Gift 28/12 1705 med föregående ana.
VI:13 ff mm ff
Olof Olofsson. Bonde i Haga 3, Enånger (X). Född XX/4 1683 i Haga, Enånger (X). Död 18/8 1730 i Haga, Enånger (X). (Barn V:7, s , Far VII:25, s , Mor VII:26, s )
Gift 26/10 1712 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Olof Olofsson. Född 7/9 1714 i Haga, Enånger (X). Död 8/3 1794 i Haga, Enånger (X). (Se V:7, s ).
VI:14 ff mm fm
Gölin Olofsdotter. Född 1685 i Tosätter, Enånger (X). Död 26/8 1743 i Haga, Enånger (X). (Barn V:7, s , Far VII:27, s , Mor VII:28, s )
Gift 26/10 1712 i Enånger (X) med föregående ana.
VI:15 ff mm mf
Måns Olofsson. Bonde i Finnika 5, Enånger (X). Född 1682 i Ale, Norrala (X). Död 7/11 1756 i Finnika, Enånger (X). Dödsorsak: ålder. (Barn V:8, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Kjerstin Månsdotter. Född 11/5 1725 i Finnika, Enånger (X). Död 14/1 1795 i Haga, Enånger (X). (Se V:8, s ).
VI:16 ff mm mm
Cecilia Ericsdotter. Född 1688 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Barn V:8, s , Far VII:31, s , Mor VII:32, s )
Gift med föregående ana.
VI:35 mf ff mf
Johannes (Olai Johan) Johan Unaeus. Kyrkoherde. Född 11/11 1667 i Motorp, Sveg (Y). Död 14/6 1735 i Nederluleå (BD). Sköld: Styckad, i övre fältet en örn, i nedre en krans. Hjälmprydnad: Ett uppstigande örnhuvud inom en krans. Mtl Västerbotten 1710.
Barn: Olov Johanni Unaeus b: 1697 i Oviken, Z Hans Unaeus f: 29 MAR 1700 i Oviken, Z Johan Unaeus f: 1702 i Oviken, Z Elsa Margareta Unaea f: 1703 i Härnösand, Y Anna Katarina Unaea f: 7 FEB 1704 i Härnösand, Y Kristina Unaea f: 30 JUN 1706 i Luleå, BD Andreas Unaeus f: 21 OCT 1707 i Luleå, BD Zacharias Unaeus f: 23 JUN 1709 i Luleå, BD (Barn V:18, s , Far VII:69, s , Mor VII:70, s )
Gift 23/7 1695 med efterföljande ana.
Barn:
Elsa Margareta Unaea. Född mellan 1702 och 1703 i Härnösand (Y). Död 23/7 1769 i Sveg (Z). (Se V:18, s ).
VI:36 mf ff mm
Anna Hansdotter Drake. Född 15/12 1670 i Oviken (Z). Död 26/9 1745 i Nederluleå (BD). (Barn V:18, s , Far VII:71, s , Mor VII:72, s )
Gift 23/7 1695 med föregående ana.
VI:37 mf fm ff
Olaus Laurentii Brunnius. Kollega på Frösö Trivialskola (Z). Född 29/10 1671 i Brunne, Stigsjö (Y). Död 1715 i Frösö (Z). Källa: Thord Bylund, Landsarkivet i Härnösand (Barn V:19, s , Far VII:73, s , Mor VII:74, s )
Gift 1701 med efterföljande ana.
Barn:
Lars Brunlöf. Född 24/3 1703 i Frösö (Z). Död 8/3 1755 i Oppänge, Enånger (X). (Se V:19, s ).
VI:38 mf fm fm
Margareta Filmera. Född 167? i Frösö (Z). Död 1715 i Frösö (Z). Källa: Burman (medlem i ALIR) (Barn V:19, s , Far VII:75, s )
Gift 1701 med föregående ana.
VI:39 mf fm mf
Michael Engman. Sockenskrivare och länsman i Oppänge 1, Enånger (X). Född 7/10 1679 i Oppänge, Enånger (X). Död 10/2 1735 i Oppänge, Enånger (X). (Barn V:20, s , Far VII:77, s , Mor VII:78, s )
Gift 27/10 1707 med efterföljande ana.
Barn:
Christina Engman. Född 1/8 1708 i Oppänge, Enånger (X). (Se V:20, s ).
VI:40 mf fm mm
Sara Jacobsdotter-Niure. Född 1682 i Löten, Mo (X). Död 22/1 1727 i Oppänge, Enånger (X). (Barn V:20, s , Far VII:79, s , Mor VII:80, s )
Gift 27/10 1707 med föregående ana.
VI:41 mf mf ff
Nils Ericsson. Bonde i Finnika 7, Enånger (X). Född ca 1640 i Finnika, Enånger (X). Död 14/7 1718 i Finnika, Enånger (X). (Barn V:21, s , Far VII:81, s , Mor VII:82, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Eric Nilsson. Född XX/11 1683 i Finnika, Enånger (X). Död 10/11 1760 i Finnika, Enånger (X). (Se V:21, s ).
VI:42 mf mf fm
Anna Jonsdotter. Född XX/4 1652 i Prästgården, Njutånger (X). Död 9/9 1739 i Finnika, Enånger (X). (Barn V:21, s , Far VII:83, s , Mor VII:84, s )
Gift med föregående ana.
VI:43 mf mf mf
Michel Gudmundsson. Bonde i Tosätter 1, Enånger (X). Född 1665 eller 3/5 1668 i Tosätter, Enånger (X). Död 5/5 1739 i Tosätter, Enånger (X). (Barn V:22, s , Far VII:85, s , Mor VII:86, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Brita Michelsdotter. Född 4/9 1695 i Tosätter, Enånger (X). Död 16/10 1765 i Finnika, Enånger (X). (Se V:22, s ).
VI:44 mf mf mm
Brita Hansdotter. Född 1675 i Heda, Enånger (X). Död i Tosätter, Enånger (X). (Barn V:22, s )
Gift med föregående ana.
VI:45 mf mm ff
Pehr Jonsson. Hemmansinnehavare - Bölan nr 2, Enånger (X). Född XX/6 1644 i Borka nr 2, Enånger (X). Död 31/3 1728 i Bölan nr 2, Enånger (X). (Barn V:23, s , Far VII:89, s , Mor VII:90, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Hans Pehrsson. Född 1690 i Bölan nr 2, Enånger (X). Död 21/10 1764 i Enånger (X). (Se V:23, s ).
VI:46 mf mm fm
Karin Pehrsdotter. Född 1640 i Bölan nr 2, Enånger (X). Död 11/9 1720 i Bölan, Enånger (X). (Barn V:23, s , Far VII:91, s , Mor VII:92, s )
Gift med föregående ana.
VI:47 mf mm mf
Pehr Nilsson. Född i Trönbyn nr 1 (X). Död i Trönö (X). (Barn V:24, s , Far VII:93, s , Mor VII:94, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Brita Pehrsdotter. Född i Trönö (X). Död 10/3 1770 i Enånger (X). (Se V:24, s ).
VI:48 mf mm mm
Anna Mårtensdotter. Född omkr 1663 i Sterte nr 1, Trönö (X). (Barn V:24, s , Far VII:95, s , Mor VII:96, s )
Gift med föregående ana.
VI:49 mm ff ff
Olof Jönsson. Bonde i Nora 2, Enånger (X). Född 1671 i Arbrå (X). Död 30/3 1712 i Nora, Enånger (X). (Barn V:25, s , Far VII:97, s , Mor VII:98, s )
Gift 28/12 1694 med efterföljande ana.
Barn:
Olof Olofsson. Född 20/5 1697 i Nora, Enånger (X). (Se V:25, s ).
VI:50 mm ff fm
Carin Olofsdotter. Född ca 1675 i Nora, Enånger (X). Död i Nora, Enånger (X). (Barn V:25, s , Far VII:99, s , Mor VII:100, s )
Gift 28/12 1694 med föregående ana.
VI:51 mm ff mf
Nils Pehrsson. Båtsman i Bölan, Enånger (X). Död i Bölan, Enånger (X). (Barn V:26, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Brita Nilsdotter. Född 1694 i Bölan, Enånger (X). (Se V:26, s ).
VI:52 mm ff mm
Anna Jonsdotter. Död i Bölan, Enånger (X). (Barn V:26, s )
Gift med föregående ana.
VI:57 mm mf ff
Anders Jonsson. Husman och bosatt i Boda, Enånger (X). Född 1660. Död i Boda, Enånger (X). (Barn V:29, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Pehr Andersson-Tråss (Tross). Född 4/11 1692 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Se V:29, s ).
VI:58 mm mf fm
Cherstin Pehrsdotter. Född 1660. Död i Boda, Enånger (X). (Barn V:29, s )
Gift med föregående ana.
VI:59 mm mf mf
Anders Jonsson. Död i Rossla, Delsbo (X). (Barn V:30, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Barbro Andersdotter. Född 1686 i Rossla, Delsbo (X). Död 4/2 1762 i Boda, Enånger (X). (Se V:30, s ).
VI:60 mm mf mm
Ingeborg Svensdotter. Död i Rossla, Delsbo (X). (Barn V:30, s )
Gift med föregående ana.
Generation VII
VII:1 ff ff ff f
Anders Mattsson. Nämnd som bonde i Grängsjö 1 enl 179 års jdbk. Född 1645 i Grängsjö, Enånger (X). Död i Grängsjö, Enånger (X). (Barn VI:1, s , Far VIII:1, s , Mor VIII:2, s )
Gift 1676 med efterföljande ana.
Barn:
Matts Andersson. Född 1677 i Grängsjö, Enånger (X). Död 1713 i Grängsjö, Enånger (X). (Se VI:1, s ).
VII:2 ff ff ff m
Margtha Mårtensdotter. Född 1649 i Helsjötorp, Arbrå (X). Död 8/1 1729 i Grängsjö, Enånger (X). (Barn VI:1, s )
Gift 1676 med föregående ana.
VII:3 ff ff fm f
Eric Larsson. Bosatt i Mörtsjö, Arbrå (X). Död i Mörtsjö, Arbrå (X). (Barn VI:2, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Margreta Ericsdotter. Född 1671 i Mörtsjö, Arbrå (X). Död 25/10 1748 i Grängsjö, Enånger (X). (Se VI:2, s ).
VII:4 ff ff fm m
Gertrud Jonsdotter. Död i Mörtsjö, Arbrå (X). (Barn VI:2, s )
Gift med föregående ana.
VII:5 ff ff mf f
Jöns Jönsson. Soldat. Född ca 1640. Död i Koldemo, Arbrå (X). (Barn VI:3, s )
Gift
Barn:
Jöns Jönsson. Född 20/6 1672 i Koldemo, Arbrå (X). Död 5/3 1742 i Grängsjö, Enånger (X). (Se VI:3, s ).
VII:7 ff ff mm f
Eric Larsson. Bonde i Boda 2, Enånger (X). Född 1628 i Boda, Enånger (X). Död 19/11 1699 i Boda, Enånger (X). (Barn VI:4, s , Far VIII:13, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Cherstin Ericsdotter. Född 1660 i Boda, Enånger (X). Död 5/3 1737 i Grängsjö, Enånger (X). (Se VI:4, s ).
VII:8 ff ff mm m
Margreta Pehrsdotter. Härstamn okänd. Född 1633. Död 1/1 1696 i Boda, Enånger (X). (Barn VI:4, s )
Gift med föregående ana.
VII:9 ff fm ff f
Pehr Olofsson. Bonde i Boda 4, Enånger (X). Född ca 1640 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Barn VI:5, s , Far VIII:17, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Lars Pehrsson. Född ca 1670 i Boda, Enånger (X). Död 3/9 1736 i Boda, Enånger (X). (Se VI:5, s ).
VII:10 ff fm ff m
Brita Larsdotter. Härstamn okänd. Född ca 1640. Död i Boda, Enånger (X). (Barn VI:5, s )
Gift med föregående ana.
VII:13 ff fm mf f
Pehr Jonsson. Nämnes som bonde i Bölan 7, Enånger (X) enl 1658-1675 års jdbk, KA. Född omkr 1630. Död i Bölan, Enånger (X). (Barn VI:7, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Nils Pehrsson-Hammar. Född 1666 i Bölan, Enånger (X). Död 12/2 1711 i Bölan, Enånger (X). (Se VI:7, s ).
VII:14 ff fm mf m
Maritt Nilsdotter. Född ca 1630 i Bölan, Enånger (X). Död i Bölan, Enånger (X). (Barn VI:7, s , Far VIII:27, s )
Gift med föregående ana.
VII:15 ff fm mm f
Anders Olsson-Bälther. Båtsman. Född ca 1640. Död i Långvind, Enånger (X). (Barn VI:8, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gölin Andersdotter. Född 1671 i Långvind, Enånger (X). Död 18/5 1737 i Bölan, Enånger (X). (Se VI:8, s ).
VII:16 ff fm mm m
Brita Ericsdotter. Född ca 1640. Död i Långvind, Enånger (X). (Barn VI:8, s )
Gift med föregående ana.
VII:17 ff mf ff f
Pehr Olofsson. Bonde i Änga 3, Enånger (X). Född ca 1645 i Änga, Enånger (X). (Barn VI:9, s , Far VIII:33, s , Mor VIII:34, s )
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Olof Pehrsson. Född XX/3 1684 i Änga, Enånger (X). Död 22/12 1733 i Änga, Enånger (X). (Se VI:9, s ).
Gift 2:o med Ingeborg Pehrsdotter. Född 1/5 1656 i Bölan, Enånger (X). Död 1/4 1738 i Änga, Enånger (X).
VII:18 ff mf ff m
Barbru. Född 1647. Död 28/7 1689 i Änga, Enånger (X). (Barn VI:9, s )
Gift med föregående ana.
VII:19 ff mf fm f
Sven Grelsson. Bonde i Fegärde, Njutånger (X). Död i Fegärde, Njutånger (X). (Barn VI:10, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Cherstin Svensdotter. Född 1680 i Fegärde, Njutånger (X). Död 16/2 1721 i Änga, Enånger (X). (Se VI:10, s ).
VII:20 ff mf fm m
Sigrid Jönsdotter. Död i Fegärde, Enånger (X). (Barn VI:10, s )
Gift med föregående ana.
VII:25 ff mm ff f
Olof Mattsson. Bonde i Haga 3, Enånger (X). Född ca 1650 i Haga, Enånger (X). Död 1707 i Haga, Enånger (X). (Barn VI:13, s , Far VIII:49, s )
Gift 1678 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Brita Olofsdotter. Född 21/9 1679 i Haga, Enånger (X). Död 1/10 1742 i Hökberg, Enånger (X).
Olof Olofsson. Född XX/4 1683 i Haga, Enånger (X). Död 18/8 1730 i Haga, Enånger (X). (Se VI:13, s ).
VII:26 ff mm ff m
Margta Olofsdotter. Född 1652 i Änga, Enånger (X). Död 8/9 1721 i Haga, Enånger (X). (Barn VI:13, s , Far VIII:51, s , Mor VIII:52, s )
Gift 1678 i Enånger (X) med föregående ana.
VII:27 ff mm fm f
Olof Andersson. Nämnd enl 1670-1690 års jdbk, KS som bonde i Tosätter, Enånger (X). Född 1636 i Tosätter, Enånger (X). Död 25/7 1697 i Tosätter, Enånger (X). (Barn VI:14, s , Far VIII:53, s , Mor VIII:54, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gölin Olofsdotter. Född 1685 i Tosätter, Enånger (X). Död 26/8 1743 i Haga, Enånger (X). (Se VI:14, s ).
VII:28 ff mm fm m
Margreta Larsdotter. Född 1636 i Tosätter, Enånger (X). Död 4/8 1728 i Tosätter, Enånger (X). (Barn VI:14, s , Far VIII:55, s , Mor VIII:56, s )
Gift med föregående ana.
VII:31 ff mm mm f
Eric Andersson. Nämnd som bonde i Finnika 5 enl 1685-1690 års jdbk, KA. Född ca 1645 i Finnika, Enånger (X). (Barn VI:16, s , Far VIII:61, s , Mor VIII:62, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Cecilia Ericsdotter. Född 1688 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Se VI:16, s ).
VII:32 ff mm mm m
Cherstin Pehrsdotter. Härstamn okänd. Född 1660. Död i Finnika, Enånger (X). (Barn VI:16, s )
Gift med föregående ana.
VII:69 mf ff mf f
Olof (Olaus) Johannis Hansson Unaeus. Kyrkoherde i Sveg (Y). Född omkr 1640 i Härnösand (Y). Död 1688 i Sveg (Y). Johannes Unaeus, s t komm Olof Hansson Unaeus ohh Anna Johansdr Schiller i Sveg, var lektor i Härnösand 1723-1737, därefter kyrkoherde i Nederluleå församling. död 1735 14/6. Hustrun var enl herdaminnet kyrkoherdedtr fr Oviken, f 1670 15/12, d 1745 6/9
Barn: Johannes Unaeus f: 11 NOV 1667 i Motorp, Sveg, Y
Anna Unaeus f: 1676 i Sveg, Z Olov Unaeus f: Okän i Sveg, Y Kristina Unaea f: Okän i Sveg, Z Maria Unaeus f: Okän i Sveg, Y NN Unaeus f: Okän i Sveg, Y NN Unaeus f: Okän i Sveg, Y (Barn VI:35, s , Far VIII:137, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Johannes (Olai Johan) Johan Unaeus. Född 11/11 1667 i Motorp, Sveg (Y). Död 14/6 1735 i Nederluleå (BD). (Se VI:35, s ).
VII:70 mf ff mf m
Anna Johansdotter Schiller. Född (Härnösand?) 15/12 1650 i Stockholm (AB). Död 6/9 1745 i Stockholm (AB). Anna Johansdotter Schiller fr. Hsand, flyttade en tid efter mannens död till Sthm.² År /6 intercederade Hsands konsist. för pastoris i Sveg änka Anna Schiller, att hon måtte få de 6 tnr donationsspanmål, som voro lediga efter afl. löjtnant Pär Olson Helsing i Grundsunda (RA domk. skr ).
Anna Johansdotter Schiller, f 1650 11/6 i Stockholm.
En teori bara om Annas ursprung: Carolus Magni Schillerus, khde Floda (D), d 1655, hade med sin hustru Ebba Siggesdotter, f 1598 (Collmar: Strängnäs stifts hm 2, sid 559) sonen, fältpredikanten Johan Sigge (Hagström: Strängnäs stifts hm 2, sid 40).
Kan det vara så att Johan Sigge är far till Anna Johansdotter? Enligt dödsrunan var Anna "af så förnämlig härkomst, att des familier har kunnat och ännu uthräknar sitt ursprung utaf de urgamla och förnämsta Norska släkter". (A Nordberg: Luleå sockens historia del II, sid 545f). Den "förnämliga härkomsten" stämmer ganska bra överens med skrönorna om hennes farbror (?) Samuel (1618-1665), 1651 adlad Schillerfelt (Elgenstierna SAÄ del VII, sid 16) och hennes syssling(?) Johan Schiller, adlad Schillerhjelm eller von der Kuhla (Schlegel-Klingspor: ointrod.adel s 255f). Om deras, och ätten Palmstiernas, härstamning från den norske hövdingen Guldbrand Kula, se Collmar: Strängnäs stifts hm del 2 sid 555. I Olga Dahls 'Göteborgs tomtägare 1637-1807' förekommer en Johan Schiller vid flera tillfällen under perioden 1683 - 1692. Bl.a omnämns att Johan Rutgersson Schiller gifter sig med Petter Brandts änka Margareta Jönsdotter den 30 januari 1683. I kyrkboken (Kristine kyrka) står skrivet Johan Rutger Schiller.
Det lär ska finnas en Johan Schiller som i april 1688 får burskap som handlande i Göteborg. Vad har denne Johan för relation till Rutger Johan Schiller (1624-1714), rådman i Marstrand?
Kan detta vara Anna Schillers farmor?:
BÖRTA Svensdotter Levde 1620 i Göteborg, Västergötland Kan detta vara Anna Shillers far?
Rutger JOHAN Schiller (1620-1714) Rådman, Vice Borgmästare i Marstrand Född i Göteborg, Västergötland Död i Marstrand, Bohuslän Två barn i anorna Gift med MARGARETA Brant (1623-1693)
Född i Göteborg, Västergötland Död i Marstrand, Bohuslän
Kan detta vara Anna Schillers syster?:
KRISTINA Schiller (1665-1726) Född i Marstrand, Bohuslän Död på Lilla Askerön, Bohuslän Gift med GUNNAR Andersson-Leht (1650-1698)
Kan detta vara Anna Schillers bror?:
Esbjörn Schiller. Borgare i Göteborg. Född 1669. Död 1742
Gift 1706-08-28 med Anna Engelke. Född 1685-01-21. Död 1713-08-03 i Göteborg. Barn: ? Schiller. ? Schiller. Gift med Agneta Crocatt. Född 1688. Död 1743. Barn: Rutger Schiller. Handlande i Göteborg. Född 1724-06-28. Död 1753. Begravd 1753-10-21. Daniel Schiller. Handlande i Göteborg. (Barn VI:35, s )
Gift med föregående ana.
VII:71 mf ff mm f
Hans Olai Drake. Kyrkoherde i Oviken (Z). Född 1634 i Berge, Brunflo (Z). Död 28/12 1701 i Oviken (Z). Skolmästare 1660-1670, kyrkoherde i Oviken 1678-1701. Tre döda barn på gravsten i Ovikens kyrka: Barbara 1663, Johannes? 1666?, Anders 1680. Hans Olofsson Drake (1678-1701), f. 1634, son till prosten i Brunflo Olof Pedersson Drake. Blef stud. i Upsala 25 okt. 1655, skolmästare i Ovikens skola 1660 och erhöll tillika 10 okt. 1661 konfirmation uppa sysslomansämbetet öfver kyrkorna i Jämtland och Härjeådalen »emoot skäligh obligation att han thet såsom een nitälskande man hulde och trolighe förestå skal effter all förmågha» (Hdpr.). Blef 1668 prostens Andreas Elavi' hjälppräst och fick kgl. m:ts konfirmation 6 juli 1670 att efter hans död blifva efterträdare. Detta gaf anledning till en skarp klagoskrift, som lektorerna i Hsand insände till regeringen, hvari de framhöllo, att herr Hans Drake gått i vägen för lektor Zach. Plantin, som nu på 18:de året varit där græcæ linguæ lektor, »under det herr Hans för få år sedan varit hans discipel, sedan en liten tid som nogast duglig pædagogus i Jemptelandh och nu på 2:dra året hjälpepräst hos pastoren i Oviken». Den kgl. regeringen förklarade emellertid, att den förra dispositionen ej kunde lätteligen ändras, men utnämnde lektor Plantin till Offerdals då vakanta pastorat. (RA, domk. skr.) Drake var 1672 fullmäktig vid riksdagen. Ehuru prosten And. Elavi ännu lefde, fick han 1678 tillträda som ordin. khde med förord att sköta företrädaren och hans hus till döddagar. Inspektor för Frösö skola 1688. Afled 28 dec. 1701 och begr. 25 mars 1702. Hans huggna grafsten låg på stora kyrkogången iOvikens gamla kyrka.1 G. m. Elsa Embdeman, f. 1642, dotter af khden Johan Embdeman i Opdalen i Norge. Barn: Olaus, stud. i Upsala, disp. De opinione præs. J. Bilberg 1688, amiralitetspred. i Karlskrona; Anna, f. 15/12 1670, g. 23/7 1695 m. khden i N. Luleå Joh. Unæus, n. 25; Barbara, g. 23/7 1695 m. prosten i Skön Dan. Touscher; Mätta, f. maj 1677, d. ogift 20/12 1732 i Luleå gamla stad; Anders, f. 5/5 1682, fil. mag., president i Kommersekoll., adlad 22/2 1720 von Drake, d. 2/8 1744 i Sthm. _________ 1 Inskr. kring grafstenens rand: Sub hoc tumulo dormiunt vir rev. dom. Johannes Drake, olim pastor in Owiken natus 1634, denatus - et matrona pia Elsa Emdeman nata 1642. Drake Hans Olofsson (1634–1701), kyrkoherde i Oviken, 1688–97. Sköld: En drake. Eder 14, 26. [En son adlad von Drake 1720 med annat drakvapen.]
Barn: Olaus Hansson Drake f: 1658 i Lit, Z Anna Hansdotter Drake f: 15 DEC 1670 i Oviken, Z Mätta Drake f: 1677 i Oviken, Z Anders Hansson Drake f: 5 MAY 1682 i Oviken, Z Barbara Drake f: Okän i Oviken, Z (Barn VI:36, s , Far VIII:141, s , Mor VIII:142, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anna Hansdotter Drake. Född 15/12 1670 i Oviken (Z). Död 26/9 1745 i Nederluleå (BD). (Se VI:36, s ).
Anders Hansson Drake von. Ämbetsman, politiker. Född 25/5 1682 i Oviken (Z). Död 2/8 1744 i Stockholm (AB).
VII:72 mf ff mm m
Elsa Embdeman. Född 1642 i Oppdalen, Norge (N). Död i Oviken (Z). Elsas syster:
Maria Embdeman Lynkol f: 1645 i Opdalen, Norge - Död 31. Dec 1715 i Lit. Gift 1667 med Elias Olofsson OLDBERG.
Victor Örnberg skriver i Svenska Ättartal 1898, s 365 att systrarna Emdeman "högst sannolikt" inte var döttrar till kyrkoherden Johan Embdeman (f 1610/1620 i Oppdalen, Norge) utan till kaplan Anders Elefsen i Opdal, som var ingift i urgamla släkten Blix. Men som vanligt lämnar Örnberg inga källhänvisningar. Bygdén håller i sitt herdaminne dock fast vid uppgiften att Johan Embdeman var fadern.
Bo Wallin (på Anbytarforum den 19 augusti 2004) skrev som svar till ovanstående att Örnberg nog hade tittat på Ovikens prästlängd, och gjort en sund bedömning, och fann det "högst sannolikt", att de var döttrar till Elavi! Jag skulle vilja förstärka "högst sannolikt" till "mycket mycket troligt" "Johan Embdeman" är en konstruerad namnkombination, som aldrig har funnits, och bör utgå! Vore Elsa dotter till företrädaren, så skulle hon vara dotter till, den NORSKE prästen i OPPDAL Andreas Elavi & Barbara Blix, som sedermera blev khde i Oviken. och dotterdotter till KYRKOHERDEN i OPPDAL Erik Blix. Även Oldberg kan knytas till Oviken, där han var skrivare. Bland systrarna Embdemans barn återfinns namnen Anders & Barbara/Barbro. Prästlängden för Oppdal som den är känd för mig! OPPDAL Christoffer Sørensen khde 1558 1563 Laurits Klemmetsen khde 1571 1590 Morten Bjørnsen khde 1589 1606 Knut Pedersen Kylstrup khde 1607 1608 Erik Lauritsen Blix khde 1607 1633 Anders Roaldsen khde 1634 1662 Hans Andersen Bernhoft khde 1662 1689 Anders Hansen Bernhoft khde 1689 1695 Oluf Pedersen komm 1612 1613 Anders Eilifsen komm 1629 1633 (Barn VI:36, s , Far VIII:143, s , Mor VIII:144, s )
Gift med föregående ana.
VII:73 mf fm ff f
Lars Persson. Bonde i Brunne, Stigsjö (Y). Född 1631 i Brunne, Stigsjö (Y). Död 17/5 1708 i Brunne, Stigsjö (Y). Källa: Thord Bylund, Landsarkivet i Härnösand (Barn VI:37, s , Far VIII:145, s , Mor VIII:146, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Olaus Laurentii Brunnius. Född 29/10 1671 i Brunne, Stigsjö (Y). Död 1715 i Frösö (Z). (Se VI:37, s ).
VII:74 mf fm ff m
Kerstin Eriksdotter. Född 1630 i Brunne, Stigsjö (Y). Källa: Thord Bylund, Landsarkivet i Härnösand (Barn VI:37, s )
Gift med föregående ana.
VII:75 mf fm fm f
Matthias Jonae Filmerus. Klockare i Sunne (Z), sedan lärare i 24 år vid Frösö Trivialskola 1676-1700. Född 1636 i Grundsunda (Y) eller Film (C)?. Död 10/8 1718 i Rödön (Z). Fadern: Johannes Filmerus, collega vid Frösö trivialskola, avsatt därifrån Mats Filmerus, kanske från socknen Film, C, var först klockare i Sunne, Z. Han blev en av de första lärarna vid Frösö Trivialskola och tjänstgjorde under 24 år (1676-1700) vid skolan; hustrun är ännu okänd till namnet; Mats var begravd 82 år gammal år 1718 på Rödön, Z. Prosten och inspektorn Zacharias Plantin inköpte i april 1676 genom överste Zacharias Ribbings förmedling frösöhemmanet Öster Stocke på 7 tunnland. I slutet på april eller senast hösten 1676 fick så Plantin den siste pedagogus ovigensis Elias Oldberg att överflytta till Frösön och Stocke. Nästa år eller senast 1678 anställdes en andre lärare, en gammal uppsalastudent Matthias Filmerus, förut klockare i Sunne. En särställning intog förstaklasslärarna, som i allmänhet var för svagt meriterade för att befordras till präster. Till 1733 tjänstgjorde endast tre lärare i klass I, varav den förste Matthias Filmerus i 24 år. I de brev som finns bevarade från rektor Claudius Halling till inspektor, prosten Abraham Burman i Offerdal, som innehade inspektoratet 1688-1710, klagar Halling mycket över Filmerus. Rektorn kan inte få Matthias till en rätt metod med innanläsningen, målet för honom avtager, till mig, då han medtog löjtnanten, fältskären, regementsskrivaren, stabsofficeren, och då alla skolbetjänter stod på gården och diskuterade om ett och annat. Då kommer Matthias spatserande, så fuller, att det var en ynka att se honom. Han raglade tydligen fram till översten och höll på att slå ihjäl sig, då han föll över några bräder. Under bönedagspredikan väckte han uppseende i kyrkan med sin sträva näktergalsröst. Filmerus är förvisso inte det enda exemplet på brännvinets fördärvliga roll bland Frösö och Östersunds lärare. Försupen och orkeslös kunde inte Filmerus inte längre användas i skolans tjänst, men hur skulle man få bort honom utan att sätta honom på bar backe. Någon pensionering förekom ju inte på denna tid. Den enda möjligheten var att skaffa honom en måg, som kunde upprätthålla tjänsten och försörja familjen. Superintendenten lyckades finna ett offer, Olof Brunnius, en fattig bondestudent från Stigsjö i Ångermanland. Han åtog sig tjänsten och dottern, på villkor att han skulle få uppbära hela lönen, mot det att han höll sina svärföräldrar med mat och husrum. Som man kan förstå var det inte ett lyckligt arrangemang, i varje fall inte för den stackars Brunnius. De ekonomiska bekymren och de trista familjeförhållandena, tvistigheterna med svärföräldrarna och det föga lyckliga äktenskapet, blev tydligen den unge kollegan övermäktiga. Natten mellan 25 och 26 november 1709 försökte han ta livet av sig genom hängning, men blev nedskuren och återkallad till livet. Brunnius avled 1715, samma år som sin hustru, efterlämnande flera barn och fattig in i det sista. (Frösö Trivialskola 300 år, Hans Jacobsson) Källor: 1) Beräknad uppgift 2) Frösö Trivialskola 300 år 3) Ministerialregistret, ÖLa (Barn VI:38, s )
Gift
Barn:
Margareta Filmera. Född 167? i Frösö (Z). Död 1715 i Frösö (Z). (Se VI:38, s ).
VII:77 mf fm mf f
Johan Michelsson-Engman. Länsman och bonde på Oppänge 1, Enånger (X). Född ca 1650 i Oppänge, Enånger (X). Död i Oppänge, Enånger (X). (Barn VI:39, s , Far VIII:153, s , Mor VIII:154, s )
Gift 1679 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Michael Engman. Född 7/10 1679 i Oppänge, Enånger (X). Död 10/2 1735 i Oppänge, Enånger (X). (Se VI:39, s ).
VII:78 mf fm mf m
Cherstin Larsdotter. Född XX/4 1658 i Sätra, Enånger (X). Död 29/11 1721 i Oppänge, Enånger (X). Begravd invid predikstolen i kyrkan "Enånger". (Barn VI:39, s , Far VIII:155, s , Mor VIII:156, s )
Gift 1679 i Enånger (X) med föregående ana.
VII:79 mf fm mm f
Jacob Ersson-Niure. Länsman. Död 1722 i Löten, Mo (X). (Barn VI:40, s , Far VIII:157, s , Mor VIII:158, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Sara Jacobsdotter-Niure. Född 1682 i Löten, Mo (X). Död 22/1 1727 i Oppänge, Enånger (X). (Se VI:40, s ).
VII:80 mf fm mm m
Cathrina Johansdotter-Modina. Född 1640. Död 1708 i Löten, Mo (X). G. 2 m. Jakob Niure, länsman på Löten. [Uppgifterna om Johan Andersson Hara och hans hustru lämnade i brev av Lars Nylander, Mo, 1997-04-06.] (Barn VI:40, s , Far VIII:159, s , Mor VIII:160, s )
Gift 1:o med Johan Andersson-Hara. Länsman. Död 1678 i Löten, Kyrkbyn nr 6, Mo (X).
Barn:
Brita/Birgitta Hara.
Gift 2:o med föregående ana.
VII:81 mf mf ff f
Eric Nilsson. Bonde i Finnika 7, Enånger (X). Född ca 1620 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Barn VI:41, s , Far VIII:161, s , Mor VIII:162, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Nils Ericsson. Född ca 1640 i Finnika, Enånger (X). Död 14/7 1718 i Finnika, Enånger (X). (Se VI:41, s ).
VII:82 mf mf ff m
Carin Nilsdotter. Född ca 1620. Död i Finnika, Enånger (X). (Barn VI:41, s )
Gift med föregående ana.
VII:83 mf mf fm f
Jon Pålsson. Landbonde i Prästgården, Njutånger (X). Död i Prästgården, Njutånger (X). (Barn VI:42, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anna Jonsdotter. Född XX/4 1652 i Prästgården, Njutånger (X). Död 9/9 1739 i Finnika, Enånger (X). (Se VI:42, s ).
VII:84 mf mf fm m
Helena Mårtensdotter. Död i Prästgården, Njutånger (X). (Barn VI:42, s )
Gift med föregående ana.
VII:85 mf mf mf f
Gudmund Ericsson. Nämnd som bonde i Tosätter 5, Enånger (X). Född 1635 i Bölan, Enånger (X). (Barn VI:43, s )
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Michel Gudmundsson. Född 1665 eller 3/5 1668 i Tosätter, Enånger (X). Död 5/5 1739 i Tosätter, Enånger (X). (Se VI:43, s ).
Gift 2:o med Carin Andersdotter. Härstamn okänd. Född ca 1640. Död i Tosätter, Enånger (X).
VII:86 mf mf mf m
Brita Larsdotter. Härstamn okänd. Född ca 1635. Död i Tosätter, Enånger (X). (Barn VI:43, s )
Gift med föregående ana.
VII:89 mf mm ff f
Jonas Pehrsson. Född 1598. Död 1/12 1690. (Barn VI:45, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Pehr Jonsson. Född XX/6 1644 i Borka nr 2, Enånger (X). Död 31/3 1728 i Bölan nr 2, Enånger (X). (Se VI:45, s ).
VII:90 mf mm ff m
Karin Jonsdotter. Född ca 1610. (Barn VI:45, s )
Gift med föregående ana.
VII:91 mf mm fm f
Pehr Nilsson. Född ca 1600 i Bölan nr 2, Enånger (X). Trolig son till Nils Michelsson, föregående bonde på Bölan nr 2, Enånger (X). Källa: Gunnar Hansson i Lindefallet, 2013-11-20. (Barn VI:46, s , Far VIII:181, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Karin Pehrsdotter. Född 1640 i Bölan nr 2, Enånger (X). Död 11/9 1720 i Bölan, Enånger (X). (Se VI:46, s ).
VII:92 mf mm fm m
Brita Michelsdotter. Född ca 1610. Om hon är från byn Bölan, borde hon komma från Bölan nr 8. Källa: Gunnar Hansson i Lindefallet, 2013-11-20. (Barn VI:46, s )
Gift med föregående ana.
VII:93 mf mm mf f
Nils Pehrsson. Född omkr 1625 i Trönbyn nr 1 (X). Död i Trönö (X). (Barn VI:47, s , Far VIII:185, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Pehr Nilsson. Född i Trönbyn nr 1 (X). Död i Trönö (X). (Se VI:47, s ).
VII:94 mf mm mf m
Karin Jonsdotter. Född 1633. Död 1697 i Trönö (X). (Barn VI:47, s )
Gift med föregående ana.
VII:95 mf mm mm f
Mårten Pehrsson. Död 1673. (Barn VI:48, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anna Mårtensdotter. Född omkr 1663 i Sterte nr 1, Trönö (X). (Se VI:48, s ).
VII:96 mf mm mm m
Brita. Det finns ett landarv i Mo/Rengsjö efter henne, varför hon bör komma därifrån. Källa: Gunnar Hansson i Lindefallet, 2013-11-20. (Barn VI:48, s )
Gift med föregående ana.
VII:97 mm ff ff f
Jöns Jönsson. Soldat i Arbrå (X). Död i Arbrå (X). (Barn VI:49, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Olof Jönsson. Född 1671 i Arbrå (X). Död 30/3 1712 i Nora, Enånger (X). (Se VI:49, s ).
VII:98 mm ff ff m
Cherstin. Död i Arbrå (X). (Barn VI:49, s )
Gift med föregående ana.
VII:99 mm ff fm f
Olof Grellsson. Bonde i Nora 2, Enånger (X). Född 1647 i Nora, Enånger (X). Död 26/1 1690 i Nora, Enånger (X). (Barn VI:50, s , Far VIII:197, s , Mor VIII:198, s )
Gift 1674 i Enånger (X) med efterföljande ana.
Barn:
Carin Olofsdotter. Född ca 1675 i Nora, Enånger (X). Död i Nora, Enånger (X). (Se VI:50, s ).
VII:100 mm ff fm m
Brita Hindricsson. Född 1651 i Bölan, Enånger (X). Död 22/7 1711 i Nora, Enånger (X). (Barn VI:50, s )
Gift 1674 i Enånger (X) med föregående ana.
Generation VIII
VIII:1 ff ff ff ff
Matts Påhlsson. Nämnd som bonde i Grängsjö 1 enl 1651-1675 års jdbk. Född ca 1600 i Grängsjö, Enånger (X). Död i Grängsjö, Enånger (X). (Barn VII:1, s , Far IX:1, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anders Mattsson. Född 1645 i Grängsjö, Enånger (X). Död i Grängsjö, Enånger (X). (Se VII:1, s ).
VIII:2 ff ff ff fm
Wahlborg Knutsdotter. Härstamn okänd. Född ca 1610. Död i Grängsjö, Enånger (X). (Barn VII:1, s )
Gift med föregående ana.
VIII:13 ff ff mm ff
Lars Olsson. Nämnd som bonde i Boda 2, Enånger (X) enl 1631-1660 års jdbk, KA. Född ca 1600. Död i Boda, Enånger (X). (Barn VII:7, s )
Gift
Barn:
Eric Larsson. Född 1628 i Boda, Enånger (X). Död 19/11 1699 i Boda, Enånger (X). (Se VII:7, s ).
VIII:17 ff fm ff ff
Olof Pehrsson. Nämnd som bonde i Boda 3, Enånger (X). Född ca 1600 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Barn VII:9, s , Far IX:33, s )
Gift
Barn:
Pehr Olofsson. Född ca 1640 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Se VII:9, s ).
VIII:27 ff fm mf mf
Nils Olofsson. Bonde i Bölan 7, Enånger (X) enl 1625-1641 års jdbk, KA. Född ca 1600. Död i Bölan, Enånger (X). (Barn VII:14, s , Far IX:53, s )
Gift
Barn:
Maritt Nilsdotter. Född ca 1630 i Bölan, Enånger (X). Död i Bölan, Enånger (X). (Se VII:14, s ).
VIII:33 ff mf ff ff
Olof Olofsson. Nämnd som bonde och båtsman i Änga 2 enl 1660-1675 års jdbk, KA. Född ca 1625 i Änga, Enånger (X). Död i Änga, Enånger (X). (Barn VII:17, s , Far IX:65, s , Mor IX:66, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Pehr Olofsson. Född ca 1645 i Änga, Enånger (X). (Se VII:17, s ).
Margta Olofsdotter. Född 1652 i Änga, Enånger (X). Död 8/9 1721 i Haga, Enånger (X). (Se VII:26, s ).
VIII:34 ff mf ff fm
Margta Pedersdotter. Härstamn okänd. Född 1622. Död 12/7 1696 i Änga, Enånger (X). (Barn VII:17, s )
Gift med föregående ana.
VIII:49 ff mm ff ff
Mats Olofsson. Nämnd som bonde i Haga 3, Enånger (X), enl 1651-1679 års jdbk, KA. Född 1622 i Haga, Enånger (X). Död 1/12 1695 i Haga, Enånger (X). (Barn VII:25, s , Far IX:97, s , Mor IX:98, s )
Gift
Barn:
Olof Mattsson. Född ca 1650 i Haga, Enånger (X). Död 1707 i Haga, Enånger (X). (Se VII:25, s ).
VIII:51 ff mm ff mf
Olof Olofsson. Född ca 1625 i Änga, Enånger (X). Död i Änga, Enånger (X). Anförlust, se sida .
VIII:52 ff mm ff mm
Margta Pedersdotter. Född 1622. Död 12/7 1696 i Änga, Enånger (X). Anförlust, se sida .
VIII:53 ff mm fm ff
Anders Pehrsson. Nämnd enl 1641 års jdbk, KA som bonde i Tosätter 2, Enånger (X). Född ca 1610. Död i Tosätter, Enånger (X). (Barn VII:27, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Olof Andersson. Född 1636 i Tosätter, Enånger (X). Död 25/7 1697 i Tosätter, Enånger (X). (Se VII:27, s ).
VIII:54 ff mm fm fm
Gölin Olsdotter. Född ca 1610 i Tosätter, Enånger (X). Död i Tosätter, Enånger (X). (Barn VII:27, s , Far IX:107, s )
Gift med föregående ana.
VIII:55 ff mm fm mf
Lars Grelsson. Nämnes enl 1610-1641 års jdbk, KA som bonde i Bölan 5, Enånger (X). Född omkr 1580. Död i Bölan, Enånger (X). (Barn VII:28, s )
Gift 1:o med Brita Hindriksdotter. Född ca 1580 i Bölan, Enånger (X). Död 1625 i Bölan, Enånger (X).
Gift 2:o med efterföljande ana.
Barn:
Margreta Larsdotter. Född 1636 i Tosätter, Enånger (X). Död 4/8 1728 i Tosätter, Enånger (X). (Se VII:28, s ).
VIII:56 ff mm fm mm
Cherstin Michelsdotter. Härstamn okänd. Född 1612. Död 14/11 1691 i Bölan, Enånger (X). (Barn VII:28, s )
Gift med föregående ana.
VIII:61 ff mm mm ff
Anders Hindricsson. Nämnd som bonde i Finnika 5, Enånger (X) enl 1651-1679 års jdbk, KA. Född omkr 1625 i Finnika, Enånger (X). Död 3/3 1689 i Finnika, Enånger (X). (Barn VII:31, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Eric Andersson. Född ca 1645 i Finnika, Enånger (X). (Se VII:31, s ).
VIII:62 ff mm mm fm
Cecilia Ersdotter. Född 1627 i Finnika, Enånger (X). Död 5/4 1713 i Finnika, Enånger (X). (Barn VII:31, s , Far IX:123, s , Mor IX:124, s )
Gift med föregående ana.
VIII:137 mf ff mf ff
Hans Hansson Unaeus. Borgare. Född omkr 1610. Död i Härnösand (Y). Barn: Jacob Hansson Unaeus f: Okänt Olaus Johannis Unaeus f: Okänt i Härnösand, Y (Barn VII:69, s )
Gift
Barn:
Jakob Hansson Unaeus.
Olof (Olaus) Johannis Hansson Unaeus. Född omkr 1640 i Härnösand (Y). Död 1688 i Sveg (Y). (Se VII:69, s ).
VIII:141 mf ff mm ff
Olaus Petri Drake. Kyrkoherde, riksdagsman. Född 1599 i Berge, Brunflo (Z). Död 1658 i Berge, Brunflo (Z). Sognepräst i Brunflo 1626 8/1, kyrkoherde i Brunflo 1629-58, landsprost 1640, riksdagsman i Stockholm jemte kyrkoherden Joan Hemmingi i Oviken vid 1:a sv. riksdagen för jämtländskt prästerskap. Han ägde hela Lund i Brunflo, 3 gårdar gjorda till en. Ett stort slag mellan danska och svenska partier mellan Bodal och Hälle, danskarna blev slagna. Gick i latinskolan i Trondheim, stud. vid universitetet i Köpenhamn 20/1 1621 (namn Olaus Petri Isogæus), residerande kapellan i Inderøy i maj 1621. Liten till växten som hela Drakesläkten men en nitisk och kraftfull landsprost. Källa: herdaminnen. 256 252 Hans systar skulle vara de Ursilla och Lisabeth som gifte sig till Hudiksvall och Härnösand och därför fick arvsrätten indragen av den danske kungen. Drake fick fullmakt på Brunflo socken 1626, och torde dessförinnan ha varit vice pastor. 1640 blev han landsprost. Jämtland lydde vid tiden under Danmark, men i kyrkligt hänseende under Uppsala ärkestift. Under Drakes tid som landsprost inträffade freden i Brömsebro, i vars avtal ingick att Jämtland statsrättsligt införlivades med Sverige. Innan prästerna accepterade fredsavtalet samlades de hos Drake, som vände sig till biskopen i Trondheim för råd. På biskopens inrådan lät Drake författa en bön till drottning Kristina om att de norska prästerna skulle få behålla sina tjänster. Barn: Roald Olai Drake, född 1627 i Berge, Brunflo,Z, död 1687 i Lit,Z. Kyrkoherde. Gift med Anna Klockhoff, född i Lit,Z. Johan Olai Drake, född 1630ca i Berge, Brunflo,Z, död 1693-11-11 i Berg,Z. Kyrkoherde. Gift 1670 med Margareta Jönsdotter Hofverberg, född 1645-10-24 i Berg,Z, död 1708-04-24 i Stenhammar, Berg,Z. Henrik Olai Drake, född 1633 i Berge, Brunflo,Z, död 1726 i Landsom, Myssjö,Z. Kyrkoherde. Gift Okänt med Maria Blix, född Okänt i Hede,Z, död Okänt i Landsom, Myssjö,Z. Hans Olai Drake, född 1634 i Berge, Brunflo,Z, död 1701-12-28 i Oviken,Z. Kyrkoherde. Gift med Elsa Embdeman, född 1642 i Oppdalen,Norge, död Okänt i Oviken,Z. Karin Olovsdotter, född Okänt, se ana 21. Anders Olai Drake, född Okänt i Berge, Brunflo,Z, död 1700 i Grönviken, Näs,Z. Länsman. Gift med Ingrid Frestadius, född 1650 i Hede,Z, död 1722 i Hissmon, Rödön,Z. Brita Drake, född Okänt i Berge, Brunflo,Z, död 1715före i Fägre,R. Gift med Nils Curry Treffenberg, född 1637, död 1705ca i Holmen, Fägre,R. Överstelöjtnant. Per Olovsson Drake, född Okänt i Berge, Brunflo,Z, död Okänt i Berge, Brunflo,Z. Hemmansägare. Gift med Elisabet Klasdotter.
Kyrkoherde i Brunflo 1629-58 och prost över Jämtland och Härjedalen "Han har ägt hela Lund, som tillförne var 3 gårdar, dem han gjort till en - stora byggningar uppfört. I hans tid stod ett stort slag mellan danska och svenska partier mellan Bodal och Hälle, varuti danskarna blevo slagna och en del levande uppbrända." Hade sex söner av vilka 4 blevo pastorer. De bägge andra sönerna voro civilbetjänter, en var länsman i Oviken. Prostens contrefait sitter här i kyrkan på norra kortgaveln (Var finns det nu?)" ur Brunfloboken, Matts Ling, Östersund 1924. (Barn VII:71, s , Far IX:281, s , Mor IX:282, s )
Gift 1626 med efterföljande ana.
Barn:
Hans Olai Drake. Född 1634 i Berge, Brunflo (Z). Död 28/12 1701 i Oviken (Z). (Se VII:71, s ).
Karin Olovsdotter.
VIII:142 mf ff mm fm
Anne Roaldsdotter. Född 25/4 1603 i Ytterøy, Norge (N). Döpt 8/5 1603 i Inderøy, Norge255. (Barn VII:71, s , Far IX:283, s , Mor IX:284, s )
Gift 1626 med föregående ana.
VIII:143 mf ff mm mf
Anders/Andreas Elefsen (Elavi). Kommunister 1629-1633 i Oppdal, Norge (N). Kolla:
http://www.solace.se/~blasta/herdamin/oviken.pdf
http://www.solace.se/~blasta/herdamin/sveg.pdf (Barn VII:72, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Elsa Embdeman. Född 1642 i Oppdalen, Norge (N). Död i Oviken (Z). (Se VII:72, s ).
VIII:144 mf ff mm mm
Barbara Blix. Född 1613. Död 1694. (Barn VII:72, s , Far IX:287, s , Mor IX:288, s )
Gift med föregående ana.
VIII:145 mf fm ff ff
Per Olofsson. Bonde i Brunne, Stigsjö (Y). Född 1589 i Byn, Stigsjö (Y). Död 1671 i Brunne, Stigsjö (Y). (Barn VII:73, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Lars Persson. Född 1631 i Brunne, Stigsjö (Y). Död 17/5 1708 i Brunne, Stigsjö (Y). (Se VII:73, s ).
VIII:146 mf fm ff fm
Märetha Eriksdotter. Född 1609 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Död 1687 i Brunne, Stigsjö (Y). Källa: Herdaminne; Jordabok; Mikael Holmberg (Barn VII:73, s , Far IX:291, s , Mor IX:292, s )
Gift med föregående ana.
VIII:153 mf fm mf ff
Michel Olofsson. Nämnd som länsman och bonde i Oppänge, Enånger (X). Född ca 1600. Död i Oppänge, Enånger (X). (Barn VII:77, s )
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Johan Michelsson-Engman. Född ca 1650 i Oppänge, Enånger (X). Död i Oppänge, Enånger (X). (Se VII:77, s ).
Gift 2:o med Margeta Nilsdotter. Född 1614. Död 1694 i Oppänge, Enånger (X).
VIII:154 mf fm mf fm
Kierstin Björnsdotter. Född 1606 i Oppänge, Enånger (X). Död i Oppänge, Enånger (X). (Barn VII:77, s , Far IX:307, s , Mor IX:308, s )
Gift med föregående ana.
VIII:155 mf fm mf mf
Lars Jonsson. Bonde i Sätra 1, Enånger (X). Född 1610 i Sätra, Enånger (X). Död i Sätra, Enånger (X). (Barn VII:78, s , Far IX:309, s , Mor IX:310, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Cherstin Larsdotter. Född XX/4 1658 i Sätra, Enånger (X). Död 29/11 1721 i Oppänge, Enånger (X). (Se VII:78, s ).
VIII:156 mf fm mf mm
Brita Michelsdotter. Härstamn okänd. Född ca 1615. Död i Sätra, Enånger (X). (Barn VII:78, s )
Gift med föregående ana.
VIII:157 mf fm mm ff
Erik Eriksson-Niure. Lantmätare. (Barn VII:79, s , Far IX:313, s , Mor IX:314, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Jacob Ersson-Niure. Död 1722 i Löten, Mo (X). (Se VII:79, s ).
VIII:158 mf fm mm fm
Sara Helsing-Olofsdotter. (Barn VII:79, s , Far IX:315, s , Mor IX:316, s )
Gift med föregående ana.
VIII:159 mf fm mm mf
Johannes Modinus. Komminister i Mo och Rengsjö. Född i Mo prästgård (X). (Barn VII:80, s , Far IX:317, s , Mor IX:318, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Cathrina Johansdotter-Modina. Född 1640. Död 1708 i Löten, Mo (X). (Se VII:80, s ).
VIII:160 mf fm mm mm
Brita Larsdotter-Schalina. Född i Söderala prästgård (X). (Barn VII:80, s , Far IX:319, s , Mor IX:320, s )
Gift med föregående ana.
VIII:161 mf mf ff ff
Nils Andersson. Bonde på Finnika 7, Enånger (X). Född ca 1590 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Barn VII:81, s , Far IX:321, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Eric Nilsson. Född ca 1620 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Se VII:81, s ).
VIII:162 mf mf ff fm
Elin. Död i Finnika, Enånger (X). (Barn VII:81, s )
Gift med föregående ana.
VIII:181 mf mm fm ff
Nils Michelsson. (Barn VII:91, s )
Gift
Barn:
Pehr Nilsson. Född ca 1600 i Bölan nr 2, Enånger (X). (Se VII:91, s ).
VIII:185 mf mm mf ff
Pehr Nilsson. Trönbyn nr 1 (X). Född beräknat 1595. (Barn VII:93, s )
Gift
Barn:
Nils Pehrsson. Född omkr 1625 i Trönbyn nr 1 (X). Död i Trönö (X). (Se VII:93, s ).
VIII:197 mm ff fm ff
Grell Larsson. Bonde i Nora 2, Enånger (X). Född 1611 i Nora, Enånger (X). Död 23/1 1689 i Nora, Enånger (X). (Barn VII:99, s , Far IX:393, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Olof Grellsson. Född 1647 i Nora, Enånger (X). Död 26/1 1690 i Nora, Enånger (X). (Se VII:99, s ).
VIII:198 mm ff fm fm
Brita Olofsdotter. Härstamn okänd. Född ca 1620. Död i Nora, Enånger (X). (Barn VII:99, s )
Gift med föregående ana.
Generation IX
IX:1 ff ff ff ff f
Påhl (Påfhel) Påhlsson-Finne. Av finsk härstamning, nämnd som bonde i Grängsjö 1, Enånger enl 1641 års jdbk. Född 1580 i Finland (SF). Död i Grängsjö, Enånger (X). En släktgren av finskt ursprung, som under 1600-talets början bosatt sig i Grängsjö by nr 1 i Enånger (X). (Barn VIII:1, s )
Gift
Barn:
Matts Påhlsson. Född ca 1600 i Grängsjö, Enånger (X). Död i Grängsjö, Enånger (X). (Se VIII:1, s ).
IX:33 ff fm ff ff f
Pehr Månsson. Nämnes som bonde i Boda 4, Enånger (X) enl 1591-1620 års jdbk, KA. Född ca 1575 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Barn VIII:17, s , Far X:65, s )
Gift
Barn:
Olof Pehrsson. Född ca 1600 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Se VIII:17, s ).
IX:53 ff fm mf mf f
Olof Andersson. Nämnd som bonde i Bölan, Enånger (X) enl 1600-1620 års jdbk, KA. Född ca 1570. Död i Bölan, Enånger (X). (Barn VIII:27, s )
Gift
Barn:
Nils Olofsson. Född ca 1600. Död i Bölan, Enånger (X). (Se VIII:27, s ).
IX:65 ff mf ff ff f
Olof Pehrsson. Bonde i Änga 2, Enånger enl 1641 års jdbk, KA. Född omkr sekelskiftet 1590 - 1600. Död i Änga, Enånger (X). (Barn VIII:33, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Olof Olofsson. Född ca 1625 i Änga, Enånger (X). Död i Änga, Enånger (X). (Se VIII:33, s ).
IX:66 ff mf ff ff m
Anna. Född ca 1590 i Änga, Enånger (X). Död i Änga, Enånger (X). Möjligen dotter till Thomas Pehrsson i Änga, Enånger (X). (Barn VIII:33, s , Far X:131, s )
Gift med föregående ana.
IX:97 ff mm ff ff f
Michel Olsson. Nämnd som bonde i Haga 3, Enånger (X), enl 1641 års jdbk, KA. Född ca 1600. Död i Haga, Enånger (X). (Barn VIII:49, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Mats Olofsson. Född 1622 i Haga, Enånger (X). Död 1/12 1695 i Haga, Enånger (X). (Se VIII:49, s ).
IX:98 ff mm ff ff m
Karin Andersdotter. Härstamn okänd. Född 1601. Död i Haga, Enånger (X). (Barn VIII:49, s )
Gift med föregående ana.
IX:107 ff mm fm fm f
Olof Ericsson. Nämnd som bonde i Tosätter 2, Enånger (X) enl 1591-1610 års jdbk, KA. Född ca 1570 i Tosätter, Enånger (X). (Barn VIII:54, s , Far X:213, s )
Gift
Barn:
Gölin Olsdotter. Född ca 1610 i Tosätter, Enånger (X). Död i Tosätter, Enånger (X). (Se VIII:54, s ).
IX:123 ff mm mm fm f
Eric Påhlsson. Nämnd som bonde i Finnika 5, Enånger (X) enl 1631 års jdbk, KA. Född ca 1600 i Finnika, Enånger (X). (Barn VIII:62, s , Far X:245, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Cecilia Ersdotter. Född 1627 i Finnika, Enånger (X). Död 5/4 1713 i Finnika, Enånger (X). (Se VIII:62, s ).
IX:124 ff mm mm fm m
Cherstin Olsdotter. Härstamn okänd. Född ca 1600. Död i Finnika, Enånger (X). (Barn VIII:62, s )
Gift med föregående ana.
IX:281 mf ff mm ff f
Peder Andersson Drake. Kyrkoherde. Född 1555. Död 1628 i Berge, Brunflo (Z). Kyrkoherde i Brunflo 1581-1628.
Peder Andersson. Kyrkoherde i Brunflo pastorat av Härnösands stift 1581. Prost i Jämtland 1613. Död 1628. Gift med Anna Olofsdotter.
Barn: Olaus Petri Drake, född 1600, se ana 42. Erik Pedersson, född Okänt i Berge, Brunflo,Z, död 1629efter i Överbyn, Marieby, Brunflo,Z. Länsman. Ursila Pedersdotter, född Okänt i Berge, Brunflo,Z, död Okänt i Hudiksvall,X. Elisabet Pedersdotter, född Okänt i Berge, Brunflo,Z, död Okänt i Härnösand,Y.
Olaus Petri Drake. Vice pastor i Brunflo. Erhöll konfirmation på pastoratet 1626-01-08. Var landsprost 1640. Död efter 1658-07-02. Gift 1626 med Anna Roaldsdotter, född 1603-04-25, dotter av sognepresten i Ytterön i Trondhjems stift Roald Andersson och Elen Hansdotter. Källa: Riddarhusets stamtavlor ( CD ) 2002.
Introducerad adel/ Von Drake, nr 1716. Ätten är utdöd 1792-01-23. (Barn VIII:141, s , Far X:561, s , Mor X:562, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Olaus Petri Drake. Född 1599 i Berge, Brunflo (Z). Död 1658 i Berge, Brunflo (Z). (Se VIII:141, s ).
Erik Pedersson Drake. Död 1645.
IX:282 mf ff mm ff m
Anna Olofsdotter. Född omkr 1550. Död i Berge, Brunflo (Z). Ingaf efter Peders död till danska regeringen en supplikatz om skydd för gården Berge som var Peder Anderssons "rette uförbrötre odel" men hvilken man ville afhända henne (Norske Riksarkivs Betænkinger 124). (Barn VIII:141, s )
Gift med föregående ana.
IX:283 mf ff mm fm f
Roald Andersen Alstadhaug. Sogneprest i Ytterøy (sockenpräst). Född 1573 i Alstadhaug, Norge (N). Död tidigast 1628 i Ytterøy, Norge (N). Barn:
* Gunhild ROALDSDATTER * Ane ROALDSDATTER * Anders Roaldsen BLICH * Marith ROALDSDATTER * Inger ROALDSDATTER * Elen ROALDSDATTER (Barn VIII:142, s , Far X:565, s , Mor X:566, s )
Gift 1598 med efterföljande ana.
Barn:
Anne Roaldsdotter. Född 25/4 1603 i Ytterøy, Norge (N). (Se VIII:142, s ).
IX:284 mf ff mm fm m
Elin/Ellen Hansdatter Trygge. Född ca 1578 i Ytterøy, Norge (N). Död efter 1616 i Ytterøy, Norge (N). (Barn VIII:142, s , Far X:567, s , Mor X:568, s )
Gift 1598 med föregående ana.
IX:287 mf ff mm mm f
Erik Blix Lauritsen. Kyrkoherde 1607-1633 i Oppdal, Norge (N). Född 1570. Död 1633. Blix Sköld: I blått fält en åskvigg av guld. Blått hjälmtäcke fodrat med guld. Hjälmprydnad: En uppskjutande åskvigg av guld. Bildinnehållet (utan tinkturer) belagt hos I... (eller J...) Simonsson Blix (initialer ISB), vars sigillstamp användes 1653 av Simon Simonsson Blix (känd 1648-1662), skrivare i kammarkollegium. Därefter uppträder olika varianter av åskviggsvapen bland de olika släktmedlemmarna, vars äldste kände stamfader är Mogens Karlsson (känd 1532-1556), kyrkoherde i Undersåker. Som ett grundvapen har 2002 det ovanstående vapnet rekonstruerats. Se vidare Magnus Bäckmark: En blixtrande historia, i Släktforskarnas årsbok 2003, s. 99118. Yngre släkten: Ingvar, leg. läkare, Svenstavik, upptog 2002 detta sin mormors släkts vapen, med anledning av att han tidigare upptagit den släktens namn. Därvid differentierades vapnet från ursprungssläktens genom tillägg av två sporrklingor av guld i sköldemärket. VB 55, s.109. (Barn VIII:144, s , Far X:573, s , Mor X:574, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Barbara Blix. Född 1613. Död 1694. (Se VIII:144, s ).
IX:288 mf ff mm mm m
Maren Bull. (Barn VIII:144, s , Far X:575, s )
Gift med föregående ana.
IX:291 mf fm ff fm f
Erik Olofsson. Bonde i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Född 1567 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Källa Herdaminne; Jordabok; Mikael Holmberg; Thord Bylund på Landsarkivet i Härnösand Nämnd i mantalslängder 1600-1629. (Barn VIII:146, s , Far X:581, s )
Gift 159? med efterföljande ana.
Barn:
Märetha Eriksdotter. Född 1609 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Död 1687 i Brunne, Stigsjö (Y). (Se VIII:146, s ).
IX:292 mf fm ff fm m
Marta Olofsdotter. Född 1560 i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Död i Brunne, Stigsjö (Y). (Barn VIII:146, s , Far X:583, s )
Gift 159? med föregående ana.
IX:307 mf fm mf fm f
Björn Michelsson. Bonde i Oppänge 1, Enånger (X). Född omkr 1575. Död i Oppänge, Enånger (X). (Barn VIII:154, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Kierstin Björnsdotter. Född 1606 i Oppänge, Enånger (X). Död i Oppänge, Enånger (X). (Se VIII:154, s ).
IX:308 mf fm mf fm m
Marrit Larsdotter???. Född omkr 1580. Död i Oppänge, Enånger (X). Möjligen dotter till bonden Lars Jonsson i Oppänge, Enånger (X), Hon nämnes som änka och hemmansbrukare därstädes år 1631. (Barn VIII:154, s , Far X:615, s )
Gift med föregående ana.
IX:309 mf fm mf mf f
Jonas Larsson. Nämnd som bonde i Sätra 1, Enånger (enl 1610-1630 års jdbk, KA). Född ca 1580 i Sätra, Enånger (X). Död i Sätra, Enånger (X). (Barn VIII:155, s , Far X:617, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Lars Jonsson. Född 1610 i Sätra, Enånger (X). Död i Sätra, Enånger (X). (Se VIII:155, s ).
IX:310 mf fm mf mf m
Karin. Härstamn okänd. Född ca 1590. (Barn VIII:155, s )
Gift med föregående ana.
IX:313 mf fm mm ff f
Ericus Petri Niurenius. Född 1592 i Njurunda (Y). Död 1661. Ang släkten Niure: I ärkestiftets nya herdaminne, Uppsala stifts herdaminne, band II:16 - Ljusnans kontrakt (Uppsala 2001) är Erik Eriksson Niure son till kyrkoherden i Järvsö Ericus Petri Niurenius (född 1592 i Njurunda som son till kyrkoherden Petrus Olai Gestricius) och hans hustru Dordi Hansdotter. Detta enligt sid 44f. i herdaminnet. (Barn VIII:157, s , Far X:625, s , Mor X:626, s )
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Per Eriksson-Niure.
Erik Eriksson-Niure. (Se VIII:157, s ).
Gift 2:o med Dorothea "Dordi" Hansdotter.
IX:314 mf fm mm ff m
Margareta Jonsdotter. (Barn VIII:157, s )
Gift med föregående ana.
IX:315 mf fm mm fm f
Olaus Andreae. Magister/Rektor i Gävle, senare kyrkoherde (Roger Larsson) och prost i Bollnäs. Död 1649. (Barn VIII:158, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Sara Helsing-Olofsdotter. (Se VIII:158, s ).
IX:316 mf fm mm fm m
Gölin Jakobsdotter. (Barn VIII:158, s , Far X:631, s , Mor X:632, s )
Gift med föregående ana.
IX:317 mf fm mm mf f
Laurentius Magni Colstadius/Modinus ("Träfot"). Kyrkoherde i Mo och Rengsjö pastorat från ca 1624. Ägde hemmanet i Svedja (X). Född i Kolsta (troligen nr 2), Norrala (X). Död i början av 1650. (Barn VIII:159, s , Far X:633, s , Mor X:634, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Johannes Modinus. Född i Mo prästgård (X). (Se VIII:159, s ).
IX:318 mf fm mm mf m
Karin Mattsdotter. (Barn VIII:159, s )
Gift med föregående ana.
IX:319 mf fm mm mm f
Erici Laurentius. Kaplan i Söderala 1706-1620, kyrkoherde där från 1620. Född 1576 i Segersta prästgård. Död 1656. Uppges 1646 äga sex hemman i Söderala. Stamfar för släkten Schalin. (Barn VIII:160, s , Far X:637, s , Mor X:638, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Brita Larsdotter-Schalina. Född i Söderala prästgård (X). (Se VIII:160, s ).
IX:320 mf fm mm mm m
Katarina (Karin) Jonsdotter. Som änka bosatt i Skale. Född 1590. Död 1672. (Barn VIII:160, s )
Gift med föregående ana.
IX:321 mf mf ff ff f
Anders Hindricsson. Bonde i Finnika, Enånger (X). Född ca 1560 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Barn VIII:161, s , Far X:641, s )
Gift
Barn:
Nils Andersson. Född ca 1590 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Se VIII:161, s ).
IX:393 mm ff fm ff f
Lars Larsson. Bonde i Nora 2, Enånger (X). Född ca 1580. Död i Nora, Enånger (X). (Barn VIII:197, s )
Gift
Barn:
Grell Larsson. Född 1611 i Nora, Enånger (X). Död 23/1 1689 i Nora, Enånger (X). (Se VIII:197, s ).
Generation X
X:65 ff fm ff ff ff
Måns Jonsson. Nämnes som bonde i Boda, Enånger (X) enl 1569-1580 års jdbk, KA. Född ca 1540 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Barn IX:33, s , Far XI:129, s )
Gift
Barn:
Pehr Månsson. Född ca 1575 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Se IX:33, s ).
X:131 ff mf ff ff mf
Thomas Persson. Nämnd som bonde i Änga, Enånger enl 1591-1605 års jdbk. Född ca 1565 i Änga, Enånger (X). Död i Änga, Enånger (X). (Barn IX:66, s , Far XI:261, s )
Gift
Barn:
Anna. Född ca 1590 i Änga, Enånger (X). Död i Änga, Enånger (X). (Se IX:66, s ).
X:213 ff mm fm fm ff
Eric Ericsson. Nämnes enl 1569 års jdbk, KA som bonde i Tosätter 2, Enånger (X). Född omkr 1540 i Tosätter, Enånger (X). Död i Tosätter, Enånger (X). (Barn IX:107, s , Far XI:425, s )
Gift
Barn:
Olof Ericsson. Född ca 1570 i Tosätter, Enånger (X). (Se IX:107, s ).
X:245 ff mm mm fm ff
Påhl Ericsson. Nämnd som bonde i Finnika 5, Enånger (X) enl 1605-1628 års jdbk, KA. Född ca 1575 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Barn IX:123, s , Far XI:489, s )
Gift
Barn:
Eric Påhlsson. Född ca 1600 i Finnika, Enånger (X). (Se IX:123, s ).
X:561 mf ff mm ff ff
Anders (Andreas) Petri. Kyrkoherde. Född i Älvsta, Hälsingland (X). Död 1572 i Brunflo (Z). Kyrkoherde i Brunflo 1548-72. (Barn IX:281, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Peder Andersson Drake. Född 1555. Död 1628 i Berge, Brunflo (Z). (Se IX:281, s ).
X:562 mf ff mm ff fm
N.N. Eriksdotter. Född omkr 1520 i Oviken (Z). Död i Brunflo (Z). (Barn IX:281, s , Far XI:1123, s )
Gift med föregående ana.
X:565 mf ff mm fm ff
Anders Eriksen Alstadhaug. Storbonde, länsman, kyrkoskrivare. Född i Ytterøy, Norge (N). Död 30/6 1602 i Nidaros, Norge (N). Begravd 2/7 1602. Tog över Alstahaug av fadern Erik. Anders var med i en rättegång mot bönder i Gauldalen som gjort uppror mot lensherren Munk och klagade hos kungen 1574. Anders var i Trondheim i juli 1574 som domsman och i september 1578 som åtalad. Dog i huset åt Jacob i Reisveinsgarten (en son), begraven av den vyrde biskop mag. Isach Grønbech. På sina äldre dagar sökte han nedsättning av landskylda. Brev Köpenhamn 25 april 1597 och NRR III s. 485. I 1589 var det 3 kirker i Skogn prestegjeld det ikke lenger var behov for, Veie, Svengård og Munkeby kirker. To prester skulle heretter betjene Alstadhaug hovedkirke og annekskirkene Ekne og Levanger. Family 1 : Gunhild ROALDSDATTER MARRIAGE: ABT 1570, (?) * Roald Andersson ALSTADHAUG * Henrich Andersson ALSTADHAUG Family 2 : * Gunnhild Andersdatter KVAM * Erik Andersen GJØRV * Thore Andersen QVISTAD * NN Andersdatter ALSTADHAUG (Barn IX:283, s , Far XI:1129, s , Mor XI:1130, s )
Gift 1560 med efterföljande ana.
Barn:
Roald Andersen Alstadhaug. Född 1573 i Alstadhaug, Norge (N). Död tidigast 1628 i Ytterøy, Norge (N). (Se IX:283, s ).
X:566 mf ff mm fm fm
Gunnil/Gunhild Roaldsdatter Salthamar. Född ca 1535 i Norge (N). Död 24/10 1577 i Skogn, Norge (N). (Barn IX:283, s , Far XI:1131, s )
Gift 1560 med föregående ana.
X:567 mf ff mm fm mf
Hans Johansen Trygge. Sogneprest i Ytterøy (sockenpräst). Född före 1550 i Senja, Troms, Norge (N). Död före 18/7 1599 i Ytterøy, Norge (N). Barn:
Ellen Hansdatter Trygge, f. c 1578 Anna Hansdatter, f. c 1580 Berit Hansdatter, f. c 1582 Inger Hansdatter, f. 1584, d. 1656 Johan Hansen, f. 1586 Cornelius Hansen, f. 1588 (Barn IX:284, s , Far XI:1133, s , Mor XI:1134, s )
Gift 1:o före 1578 med efterföljande ana.
Barn:
Elin/Ellen Hansdatter Trygge. Född ca 1578 i Ytterøy, Norge (N). Död efter 1616 i Ytterøy, Norge (N). (Se IX:284, s ).
Gift 2:o 1580 med Elin/Ellen Cristoffersdatter.
X:568 mf ff mm fm mm
Anne Hansdatter Helsing. Född ca 1555. Död efter 1580 i Ytterön, Trondheim, Norge (N). (Barn IX:284, s , Far XI:1135, s , Mor XI:1136, s )
Gift före 1578 med föregående ana.
X:573 mf ff mm mm ff
Lauritz Magni Blix Mogensson. Kyrkoherde mellan 1566 och 1611 i Undersåker (Z). Född 1530 i Undersåker (Z). Död 1612 i Oppdal, Norge (N). (Lars Månsson Blix)Laurentius Magni Blix/Larens Månsson/, son till Måns Karlsson Blix och hans hustru Inga Hansdotter. Kaplan hos fadern 1563-1576 skickades han vid ett tillfälle under kriget mot Norge 1563-1570, då fadern hade en stor del av ortens prästerskap församlade hos sig på barnsöl, av fadern på spaning mot norrmännen och hände sig därvid ej bättre än att, då han å Laxåmon fick syn på norrmännen och skulle vända om hästen, denne snavade och föll samt han kom under den och bröt ena benet. Kyrkoherde i Undersåker efetr fadern och utkvitterade 1566 14/7 sex tunnor till vin, vax och offläte och deltager i der Jämtländska prästerskapets trohetsförsäkran till konung Johan lll, avgiven i Oviken 1568 21/10. Under herr Laurentz tid inföll den Trondhjemska reformitsen 1589, och nämnes han bland utställarna av fullmakten för de tre jämtländska prästmän, vilka utsetts att närvara vid konung Christian lV:s hyllning i Oslo 1591 8/6. En kommision, bestående av konungens befallningsman i Jämtland Arild Olsson, Jörgen Henriksson och pastor Lauritz Mogensen i Undersåker, redogör i ett brev av den 16 mars 1603 för sina försök att åstadkomma förlikning i en tvist mellan borgmästaren Mårten Olson i Härnösand och några Ragundabönder rörande ett laxfiske i Fors socken. Vid Baltzarfejdens utbrott 1611 rymde kyrkoherden i likhet med många andra till Norge och begav sig till sin son Erik, kyrkoherde i Opdalen, där han inom kort avled vid hög ålder. Före flykten hade han åt en bonde Joen i Edsåsen anförtrott åtskilliga ägohandlingar rörande Undersåkers prästbord, nedlagda i en brevkista, som en tid efter fejdens stillande översändes till Erik i Opdalen. Brodern, kyrkoherde Salomon Blix i Lit, påträffade sedermera dessa aktstycken i sin salig faders gömmor och återställde dem till Undersåkers kyrka. Källa: Tågefälts släktbok om Frisk-släkten Levde 1566 vid Baltzarfejdens utbrott (Barn IX:287, s , Far XI:1145, s , Mor XI:1146, s )
Gift 1564 med efterföljande ana.
Barn:
Erik Blix Lauritsen. Född 1570. Död 1633. (Se IX:287, s ).
X:574 mf ff mm mm fm
Kirstin/Kerstin Eriksdotter. Född 1540 i Oviken (Z). Död efter 1624 i Svensta?, Undersåker (Z). Kirstin Eriksdotter. Gift med Lauritz Blix Mogensson efter 1564. Sannolikt yngsta dottern. Kirstin nämns inte i Åslings utredning. Enligt Carl Wangby är ordnings följden på barnen följande; Mogens,Erik, Hans, Margareta, Elisabet, Marte och Salomon. Levde ännu 1624. Källa: ("Jämtlands Reformator" Landsprosten Erik Andersson i Oviken, av Carl Wangby.) (Släktutredning av Gunnar Ekman, Sundsvall.) (Suplement till herdaminne, B. Hasselberg) Barn med Lauritz Blix Mogensson: 1 Mogens Blix Lauritsen. Född omkring 1567. Död 1629-12. 2 Erik Blix Lauritsen. Född 1570. Död 1633 Opdal. Norge. 3 Salomon Blix Lauritsen. Död 1638. 4 Hans Blix Lauritsen. Född 1595. Död 1615-05-11. 5 Marte Blix Lauritsdotter. 6 Margareta Blix Lauritsdotter. 7 Elisabet Blix Lauritsdotter (Barn IX:287, s , Far XI:1147, s )
Gift 1564 med föregående ana.
X:575 mf ff mm mm mf
Jens Andersen-Bull. Född i Danmark. Kyrkoherde. Khden Jens Andersen anses härstamma från Danmark.
Jens Andersen Bull var prost i Stören, Sör Tröndelag. Han kom dit 1580 från Danmark. Hans kaplan hette Ole Joensen, född i Nordbyn, Alsen ca.1570. Den senare gifte sig med en dotter till Jens A. Bull, nämligen Anna Bull. Sedermera blev Ole Joensen kyrkoherde i Meldalen. Det ska finnas en altartavla i Störens kyrka, där omnämns de ha 1son och 9 döttrar. Detta omnämns bl.a. på s.403 i Roger de Robelins bok Skanke ätten. Men jag har även läst det någon annan stans. Är det någon annan som vet något om detta? Jag besökte Stören i somras för att ev. få se denna altartavla, men prästen och klockaren var på ferie. Gaula naturcenter i Stören har varit mycket hjälpsamma men ingen vet något om denna altartavla./Ulla Nordenstam
(Barn IX:288, s )
Gift
Barn:
Maren Bull. (Se IX:288, s ).
X:581 mf fm ff fm ff
Olof Johansson. Bonde, skeppskapten (Erik XIV) i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Född 1537 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Död i Brunne, Stigsjö (Y). Källa: Skattelängd (sedd av Mikael Holmberg); Thord Bylund på Landsarkivet i Härnösand. Omnämnd i skattelängder åren 1558-1597 (Brunne 2). (Barn IX:291, s , Far XI:1161, s )
Gift
Barn:
Erik Olofsson. Född 1567 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). (Se IX:291, s ).
X:583 mf fm ff fm mf
Olof Olofsson. Bonde i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Född 1520 i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Död 1572 i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Källa: Thord Bylund på Landsarkivet i Härnösand; Skattelängd (sedd av Mikael Holmberg). Omnämnd i jordalängd 1550 samt skattelängder 1556-1572 (Brunne 1) Hustrun dör 1610. (Barn IX:292, s , Far XI:1165, s )
Gift
Barn:
Marta Olofsdotter. Född 1560 i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Död i Brunne, Stigsjö (Y). (Se IX:292, s ).
X:615 mf fm mf fm mf
Lars Jonsson. Bonde i Oppänge, Enånger (X). Född omkr 1550 i Oppänge, Enånger (X). Död i Oppänge, Enånger (X). (Barn IX:308, s , Far XI:1229, s )
Gift
Barn:
Marrit Larsdotter???. Född omkr 1580. Död i Oppänge, Enånger (X). (Se IX:308, s ).
X:617 mf fm mf mf ff
Lars Jonsson. Nämnes enl 1580-1605 års jdbk som bonde i Sätra 1, Enånger (X). Född ca 1550 i Sätra, Enånger (X). Död i Sätra, Enånger (X). (Barn IX:309, s , Far XI:1233, s )
Gift
Barn:
Jonas Larsson. Född ca 1580 i Sätra, Enånger (X). Död i Sätra, Enånger (X). (Se IX:309, s ).
X:625 mf fm mm ff ff
Petrus Olai Gestricius. Rektor i Gävle 1570. Kyrkoherde i Nja 1580-1594. Prost i Umeå 1594-1607. Född 153X i Gävle (X). Död 1607 i Um lfs (AC). ¶Var kyrkoherde i Njurunda (Y) 1581-1594 och sedan kyrkoherde i Umeå 1594-1607 - fick ett flertal barn som föddes i Njurunda (Y), bl a sonen kyrkoherden i Umeå - Olaus Petri Njurenius. Dennes barn tar sig efternamnet Plantin.
Miste en tid tjänsten 1577 och hölls i fängsligt förvar på Stockholms slott, då han vägrade skriva under Johan III:s liturgi. Han och hans fyra söner var alla rektorer vid skolan i Gävle (X).
(Barn IX:313, s , Far XI:1249, s , Mor XI:1250, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Jon Persson. Bonde i Baggböle, Umeå lfs (AC). Död 1639 i Baggböle, Um lfs (AC).
Olaus Petri Niurenius. Kyrkoherde i Um lfs (AC). Född "Olov Persson" f ca 1580 i Njurunda (Y). Död 24/9 1645 i Umeå lfs (AC).
Ericus Petri Niurenius. Född 1592 i Njurunda (Y). Död 1661. (Se IX:313, s ).
X:626 mf fm mm ff fm
Malin Nilsdotter. Född i Gävle (X). Död efter 1624. Enligt G Lindgrens antagande så ska Malin Nilsdotter ha varit gift med Gestricius och fått en son som hette Olaus Petri Niurenius. Denna son är gift med Malins andre makes (Engelbertus Laurentii) dotter Malin Engelbrektsdotter-Bures dotter Magdalena Zachrisdotter (alltså Engelbertus Laurentiis dotterdotter). Olaus Petri Niurenius och Magdalena Zachrisdotter fick en dotter: Barbro Plantin. (Barn IX:313, s , Far XI:1251, s )
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o med Engelbertus Laurentii Bure. Kyrkoherde i Själevad (Y) 1589-1613.Kyrkoherde i Luleå lfs (BD) 1613. Adlad 1624.. Född 1542 i Säbrå (Y). Död 1621 i Luleå lfs (BD).
X:631 mf fm mm fm mf
Jakob Bertilsson. Borgmästare i Gävle (X) från 1606 - ca 1621. (Barn IX:316, s , Far XI:1261, s , Mor XI:1262, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gölin Jakobsdotter. (Se IX:316, s ).
X:632 mf fm mm fm mm
Brita Olofsdotter/Olsdotter. (Barn IX:316, s )
Gift med föregående ana.
X:633 mf fm mm mf ff
Måns Hansson. Bonde på Kolsta 2, Norrala (X), redan 1565, t.o.m. 1609. (Barn IX:317, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Laurentius Magni Colstadius/Modinus ("Träfot"). Född i Kolsta (troligen nr 2), Norrala (X). Död i början av 1650. (Se IX:317, s ).
X:634 mf fm mm mf fm
Karin. Änka i Kolsta nr 2, Norrala (X) år 1610. (Barn IX:317, s )
Gift med föregående ana.
X:637 mf fm mm mm ff
Ericus Petri. Kaplan i Segersta-Hanebo, kyrkoherde där 1561. Född 1523. Död 1606. (Barn IX:319, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Erici Laurentius. Född 1576 i Segersta prästgård. Död 1656. (Se IX:319, s ).
X:638 mf fm mm mm fm
Brita. (Barn IX:319, s )
Gift med föregående ana.
X:641 mf mf ff ff ff
Hindric Michelsson. Bonde i Finnika, Enånger (X). Född ca 1525 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). En släktgren med utgång från Finnika by nr 7 i Enånger. (Barn IX:321, s )
Gift
Barn:
Anders Hindricsson. Född ca 1560 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Se IX:321, s ).
Generation XI
XI:129 ff fm ff ff ff f
Jonas Mårtensson. Nämnes som bonde i Boda, Enånger (X) enl 1560 års jdbk, KA. Född 1520. Död i Boda, Enånger (X). En släktgren som utgår från Boda 4 i Enånger (X). (Barn X:65, s )
Gift
Barn:
Måns Jonsson. Född ca 1540 i Boda, Enånger (X). Död i Boda, Enånger (X). (Se X:65, s ).
XI:261 ff mf ff ff mf f
Pehr Thomsson. Nämnes enl 1562 - 1585 års jdbk, KA som bonde i Änga, Enånger (X). Född ca 1530. Död i Änga, Enånger (X). Denna släktgren utgår från Änga by nr 3 i Enånger (X). (Barn X:131, s )
Gift
Barn:
Thomas Persson. Född ca 1565 i Änga, Enånger (X). Död i Änga, Enånger (X). (Se X:131, s ).
XI:425 ff mm fm fm ff f
Eric Bagge. Nämnes enl 1562 års jdbk, KA som bonde i Tosätter, Enånger (X). Född omkr 1520. Död i Tosätter, Enånger (X). En släktgren som utgår från Tosätters by nr 2 i Enånger (X). (Barn X:213, s )
Gift
Barn:
Eric Ericsson. Född omkr 1540 i Tosätter, Enånger (X). Död i Tosätter, Enånger (X). (Se X:213, s ).
XI:489 ff mm mm fm ff f
Eric Påhlsson. Nämnd som bonde i Finnika, Enånger (X) enl 1585 års jdbk, KA. Född omkr 1550. Död i Finnika, Enånger (X). En släktgren som utgår från Finnika by nr 5 i Enånger (X). (Barn X:245, s )
Gift
Barn:
Påhl Ericsson. Född ca 1575 i Finnika, Enånger (X). Död i Finnika, Enånger (X). (Se X:245, s ).
XI:1123 mf ff mm ff fm f
Erik Andersson. Landsprost 1526-1563, Oviken (Z). Född omkr 1490. Död 1563 i Oviken (Z). Barn utan känd moder: Kerstin Eriksdotter, född 1540 i Oviken,Z, död 1624efter i Svensta?, Undersåker,Z. Gift 1564 med Laurentius Magni Blix, född 1530ca i Undersåker,Z, död 1612 i Opdal,Norge. Kyrkoherde. Märta Eriksdotter, född 1540 i Oviken,Z, död Okänt i Offerdal,Z. Gift 1564 med Nils Andersson, född Okänt, död Okänt i Offerdal,Z. NN Eriksdotter, född Okänt i Oviken,Z. Johannes Jämte Eriksson, född Okänt i Oviken,Z, död 1576 i Oviken,Z. Kunskapare,spion,sekreterare. Gift 1576före med Cordelia NN, född Okänt. NN Eriksdotter, född Okänt
http://www.fam-sjolander.se/gunnar/landsprost.htm
Erik Andersson. Landsprost (1526-1563). Bosatt Oviken sn (Z). Död 1563 Oviken sn (Z). Erik Andersson nämns första gången som prost i Jämtland och kyrkoherde i Oviken i ett brev där han är vittne och som bör ha tillkommit efter juli 1525, alltså ej 1526 som Bygdén anger(JHD del 3). Jämtlands reformator, är förmodligen identiskt med Ericus Andree de Upsala, som 1512-04-21 som inskrevs som student i Rostocks universitetsmatrikel. Hans första framträdande i Jämtland daterar sig från början av år 1526, då han som nyutnämnd landsprost och kyrkohede.i Oviken ledsagade ärkebiskop Johannes Magnus på dennes visitionsresa i församlingarna och bevisligen varit närvarande i Lit och Undersåker. Hans förmåga och skicklighet sattes snart på hårda prov under de svåra nya förhållanden, som inträdde i och med reformationen, vilken särskilt i Jämtland ledde till många slitningar. Landskapet var ju ett norskt land, styrt av dansk-norska fogdar, och lydde i kyrkligt avseende under Uppsala ärkebiskopsdöme. Detövervägande flertalet präster voro svenskar, tillsatta av domkapitlet i Uppsala, dit biskopstionden och andra prästerskapet pålagda gärder utgingo. Sedan ärkebiskopen flytt ur riket och Gustav Vasa med stöd av riksdagsbeslutet i Västerås 1527-06-24 brytit med påven i Rom, varigenom första steget till den svenska kyrkans reformation var taget. Vågade konungenej länge att sätta sina kyrkopolitiska planer i verkställighet. I skrivelse till Jämtlandsprosten 12 okt. samma år framhåller han sig jämlikt riksdagsbeslutet ha rätt att >>nogot vetha athåff then rentha och saker som j her til haffue vthkraft och vpbåret på biscopens vägne vti edert prosterij>>, samt befaller honom infinna sig i Uppsala och vid nästkommandedisting härföra göra räkenskap, då han i likhet med övriga landsproster i norrland skall få underrättelse, hur framdeles må förfaras i detta avseende (KGR 4, s. 346).(Bygdén) Enligt Carl Wangby så finns det inga säkra belägg för att Erik skall ha varit gift, men att han troligen var det. Det kan naturligtvis tänkas att han hade en s k rådskvinna eller "forsija" (frilla), vilket inte var ovanligt bland det katolska prästerskapet, vid denna tid; Erik var ju förordnad som präst under den katolska tiden. Källa: (Bygdén, Härnösands stifts herdaminne.) ("Jämtlands Reformator" Landsprosten Erik Andersson iOviken, av Carl Wangby) (Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium del 3 sid.73) (Barn X:562, s )
Gift
Barn:
N.N. Eriksdotter. Född omkr 1520 i Oviken (Z). Död i Brunflo (Z). (Se X:562, s ).
Kirstin/Kerstin Eriksdotter. Född 1540 i Oviken (Z). Död efter 1624 i Svensta?, Undersåker (Z). (Se X:574, s ).
XI:1129 mf ff mm fm ff f
Erik Andersen Aaboe. Länsman i Innherred. Född 1490 i Norge (N), or, Stora Åbo, Jönköping, Småland i Sverige (S). Död 1566 i Innherred, Nord-Trøndelag, Norge (N). Rymde till Norge (N) från Åbo, Finland (SF), där han var borgare. Norskfödd borger i Finland under danske kungen, åter i Norge 1523 när Gustav Vasa tog Finland. (Schøning: register över släkten Aabo).
Erik bodde på gården Alstahaug. I länsräkenskaperna från 1548 står Erik nämnd i landskyldlista, men inte i leidangslista. Det kan tyda på att han var länsman, för de slapp leidangen. Erik står på lista för skipsskatten 1557 b j daller260. Aboe finns igen i senare led.
Bodde på Alstahaug 1548-57. 1548 betalade han landskyld på 4 spann. Borde ha varit 6 eller 8, nerskrivet? varför? (frk s. 368, Erik Skriver i Stjørdalen 1529).
Axel Gyldenstierne nevner Erik Andersens gård i Trondhjem 17-3. 1564. Denne Erik var da gift med Marit, datter av Jens Tillufsen Bjelke. Erik och Marit døde i pesten 1566. (Axel G levde 1543 till 1603). (Barn X:565, s , Far XII:2257, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anders Eriksen Alstadhaug. Född i Ytterøy, Norge (N). Död 30/6 1602 i Nidaros, Norge (N). (Se X:565, s ).
XI:1130 mf ff mm fm ff m
Marit Jensdatter Bielke. Född ca 1535 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 1566. Källor 1) http://www.ohrnell.net/Anor/slaktframeset.htm (Barn X:565, s , Far XII:2259, s , Mor XII:2260, s )
Gift med föregående ana.
XI:1131 mf ff mm fm fm f
Roald Salthamar. Född 1510 i Norge (N). Död i Skogn, Norge (N). Roald på Salthamar, nämnd i skattelistorna från 1548 och 1557. Den enda med namnet Roald i Skogn. (Barn X:566, s )
Gift
Barn:
Gunnil/Gunhild Roaldsdatter Salthamar. Född ca 1535 i Norge (N). Död 24/10 1577 i Skogn, Norge (N). (Se X:566, s ).
XI:1133 mf ff mm fm mf f
Johan Trygge. Född ca 1510 i Norge (N). (Barn X:567, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Hans Johansen Trygge. Född före 1550 i Senja, Troms, Norge (N). Död före 18/7 1599 i Ytterøy, Norge (N). (Se X:567, s ).
XI:1134 mf ff mm fm mf m
K Halvardsdatter. Född ca 1520 i Trondenes, Norge (N). (Barn X:567, s , Far XII:2267, s )
Gift med föregående ana.
XI:1135 mf ff mm fm mm f
Hans Helsing. Rådman i Trondheim, Norge (N). Född ca 1520 i Inderöy, Trondheim, Norge (N). Död före 1599. (Barn X:568, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anne Hansdatter Helsing. Född ca 1555. Död efter 1580 i Ytterön, Trondheim, Norge (N). (Se X:568, s ).
XI:1136 mf ff mm fm mm m
Annichen. (Barn X:568, s )
Gift med föregående ana.
XI:1145 mf ff mm mm ff f
Mogens Måns Blix Karlsson. Kyrkoherde mellan 1532 och 1566 i Undersåker (Z). Född omkr 1502 i Kluxås, Näs (Z). Död mellan 1566 och 1570 i Undersåker (Z). Kolla:
http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=120859
http://www.abc.se/~m9172/0031/38446.htm (Barn X:573, s , Far XII:2289, s , Mor XII:2290, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Lauritz Magni Blix Mogensson. Född 1530 i Undersåker (Z). Död 1612 i Oppdal, Norge (N). (Se X:573, s ).
XI:1146 mf ff mm mm ff m
Inga Hansdotter. Född i Norrala (X). Död i Undersåker (Z). (Barn X:573, s )
Gift med föregående ana.
XI:1147 mf ff mm mm fm f
Erik Andersson. Född omkr 1490. Död 1563 i Oviken (Z). Anförlust, se sida .
XI:1161 mf fm ff fm ff f
Hans Hansson. Bonde i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Född 1507 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Död 1556 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Källa: Skattelängd (sedd av Mikael Holmberg). Omnämnd i skattelängder åren 1548-1556 (Brunne 2). (Barn X:581, s )
Gift
Barn:
Olof Johansson. Född 1537 i Brunne nr 2, Stigsjö (Y). Död i Brunne, Stigsjö (Y). (Se X:581, s ).
XI:1165 mf fm ff fm mf f
Olof Ingemarsson. Bonde i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Född 149? i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Död 1549 i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Källa Skattelängd (sedd av Mikael Holmberg); Stigsjöbor. Omnämnd i skattelängder 1545-1549. (Barn X:583, s )
Gift
Barn:
Olof Olofsson. Född 1520 i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). Död 1572 i Brunne nr 1, Stigsjö (Y). (Se X:583, s ).
XI:1229 mf fm mf fm mf f
Jon Olofsson. Bonde i Oppänge, Enånger (X). Född omkr 1520. Död i Oppänge, Enånger (X). En släktgren som utgår från Oppänge 1 i Enånger (X). (Barn X:615, s )
Gift
Barn:
Lars Jonsson. Född omkr 1550 i Oppänge, Enånger (X). Död i Oppänge, Enånger (X). (Se X:615, s ).
XI:1233 mf fm mf mf ff f
Jonas Michelsson. Nämnes enl 1560-1575 års jdbk som bonde i Sätra 1, Enånger (X). Född omkr 1520. Död i Sätra, Enånger (X). En släktgren som utgår från Sätra by nr 1 i Enånger (X). (Barn X:617, s )
Gift
Barn:
Lars Jonsson. Född ca 1550 i Sätra, Enånger (X). Död i Sätra, Enånger (X). (Se X:617, s ).
XI:1249 mf fm mm ff ff f
Olof Mårtensson. Född i Teg, Um lfs (AC). Rådman i Gävle stad (X). (Barn X:625, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Petrus Olai Gestricius. Född 153X i Gävle (X). Död 1607 i Um lfs (AC). (Se X:625, s ).
XI:1250 mf fm mm ff ff m
Karin Andersdotter Grubb. Född 1510 i Grubbe, Um lfs (AC). (Barn X:625, s , Far XII:2499, s , Mor XII:2500, s )
Gift med föregående ana.
XI:1251 mf fm mm ff fm f
Nils Björnsson. Borgmästare i Gävle stad (X). (Barn X:626, s )
Gift
Barn:
Malin Nilsdotter. Född i Gävle (X). Död efter 1624. (Se X:626, s ).
XI:1261 mf fm mm fm mf f
Bertil Larsson. Borgare och skeppsägare, borgmästare i Gävle (X) från 1573 - ca 1597. I april 1567 Bertil Larsson och Peder Eriksson i Gävle underhandlat med konung Erik XIV för Gävles borgare. Resultet var att Gävlestads skeppet "Gävlebjörnen" overgick till Sveriges Krona för några skatt ersättningar. Efter Gävles storeld i 1569 troligen var det Bertil Larsson som tjänade som borgmästare för flera år när Gävle återuppbygdes. Bertil Larsson var borgmästare i Gävle en stor del of 1570-talets till 1590-talets, och var ännu borgmästare där 1597. Bertil Larsson var g. två gångar. I förste gift är hustrun okänd. I andra gift hustrun var Magdalena Jakobsdotter Grubb, dottern till underlagmannen i Västerbotten Jakob Andersson Grubb (1557-68) och Karin Olofsdotter. Barn i Bertils Larssons förste gift, mor okänd: ____?____ Bertilsdotter (d. Stora Kopparberg 1628), som var g. m. bergsmannen vid Stora Kopparberg och kyrkoherden i Nora, Västmanland och senare i Falun, Kopparberg, Johannes Michaelis Cuprimontanus (d. 1620-22), sonen till bergsmannen vid Stora Kopparberg och prost och kyrkoherden i Torsång socken och Falun socken, Kopparberg län, Michael Erici Helsingus (d. 1577) Barnen i Bertil Larssons andra gift är: 1) Jacob Bertilsson, som är nämnd som Gävles borgmästare i 1606, 1610, 1614, och 1621. 2) Barbro Bertilsdotter, som var g. m. Mäster Hans Helsing i Vendel sn, Uppland. 3) Lars Bertilsson, som var g.m. en dotter till Jakob Grelsson 4) Malin Bertilsdotter, som var g. m. adelsmannen och fogden i Ångermanland, Mäns Clemetsson i Haga sn, Stockholm, och i Vårby, sonen till sekreteren till Gustav Vasa och Erik XIV, Clemet Hansson, och Stockholm borgmästarens dotter, Karin Iversdotter. 5) Hans Bertilsson, som bodde i Gävle. Uppgifterna kommer från: "Västerås stifts herdaminne" I,II (1939,1971) av Gunnar Ekström "Ätten Söderhielm" I (1961) sidor 101-109, av Sixten Söderhielm "Gävle stads historia", sid 46 (1946) "Släkt och Hävd" 1951, sidor 240-246 "Måns Clemetsson (Olivblad) till Vårby och hans släkt" av Pontus Möller
Bertil Larsson, borgmästare 1573 (Gefle stads tänkebok), 1575 (Kamm.-ark handl.), 1576, 1578 (Gefle stads tänkebok), 1589 (Gestriklands dombok), 1585, 1587 (Gefle stads tänkebok), 1594 (Kamm.-ark handl.), 1594 (Gefle stads tänkebok), 1597 (Gefle stads tänkebok). Han var gift med Malin, dotter av underlagmannen i Vesterbotten Jacob Andersson (Grubb) och således brorsdotter till Per Andersson (Grubb), Borgmästare 1525. deras barn voro: Jacob, borgmästare i Gefle; Barbro g.m kyrkoherden i Vendel mag. Johannes Petri (Helsing); Lars, en tid borgare i Gefle, sedan ägare af ett hemman i Sätra, en orolig och i rättens handlingar ofta omnämnd person; Malin g.m Måns Clementsson (Oliveblad) till Haga af adel; Hans, som var borgare och handlande i Gefle". Rörande Jacob Bertilsson står följande att läsa: "Jacob Bertilsson, borgmästare 1606 (tänkebok), 1610 (kam.ark.), 1614 (tänkebok), 1621 (Alrot). Var son af borgmästare Bertil Larsson och Malin Jacobsdotter (Grubb). Gift med Brita, dotter till Olof Mårtensson i Gefle. Deras barn voro: Gölug, g.m rector scholae i Gefle, sedan kyrkoherden i Bollnäs Olaus Anderae, död 1649; Bertil. Karin, Ingrid, Malin, Mårten, Anders och Olof.
Gävle stads skeppslista för år 1559: 1..skepp.....120..läster....egare..Olof Knagge. 1.....»...........80.....»...........»......Anders Jacobsson. 1.....»...........80.....»...........»......Peder Smed. 1.....»...........70.....»...........»......Peder Andersson. 1.....»...........60.....»...........»......Lars Andersson. 1.....»...........40.....»...........»......Jöns Jönsson. 1.....»...........60.....»...........»......Päder Olsson. 1.....»...........16.....»...........»......Påwel Ångerman. 1.....»...........40.....»...........»......Jöran Matsson. 1.....»...........40.....»...........»......Bertill Larsson. 1.....»...........20.....»...........»......Lasse Thomesson. 1.....»...........20.....»...........»......Nills Hansson. 1.....»...........20.....»...........»......Peder Irrtz. 1.....»...........16.....»...........»......Lasse Skräddares. 1.....»...........30.....»...........»......Peder Matsson. 1.....»...........16.....»...........»......Oloff Larsson. Källa: Boken "Bidrag till Gefle stads historia och beskrifning" från 1901 av Oskar Fyhrvall. Vad innebär/betyder ordet "läster"? Svar: En eller ett läst är ett gammalt ord som betyder samman som en Engelska ton. En Engelska ton har 2.000 Engelska pounds, eller 909 kilo. Om det är korrekt, så var Bertil Larssons skepp 40 tons, eller 36.360 kilo. (Barn X:631, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Jakob Bertilsson. (Se X:631, s ).
XI:1262 mf fm mm fm mf m
Malin Jakobsdotter-Grubb. Född i Grubbe, Um lfs (AC). (Barn X:631, s , Far XII:2523, s , Mor XII:2524, s )
Gift med föregående ana.
Generation XII
XII:2257 mf ff mm fm ff ff
Anders Aaboe. Länshere till Stora Åbo?. Död i Stora Åbo, Jönköping i Sverige (S). (Barn XI:1129, s )
Gift
Barn:
Erik Andersen Aaboe. Född 1490 i Norge (N), or, Stora Åbo, Jönköping, Småland i Sverige (S). Död 1566 i Innherred, Nord-Trøndelag, Norge (N). (Se XI:1129, s ).
XII:2259 mf ff mm fm ff mf
Jens Tillufsen Bielke af Gyllarp, till Austråt. Var länsherre i Jämtland (Z). Född ca 1510 i Hunnestad, Skårby, Ystad, Skåne län i Sverige (S). Död 14/10 1559 i Köpenhamn, Danmark (DK). En gammal dansk-norsk släkt, urprungligen skånsk adelssläkt, kanske densamma som Litle. Den förste med säkerhet kände stamfadern var en Josef Andersen i Gyllarp, levande på 1450-talet. Ätten, vars norska förbindelser upphörde efter 1686, då stamgodset Östråt såldes, utslocknade 1868 på manssidan och 1900 på spinnsidan.¶
Jens Tillufsen-Bjelke for vid mitten av 1500-talet till Norge och äktade där Lucie Gyldenlöve, dotter till den namnkunniga fru Ingerd till Östråt/Austrått (vid Trondheim i Norge). Lucie och hennes moder drunknade 1555 på en segeltur och Tillufsen-Bjelke ärvde därefter nämnda gods.
Reformationen 1536 gav unga adelsmän från Skåne och Danmark maktpositioner i Norge. Jens Tillufsen-Bielke från Hunnestad var en av dessa. Han gifte sig med en befläckad adelsdam vilken har gått till historien med sitt tragiska kärleksöde med en annan dansk adelsman. Bla a har det uppsatts en opera efter deras, Niels Lykke och Lucie Gyldenlöves, öde under 1500-talets Norge.
Jens Thillufsen Bielke, - 1559, Austrått. Släkten Bielke verkar närmast ha hört hemma i Skåne, där den är mycket gammal och utan tvivel identisk med släkterna Galen, Litle och flera där likadant förde de två bjälkarna i vapnet och hörde till Hvide-ättens ättlingar. Av denna släkt skrivs Thilluf Josephsen 1492-1504 till Gyllerup och Hunnestad och hade med sin hustru, Gunhild Ovesdatter Bing, sonen Jens, som förmodligen är född runt sekelskiftet 1500. Han nämns första gången året 1534, då han var i den utvalde ärkebiskop i Lund Torben Billes tjänst. 1536 skrev han under kung Christian III:s recess. 1537 kom han till Norge med hr Truid Ulfstand och Christoffer Hvitfeldt, av vilka han för sina tjänsters skull förlänades med Holms kloster, vilket dock snart blev utbytt med Tuteröens kloster, vilket han behöll till 1556. 1542 blev han också förlänad med Jämtland, som han hade till sin död. Inte långt efter sin ankomst till Norge blev Jens T. gift med en dotter av den kända Fru Ingerd Ottesdatter (Römer) till Austrått vid Trondheim, vilken levde som änka efter Rikshovmästaren Hr Niels Henriksen (Gyldenlöve). Jens Thillufsens hustru hette Lucie Nielsdatter Gyldenlöve och skulle några år tidigare ha äktat sin svåger Niels Lykke, med vilken hon fick en son. Äktenskapet hindrades emellertid av hennes familj som stridande mot den katolska kyrkans bestämmelser, som betraktade förhållandet som kätteri och blodskam, en anklagelse som ändrades något efter reformationen utan dock någon större verkan. Det är förmodligen av denna anledning att Jens Bileke och Lucie Gyldenlöve fick kungligt skyddsbrev för sig och sina barn, samt fribrev för allt tilltal som kungen kunde ha till dem. Liksom de 1552 fick kunglig stadsfästelse på Fru Ingerds brev angående tionde- och fjerdingsgåvor till dem efter Norges lag av gods och pengar efter fader och moder, samt angående Austråtts gård och gods i Örjens prästegäld, som Fru Ingerd redan flera år tidigare hade skänkt till dem. Redan året 1540 skrev sig Jens T. till Austrått och detta gods blev kvar i familjen så länge som de uppehöll sig i Norge, där de under 1600-talet var landets ansenligaste släkt. 1550 skänkte Jens T. och hans hustru ett ”spands leje” i gården Hellem i Stördalen till underhåll för fattiga i Trondheims hospital. Fru Lucie omkom tillsammans med sin mor och en dotter vid en förlist på Sövdefjorden på Söndmöre året 1555. Jens Thillufsen dog under ett uppehåll i Köpenhamn 14 oktober 1559 efter att några dagar tidigare erhållit flera kungliga utmärkelser. Han blev begravd i Nicolai kyrka i Köpenhamn. Det ryktas att Jens T, året 1540 dräpte Kanikern i Trondheim Jens Olufsen Bratt. Eftersom Bratt dog först 1548 är detta rykte osäkert, i så fall har händelsen ägt rum senare. Källor: www.runeberg.org - Dansk biografisk lexikon
Läs mer: http://oddso.nvg.org/nsh/t-austraatt.html
http://runeberg.org/nfbc/0302.html
http://www.hunnestad.org/3f73bb5b-41e8-4ac3-9f1d-76d52e106c2e-29.html
Per Nermo [[email protected]] e-mail 7/1-2001
Var länsherre i Jämtland (Z). Född ca 1510. Död 14/10 1559 i Köpenhamn, Danmark (DK). En gammal dansk-norsk släkt, urprungligen skånsk adelssläkt, kanske densamma som Litle. Den förste med?säkerhet kände stamfadern var en Josef Andersen i Gyllarp, levande på 1450- talet. Ätten, vars norska förbindelser upphörde efter 1686, då stamgodset Östråt såldes, utslocknade 1868 på manssidan och 1900 på spinnsidan. Jens Tillufsen Bjelke for vid mitten av 1500-talet till Norge och äktade där Lucie Gyldenlöve, dotter till den namnkunniga fru Ingerd till Austrått (vid Trondheim i Norge). Lucie och hennes moder drunknade 1555 på en segeltur och Tillufsen Bjelke ärvde därefter nämnda gods. ?Reformationen 1536 gav unga adelsmän från Skåne och Danmark maktpositioner i Norge. Jens Tillufsen Bielke från Hunnestad var en av dessa. Han gifte sig med en befläckad adelsdam vilken har gått till historien med sitt tragiska kärleksöde med en annan dansk adelsman. Bla har det uppsatts en opera efter deras, Niels Lykke och Lucie Gyldenlöves, öde under 1500-talets Norge. Jens Thillufsen Bielke, - 1559, Austrått. Släkten Bielke verkar närmast ha hört hemma i Skåne, där den är mycket gammal och utan tvivel identisk med släkterna Galen, Litle och flera där likadant förde de två bjälkarna i vapnet och hörde till Hvide-ättens ättlingar. Av denna släkt skrivs Thilluf Josephsen 1492-1504 till Gyllerup och Hunnestad och hade med sin hustru, Gunhild Ovesdatter Bing, sonen Jens, som förmodligen är född runt sekelskiftet 1500. Han nämns första gången året 1534, då han var i den utvalde ärkebiskop i Lund Torben Billes tjänst. 1536 skrev han under kung Christian III:s recess. 1537 kom han till Norge med hr Truid Ulfstand och Christoffer Hvitfeldt, av vilka han för sina tjänsters skull förlänades med Holms kloster, vilket dock snart blev utbytt med Tuteröens kloster, vilket han behöll till 1556. 1542 blev han också förlänad med Jämtland, som han hade till sin död. Inte långt efter sin ankomst till Norge blev Jens T. gift med en dotter av den kända Fru Ingerd Ottesdatter (Römer) till Austrått vid Trondheim, vilken levde som änka efter Rikshovmästaren är Niels Henriksen (Gyldenlöve). Jens Thillufsens hustru hette Lucie Nielsdatter Gyldenlöve och skulle några år tidigare ha äktat sin svåger Niels Lykke, med vilken hon fick en son. Äktenskapet hindrades emellertid av hennes familj som stridande mot den katolska kyrkans bestämmelser, som betraktade förhållandet som kätteri och blodskam, en anklagelse som ändrades något efter reformationen utan dock någon större verkan. Det är förmodligen av denna anledning att Jens Bileke och Lucie Gyldenlöve fick Kungligt skyddsbrev för sig och sina barn, samt fribrev för allt tilltal om kungen kunde ha till dem. Liksom de 1552 fick kunglig stadsfästelse på fru Ingerds brev angående tionde- och fjerdingsgåvor till dem efter Norgeslag av gods och pengar efter fader och moder, samt angående Austråtts gård och gods i Örjens prästegäld, som Fru Ingerd redan flera år tidigare hade skänkt till dem. Redan året 1540 skrev sig Jens T. till Austrått och detta gods blev kvar i familjen så länge som de uppehöll sig i Norge, där de under 1600-talet var landets ansenligaste släkt. 1550 skänkte Jens T. Och hans hustru ett ”spands leje” i gården Hellem i Stördalen till underhåll för fattiga i Trondheims hospital. Fru Lucie omkom tillsammans med sin mor och en dotter vid en förlist på Sövdefjorden på Söndmöre året 1555. Jens Thillufsen dog under ett uppehåll i Köpenhamn 14 oktober 1559 efter att några dagar tidigare erhållit flera kungliga utmärkelser. Han blev begravd Nicolai kyrka i Köpenhamn. Det ryktas att Jens T, året 1540 dräpte kanikern i Trondheim Jens Olufsen Bratt, som misstänktes för delaktighet i mordet på Vincent Lunge. Eftersom Bratt dog först 1548 är detta rykte osäkert, i så fall har händelsen ägt rum senare. Källor: Norskt biografiskt leksikon, Kristiania 1923. Norsk historisk tidskrift III, sid 351 ff. Danmarks adels Aarbog 1887, Personhistorisk tidskrift VI, 1885. (Barn XI:1130, s , Far XIII:4517, s , Mor XIII:4518, s )
Gift ca 1539 med efterföljande ana.
Barn:
Marit Jensdatter Bielke. Född ca 1535 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 1566. (Se XI:1130, s ).
XII:2260 mf ff mm fm ff mm
Lucie Nielsdatter Gyldenløve. Född 1515 i Norge (N). Död 1555 i Søvdefjorden, Norge (N). Fru Lucie omkom tillsammans med sin mor och en dotter vid en förlist på Sövdefjorden på Söndmöre året 1555.
Austrått släktgård 1000 år.288 Lucie Gyldenløve ägare till Austrått. Son: Aage Jensson Bjelke ägare till Austrått. Son: Jens Aagesson Bjelke f. 1580, d. 1659. Ägare till Austrått. Söner: Henrik Jenssøn Bjelke och Ove Jenssøn Bjelke (f. 1611, d. 1674) ägare till Austrått. Dotter: Margarethe Aagesdatter Bjelke. Henriks son Christoffer Bjelke var också ägare till Austrått 1680 och kusinen Chr.Fr.v. Marschalk Margarethas son ägare 1703-1716. Före Lucie ägde hennes mor fru Ingegerd Ottesdatter Austrått (gm Nils Henriksson Gyldenløve), bakåt sedan hennes far Otte Matsson Rømer d.y.1463-1508, sedan hans kusin Gjertrud Narvesdatter 1450-1454, sedan hennes far Narve Jepsson 1424-1434, sedan hans mor Elsebe Ottesdatter Rømer (DN.IX nr 320) (gm Jep Fastulvsson 1388-1424). Överlät till sonen Narve 1453. Elsebes mor Gjertrud Erlingsdatter (gm Otte Rømer d.e. 1361-1405), sedan Erling Vidkunnsson (d. 1355). (Barn XI:1130, s , Far XIII:4519, s , Mor XIII:4520, s )
Gift 1:o ca 1539 med föregående ana.
Gift 2:o med Nils Lykke. Norsk rigsråd 1532. Död 24/12 1534.
XII:2267 mf ff mm fm mf mf
Knight Halvard Engelbrektsson. Född ca 1480 i Trondenes, Troms, Norge (N). (Barn XI:1134, s , Far XIII:4533, s , Mor XIII:4534, s )
Gift
Barn:
K Halvardsdatter. Född ca 1520 i Trondenes, Norge (N). (Se XI:1134, s ).
XII:2289 mf ff mm mm ff ff
Karl Larensson. Bonde. Född ca 1460 i Kloxåsen, Näs (Z). Död ca 1538. Barn:
Måns Karlsson Blix. Kyrkoherde. Född omkring 1502 i Kluxås, Näs (Z). Kyrkoherde mellan 1532 och 1566 i Undersåker (Z). Död mellan 1566 och 1570 i Undersåker (Z). Jens Karlsson Blix. Född i Kluxås, Näs (Z). Olof Karlsson Blix. Född i Kluxås, Näs (Z). (Barn XI:1145, s , Far XIII:4577, s , Mor XIII:4578, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Mogens Måns Blix Karlsson. Född omkr 1502 i Kluxås, Näs (Z). Död mellan 1566 och 1570 i Undersåker (Z). (Se XI:1145, s ).
XII:2290 mf ff mm mm ff fm
Mogensdotter Blix. Född ca 1475 i Jämtland (Z). (Barn XI:1145, s , Far XIII:4579, s )
Gift med föregående ana.
XII:2499 mf fm mm ff ff mf
Anders Persson Grubb. Landsköpman i Grubbe, Skellefteå lfs (AC). Född omkr 1470 i Grubbe, Um lfs (AC). Död före 1543 i Grubbe, Um lfs (AC). Från Grubbe, Um lf (AC). Stamfader för GRUBBE-SLÄKTEN. (Barn XI:1250, s , Far XIII:4997, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Jacob Andersson Grubb d.ä. Född 1495 i Grubbe, Um lfs (AC). Död 1565 i Grubbe, Um lfs (AC). (Se XII:2523, s ).
Karin Andersdotter Grubb. Född 1510 i Grubbe, Um lfs (AC). (Se XI:1250, s ).
XII:2500 mf fm mm ff ff mm
Maria/Mariet Jacobsdotter Bure. Född 1473 i Bureholmen, Skellefteå (AC). Död efter 1529 i Bureholmen, Skellefteå (AC). (Barn XI:1250, s , Far XIII:4999, s , Mor XIII:5000, s )
Gift med föregående ana.
XII:2523 mf fm mm fm mf mf
Jacob Andersson Grubb d.ä. Birkarl, lappfogde, lagman, köpman. Född 1495 i Grubbe, Um lfs (AC). Död 1565 i Grubbe, Um lfs (AC). (Barn XI:1262, s , Far XIII:5045, s , Mor XIII:5046, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anders/Andreas Jacobsson-Grubb. Underlagman i Västerbotten. Född omkr 1530 i Grubbe, Um lfs (AC). Död 1581 i Grubbe, Um lfs (AC).
Barbro Jacobsdotter-Grubb.
Anna Jacobsdotter-Grubb.
Malin Jakobsdotter-Grubb. Född i Grubbe, Um lfs (AC). (Se XI:1262, s ).
Sara Jacobsdotter.
Margareta Jacobsdotter-Grubb.
Per Jacobsson-Grubb.
XII:2524 mf fm mm fm mf mm
Malin Andersdotter. Född omkr 1510 i Skellefteå (AC). (Barn XI:1262, s )
Gift med föregående ana.
Generation XIII
XIII:4517 mf ff mm fm ff mf f
Tilluf Josephsen Bielke, av Gyllarp och Hunnestad. Född ca 1470. Död 1508. Tilluf Bielke var gift med Gunhild Ovesdotter Bing, hon var dotter till Ove Bing på Dybäck, Vemmenhögs h. Tilluf hade minst fyra syskon; Anders Josephsen Bielke skrev sig till Bellinge, Sönder Kirkeby på Falster och namnet Falster ingår därefter som ett tillägg på namnet Bielke på denna gren. Anders Bielke-Falsters söner är kända eftersom de processade om arvslotter på gårdarna Gyllerup (Ingelstad h.) och Hunnestad. Sonen till Tilluf Bielke och Gunhild Bing hette Jens Tillufsen Bielke född c:a 1500, denne var en av 43 ”menige Adell og Ridderskaff udi Schone, Halland och Blegindt” som svurit trohetsed till Christian III år 1536 på Rigsdags-Recessen på Köpenhamns slott. Den som tog över Hunnestad efter Tilluf Bielke var systern Bente Josephsdatter Bielke. Bente var gift med en Jacob Kyrning Myre som nämns i olika dokument 1533 – 1541. Jacob Myre var en Rideman – en sorts kronans budbärare att förmedla kungliga beslut. Adeln och ridderskapet gjorde en förlikning med Borgmästare och Rådh i Lund 1539 på Christian III vägnar. I denna förlikning fanns Jacob Myre till Haenedstedt (Hunnestad) med bland ridderskapet. Deras son Jens Myre nämns bland de stupade i slaget under nordiska sjuårskriget vid Axtorna, Faurås h i Halland den 20 oktober 1565 (Barn XII:2259, s , Far XIV:9033, s , Mor XIV:9034, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Jens Tillufsen Bielke af Gyllarp, till Austråt. Född ca 1510 i Hunnestad, Skårby, Ystad, Skåne län i Sverige (S). Död 14/10 1559 i Köpenhamn, Danmark (DK). (Se XII:2259, s ).
XIII:4518 mf ff mm fm ff mf m
Gunhild Ovesdatter Bing. Född 1475. (Barn XII:2259, s , Far XIV:9035, s , Mor XIV:9036, s )
Gift med föregående ana.
XIII:4519 mf ff mm fm ff mm f
Niels Henriksen Gyldenløve. Rikshovmästare, Norges riges sidste rigshofmester. Född 1458 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 29/12 1523 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). (Barn XII:2260, s , Far XIV:9037, s , Mor XIV:9038, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Lucie Nielsdatter Gyldenløve. Född 1515 i Norge (N). Död 1555 i Søvdefjorden, Norge (N). (Se XII:2260, s ).
XIII:4520 mf ff mm fm ff mm m
Ingerd/Inger Ottesdatter Rømer. Född 1475 i Fredrikstad, Norge (N). Död 1555 i Sövdefjorden, Norge (N). Norges rigeste godsejer ca 1492. Drunknade på Søvdefjorden under en segeltur till Bergen. Inger Ottesdatter var en intrigemaker og hadde et fabelaktig begjær på gods. Hun la under seg mye gods og len med svigersønnenes hjelp. Hun tok også imot flere svenske flyktninger. Den mest kjente av dem var den såkalte Daljunkeren, han ga seg ut for å være Sten Stures sønn. Hun festet sin datter Ingeborg til han, og så vel kanskje henne som framtidig svensk dronning. Men Daljunkeren ble ikke lenge etter avslørt som en bedrager. De første årene etter 1523 var det et nært vennskap mellom Inger Ottesdatter og Norges siste katolske erkebiskop Olav Engelbrektson. Han var den egentlige styrer nordafjells etter at Kristian 2. hadde forlatt sine riker i 1523. Etter hvert ble det brudd mellom dem, og erkebiskop Olav tok fra henne alle hennes forleninger. Da Kristian 2. kom for å vinne sine riker tilbake tok Olav Engelbrektson hans parti, mens Inger vegret seg. Etter Fredrik 1. død var erkebiskopen den egentlige herre i Norge. I denne tiden ble Austrått plyndret hele tre ganger av erkebiskopens menn. Og av svigersønnene døde Nils Lykke ierkebiskopens fengsel på Steinviksholm julaften 1535, og Vincents Lunge ble drept av erkebiskopens menn 10 dager senere. I april 1537 måtte erkebiskop Olav Engelbrektsson forlate landet. Källor till Rømer-Gyldenløwe-Bielke: Adelsjordebøker i RA. Aktstykker til de norske stændermøders historie 1548-1661 I-III, Oslo 1929-1974. Austrått arkivet i Statsarkivet i Trondheim. Christian den fjerdes Norske lov. Coldevin, Axel: Elingaard, Oslo 1963. Danmarks Adels Aarbog (ulike årganger). Danskt biografiskt leksikon (ulike årganger). Hans P Hosar: Herre og bönder, ved Jens Bjelkes adelsgods kring midten av 1600-talet, Hovedoppgave i historie UiO 1981. Oscar Albert Johnsen: De norske stænder, Christiania 1906. Lensregnskaper i RA. Yngvar Nielsen; Jens Bjelke til Østråt, Chra 1872. Yngvar Nielsens avskrift av Jens Bjelkes brev, UBO Ms fol 3836:3. Erling Ladewig Petersen: Adelig godsdrift i 1600-tallets Danmark, Stockholm 1976. Skattematrikkelen 1647 i-XVII, Oslo 1969-78. Otto Sperling: Dr Otto Sperlings selvbiografi. Utryckte diplomer i RA. (Barn XII:2260, s , Far XIV:9039, s , Mor XIV:9040, s )
Gift med föregående ana.
XIII:4533 mf ff mm fm mf mf f
Engelbrekt Eriksson Rustung till Helle. Född ca 1450 i Norge (N). Engelbrekt blev möjligen adlad av Kung Christian I. (Barn XII:2267, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Knight Halvard Engelbrektsson. Född ca 1480 i Trondenes, Troms, Norge (N). (Se XII:2267, s ).
XIII:4534 mf ff mm fm mf mf m
Margrethe Oeden. (Barn XII:2267, s , Far XIV:9067, s )
Gift med föregående ana.
XIII:4577 mf ff mm mm ff ff f
Laurens Svensson. Född ca 1430 i Kloxåsen, Näs (Z). Död ca 1516 i Kloxåsen, Näs (Z). (Barn XII:2289, s , Far XIV:9153, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Karl Larensson. Född ca 1460 i Kloxåsen, Näs (Z). Död ca 1538. (Se XII:2289, s ).
XIII:4578 mf ff mm mm ff ff m
Margareta Jonsdotter. Född ca 1440. Död ca 1511. (Barn XII:2289, s , Far XIV:9155, s )
Gift med föregående ana.
XIII:4579 mf ff mm mm ff fm f
Mogens Blix. Född ca 1450 i Norge (N). Död ca 1520 i Norge (N). (Barn XII:2290, s )
Gift
Barn:
Mogensdotter Blix. Född ca 1475 i Jämtland (Z). (Se XII:2290, s ).
XIII:4997 mf fm mm ff ff mf f
Peder Andersson Grubb. Född 1445 i Grubbe, Um lfs (AC). (Barn XII:2499, s , Far XIV:9993, s , Mor XIV:9994, s )
Gift
Barn:
Anders Persson Grubb. Född omkr 1470 i Grubbe, Um lfs (AC). Död före 1543 i Grubbe, Um lfs (AC). (Se XII:2499, s ).
XIII:4999 mf fm mm ff ff mm f
Jacob Andersson Bure. Bonde på Bureholmen, möjligen underlagman i Västerbotten (AC). Född omkr 1456 i Bureå, Skellefteå lfs (AC). JACOB BURE var underlagman (=landshövding) i Västerbotten och bodde på Buhreholmen i Bureå, Skellefteå lfs (Ur boken "700 anor under tio sekler" sid 248 av Lars Bäcklund). En bror till honom, Anders Andersson, hade en dotterson, König Olofsson (Tore Hållander: Laurentius ättlingar), som blev anfader till Olof Palme (1927-1986). (Barn XII:2500, s , Far XIV:9997, s , Mor XIV:9998, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Maria/Mariet Jacobsdotter Bure. Född 1473 i Bureholmen, Skellefteå (AC). Död efter 1529 i Bureholmen, Skellefteå (AC). (Se XII:2500, s ).
Anders Jacobsson (Jappsson) Bure. Underlagsman i Västerbotten (AC). Född 1475 i Bureholmen, Skellefteå (AC). Dog omkr 1539 i Storkåge, Skellefteå lfs (AC).
Karin Jacobsdotter Bure.
Moses Jacobsson Bure.
Carl Jacobsson Bure.
Elin Jacobsdotter Bure. Född ca 1470.
Brita Jacobsdotter Bure.
Dordi Jacobsdotter Bure. Född 1490 - 1495 i Bureå, Skellefteå (BD). Död 1550 i Umeå (AC).
Sara Jacobsdotter Bure. Född 1501.
XIII:5000 mf fm mm ff ff mm m
Kälug/Kellug Olofsdotter Grubbe. (fr Grubbe i Umeå). Född omkr 1452 i Grubbe, Um lfs (AC). Död i Bureå, Skellefteå (AC). Från Grubbe, Um lfs (AC). Enligt den i början av 1600-talet nedtecknade släkttraditionen "en mächta däjelig menniskia" (Johannes Bureus). (Barn XII:2500, s , Far XIV:9999, s , Mor XIV:10000, s )
Gift med föregående ana.
XIII:5045 mf fm mm fm mf mf f
Anders Persson Grubb. Född omkr 1470 i Grubbe, Um lfs (AC). Död före 1543 i Grubbe, Um lfs (AC). Anförlust, se sida .
XIII:5046 mf fm mm fm mf mf m
Maria/Mariet Jacobsdotter Bure. Född 1473 i Bureholmen, Skellefteå (AC). Död efter 1529 i Bureholmen, Skellefteå (AC). Anförlust, se sida .
Generation XIV
XIV:9033 mf ff mm fm ff mf ff
Joseph Andersen Bielke, av Gyllarp i Skåne. Död efter 1477. Adeln på Hunnestad har beskrivits som lågadel, men Joseph Andersen Bielke hade enligt Danmarks Adels årsbok anor till riddarsläkterna Hak, Galen, Erlandsen, och till självaste Skjalm Hvide. Joseph Andersen Bielke nämns i första hand skriven till Gyllerup (troligen Ingelstad h.). Joseph Andersen Bielke var gift med en Kirsten Splid. Sonen Tilluf Josephsen Bielke skrev sig även han både till Gyllerup och till Hunnestad år 1496.
Bielke eller Bjelke är en ursprungligen dansk adelsätt som också etablerade sig i Norge. Det finns inget påvisbart samband med den svenska adelsätten Bielke. Stamfadern Joseph Andersen Bielke var bland de första riddarna som blev adlade under Kristian I. Via sonen Tilluf Josophsen Bielke är han också stamfader för den norska Bielkeätten. (Barn XIII:4517, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Josephsen Bielke för Bell. Född ca 1450.
Tilluf Josephsen Bielke, av Gyllarp och Hunnestad. Född ca 1470. Död 1508. (Se XIII:4517, s ).
XIV:9034 mf ff mm fm ff mf fm
Kirsten Splid (Fasti). Född ca 1440. Död 1470. (Barn XIII:4517, s , Far XV:18067, s )
Gift med föregående ana.
XIV:9035 mf ff mm fm ff mf mf
Aage Andersen Bing, till Dybæk. Bosatt i Dybäck, Vemmenhögs härad. Född ca 1440. Död 1495. (Barn XIII:4518, s , Far XV:18069, s , Mor XV:18070, s )
Gift 1:o med Christence/Christine Aagesdatter Sparre.
Gift 2:o med efterföljande ana.
Barn:
Gunhild Ovesdatter Bing. Född 1475. (Se XIII:4518, s ).
XIV:9036 mf ff mm fm ff mf mm
Berethe Evertsdatter Moltke. Född 1445. (Barn XIII:4518, s , Far XV:18071, s , Mor XV:18072, s )
Gift med föregående ana.
XIV:9037 mf ff mm fm ff mm ff
Henrik Jensen. Riddare, Riksråd i Norge. Född 1417 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). Henrik snubblade på fadersidan från en adelsbo i Gudbrandsdalen, och var ärkebiskop Aslak Harniktson Bolt. På moderns sida var Henrik från adeln Kane som ägde stora fastigheter på Nordmøre. Henrik "arbetade" till exempel som ett nationellt råd och var Knight/riddare. Han var ett sonson av ärkebiskop Aslak Bolt, och därmed sjönk Gyldenløwe också från Rømeretten på moderns sida. Hans mor enligt senaste forskning var en syster till Riksråden Harnikt Henrikson. (NST-XI, s.264). Men eftersom hans mamma var syster till Aslak Harniktsson Bolt, kanske hon inte är syster till Harnikt Henriksson, när mamman måste gifta sig två gånger, med Henrik och Hartnikt. Se [ http://snl.no/R ømer SNL]. (Barn XIII:4519, s , Far XV:18073, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Niels Henriksen Gyldenløve. Född 1458 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 29/12 1523 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). (Se XIII:4519, s ).
XIV:9038 mf ff mm fm ff mm fm
Eline Nielsdatter Kane. Född 1420 i Hordaland, Norge (N). Död 10/11 1478 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). (Barn XIII:4519, s , Far XV:18075, s , Mor XV:18076, s )
Gift med föregående ana.
XIV:9039 mf ff mm fm ff mm mf
Otte Matsson Rømer d.y. Född 1463. Död 1508. (Barn XIII:4520, s , Far XV:18077, s , Mor XV:18078, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Ingerd/Inger Ottesdatter Rømer. Född 1475 i Fredrikstad, Norge (N). Död 1555 i Sövdefjorden, Norge (N). (Se XIII:4520, s ).
XIV:9040 mf ff mm fm ff mm mm
Ingeborg Lyderdatter Struts von Bergen. Född 1450. Död 1512. (Barn XIII:4520, s )
Gift med föregående ana.
XIV:9067 mf ff mm fm mf mf mf
Biercheland. Biskop. (Barn XIII:4534, s )
Gift
Barn:
Margrethe Oeden. (Se XIII:4534, s ).
XIV:9153 mf ff mm mm ff ff ff
Magnus Blixe. Storkarl. Född ca 1400. Död Kloxåsen, Näs (Z). (Barn XIII:4577, s )
Gift
Barn:
Laurens Svensson. Född ca 1430 i Kloxåsen, Näs (Z). Död ca 1516 i Kloxåsen, Näs (Z). (Se XIII:4577, s ).
XIV:9155 mf ff mm mm ff ff mf
Johan Sigurdsson. Bonde. Född ca 1400. Död ca 1470. (Barn XIII:4578, s , Far XV:18309, s )
Gift
Barn:
Margareta Jonsdotter. Född ca 1440. Död ca 1511. (Se XIII:4578, s ).
XIV:9993 mf fm mm ff ff mf ff
Anders Claesson Grubb. Birkarl, godsägare. Född 1421 i Grubbe, Um lfs (AC). (Barn XIII:4997, s , Far XV:19985, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Peder Andersson Grubb. Född 1445 i Grubbe, Um lfs (AC). (Se XIII:4997, s ).
XIV:9994 mf fm mm ff ff mf fm
Anna Olofsdotter. Född 1421 i Bureå, Skellefteå (AC). Död i Grubbe, Um lfs (AC). (Barn XIII:4997, s , Far XV:19987, s )
Gift med föregående ana.
XIV:9997 mf fm mm ff ff mm ff
Anders Olofsson Bure. Möjligen underlagman i Västerbotten (AC). Född omkr 1425 i Bureå 1, Skellefteå (AC). Död i Bureå, Skellefteå (AC). Bosatt i Bure, Skellfteå lfs (AC). Bosatt på den gård där Nils Hansson (OLof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. ANDERS BURE var underlagman i Västerbotten, kan jämställas med landshövding, kom till Bureå troligen före 1400. Bosatte sig på den jord som senare blev nr 6, nära de s k klosterruinerna (Ur boken "700 anor under tio sekler" sid 251 av Lars Bäcklund).
Biografi: Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
Anders Olofsson Bure , han var Under Lagman i Wästerbotten, troligen samma som Landshövding ? Han hade sin gård på den Jord som senare blev nummer 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400, bosatte sig helt nära där Bureå - Gillet kom att byggas, som säkerligen var byggd vid Havs-Stranden, men får räkna med att den inport som förekom skedde sjövägen, och det behövdes föråd för de varor som inporterades. Under lagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn. Bodde i Bure ( se sid 5 ) Bureätten. (Barn XIII:4999, s , Far XV:19993, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Jacob Andersson Bure. Född omkr 1456 i Bureå, Skellefteå lfs (AC). (Se XIII:4999, s ).
Herse/Härse Andersson Bure. Bonde i Bureå, Skellefteå (AC) Nämnd 1543--1549. Född omkr 1452 i Bureå 2, Skellefteå (AC).
Påvel Andersson Bure. Född 1453.
Joen Andersson Bure. Född 1455.
Olof Andersson Bure. Född 1457.
Anders Andersson Bure. Bonde i Röbäck, Um lfs (AC). Född 1460 i Bureå, Skellefteå (AC).
Lucia Andersdotter Bure. Född 1462 i Bureå (AC). Död i Skellefteå (AC).
Mariet Andersdotter Bure.
XIV:9998 mf fm mm ff ff mm fm
Malin "Bur-Marit" Olofsdotter. Född omkr 1425 i Burträsk (AC). Död i Bureholmen, Skellefteå (AC). (Barn XIII:4999, s )
Gift med föregående ana.
XIV:9999 mf fm mm ff ff mm mf
Olof Claesson Grubbe. Född 1420 i Grubbe, Umeå (AC). Död 1501 i Umeå (AC). (Barn XIII:5000, s )
Gift omkr 1450 med efterföljande ana.
Barn:
Kälug/Kellug Olofsdotter Grubbe. Född omkr 1452 i Grubbe, Um lfs (AC). Död i Bureå, Skellefteå (AC). (Se XIII:5000, s ).
XIV:10000 mf fm mm ff ff mm mm
Sara Andersdotter. Född 1434. Död 1500. (Barn XIII:5000, s )
Gift omkr 1450 med föregående ana.
Generation XV
XV:18067 mf ff mm fm ff mf fm f
Jep Pedersen för Dizzy. (Barn XIV:9034, s )
Gift
Barn:
Kirsten Splid (Fasti). Född ca 1440. Död 1470. (Se XIV:9034, s ).
XV:18069 mf ff mm fm ff mf mf f
Jon Andersen Bing, till Smedstrup. Riddare. Född efter ca 1351. Död 1444. (Barn XIV:9035, s , Far XVI:36137, s , Mor XVI:36138, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Aage Andersen Bing, till Dybæk. Född ca 1440. Död 1495. (Se XIV:9035, s ).
XV:18070 mf ff mm fm ff mf mf m
Edel Andersen Thott Bing (Andersdatter Neb), till Dybæk. Född mellan 1375 och 1435. (Barn XIV:9035, s , Far XVI:36139, s )
Gift med föregående ana.
XV:18071 mf ff mm fm ff mf mm f
Evert Conradsen Moltke, till Lyngby. Född ca 1370 i Danmark (DK). Död efter 1443. Anteckningar: • till Lyngby (-1420-1443-) (Efverød S., Gærds H.) • donerade 1420 (10 februari), som uppstår i Lyngby med sin fru Bodil Truelsdatters samtycke till en gård i Soderton i Lyby S., Frosta H. till Lund domskrift för ett år av Niels Benedictsen och hans döttrar Elsif och Gyde, under förutsättning att att de två går till Efraim överlämnas till honom och hans fru • skrivet till Lyngby • 1443 (30 november) bevittnar Lunde Landsting för Herr Niels Jensen, fortfarande skrivet till Lyngby. Källor: 1. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., [1884-2005]., DAA 1991- 93: 831-36. XVIII - MEDELINEN I DANMARK 2. http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21276&tree=2 3. http://skeel.info/getperson.php?personID=I15960&tree=ks (Barn XIV:9036, s , Far XVI:36141, s , Mor XVI:36142, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Berethe Evertsdatter Moltke. Född 1445. (Se XIV:9036, s ).
XV:18072 mf ff mm fm ff mf mm m
Bodil Troelsdatter Sandberg. Född 1370 i Danmark (DK). Död 10/2 1420 i Ljungby, Gærds Hrd, Skåne. (Barn XIV:9036, s , Far XVI:36143, s , Mor XVI:36144, s )
Gift med föregående ana.
XV:18073 mf ff mm fm ff mm ff f
Jens Olavsson. (Barn XIV:9037, s )
Gift
Barn:
Henrik Jensen. Född 1417 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). (Se XIV:9037, s ).
XV:18075 mf ff mm fm ff mm fm f
Nicolaus (Nils) Gunnarsson Kane. Riddare, nationellt råd. Född ca 1373 i Tingvoll, Nordmøre, Møre och Romsdal, Norge (N). Död efter 1444 i Tingvoll, Møre och Romsdal, Norge (N). Niels Kane gifte sig med en okänd person. Han föddes omkring 1391. Han var son till Gunnar Thoraldsen Kane och Gyrid Eriksdatter Galtung. Niels Kane dog efter 1444. (Barn XIV:9038, s , Far XVI:36149, s , Mor XVI:36150, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Eline Nielsdatter Kane. Född 1420 i Hordaland, Norge (N). Död 10/11 1478 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). (Se XIV:9038, s ).
XV:18076 mf ff mm fm ff mm fm m
Såleig Torsteinsdatter Maansta. (Barn XIV:9038, s )
Gift med föregående ana.
XV:18077 mf ff mm fm ff mm mf f
Mads/Mats Jacobsson Rømer. Född 1400 i Stårheim, Nordfjord, Norge (N). Död 1455 i Sigerstad, Norge (N). (Barn XIV:9039, s , Far XVI:36153, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Otte Matsson Rømer d.y. Född 1463. Död 1508. (Se XIV:9039, s ).
XV:18078 mf ff mm fm ff mm mf m
Gro Alfsdatter Bolt. Född 1398 i Sundby, Akershus, Norge (N). Död 1472 i Manvik, Norge (N). (Barn XIV:9039, s , Far XVI:36155, s , Mor XVI:36156, s )
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o med Knut Jönsson. Född 1395 i Sund (E).
XV:18309 mf ff mm mm ff ff mf f
Sigurd Jonsson. Född ca 1380. Död ca 1447. (Barn XIV:9155, s )
Gift
Barn:
Johan Sigurdsson. Född ca 1400. Död ca 1470. (Se XIV:9155, s ).
XV:19985 mf fm mm ff ff mf ff f
Claes Ingemarsson Grubbe. Död i Funbo (C). (Barn XIV:9993, s )
Gift
Barn:
Anders Claesson Grubb. Född 1421 i Grubbe, Um lfs (AC). (Se XIV:9993, s ).
XV:19987 mf fm mm ff ff mf fm f
Olof Hersesson Bure. Bonde i Bureå. Född omkr 1380 i Bureå, Skellefteå (AC). Död 1460 i Bureå, Skellefteå (AC). Bodde på stamgården Bure i Konung Birgers tid och byggde Bure kloster på en holme i Bure åhminne. OLOF BURE bodde på stamgården i Bureå i kung Birgers tid och fullbordade bygget av Bure kloster på en holme i Bure å-mynne. Klostret hade en abbot och 12 bröder. Han skall ha levat 1310 (?). Han kallades "Gamle Olof" och hade tre söner (Ur boken "700 anor under tio sekel" sid 252 av Lars Bäcklund).
Olof Hersesson levde 1350. Bonde på Stamgården Bure och fullbordare bygget Bure Kloster på en holme i Bure Älven Källa; Bure- Ätten: en utredning om Bure-Ätten, i huvudsak bygd på utdrag ur skrifter eftrlämnade av Commendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå. Källa: Bönder och gårdar i Skellefteå Socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Lundström Sidorna 389 - 393 Bureå 1 - 2 Skellefteå. Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 2-3 (Barn XIV:9994, s , Far XVI:39973, s , Mor XVI:39974, s )
Gift
Barn:
Fale Olofsson Bure. Född 1415.
Olof Olofsson Bure. Född 1420.
Anna Olofsdotter. Född 1421 i Bureå, Skellefteå (AC). Död i Grubbe, Um lfs (AC). (Se XIV:9994, s ).
Anders Olofsson Bure. Född omkr 1425 i Bureå 1, Skellefteå (AC). Död i Bureå, Skellefteå (AC). (Se XIV:9997, s ).
XV:19993 mf fm mm ff ff mm ff f
Olof Hersesson Bure. Född omkr 1380 i Bureå, Skellefteå (AC). Död 1460 i Bureå, Skellefteå (AC). Anförlust, se sida .
Generation XVI
XVI:36137 mf ff mm fm ff mf mf ff
Anders Bing, till Smedstrup. Född ca omkr 1315. Död efter 1360. (Barn XV:18069, s , Far XVII:72273, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Jon Andersen Bing, till Smedstrup. Född efter ca 1351. Död 1444. (Se XV:18069, s ).
XVI:36138 mf ff mm fm ff mf mf fm
Lucie Aagesdotter Thott. Född ca 1322 i Lund, Malmöhus Län i Sverige (S). (Barn XV:18069, s , Far XVII:72275, s , Mor XVII:72276, s )
Gift med föregående ana.
XVI:36139 mf ff mm fm ff mf mf mf
Anders Pedersen Neb, till Dybaek. Riddare år 1397. Född mellan 1291 och 1311. Död 1405. (Barn XV:18070, s , Far XVII:72277, s , Mor XVII:72278, s )
Gift
Barn:
Edel Andersen Thott Bing (Andersdatter Neb), till Dybæk. Född mellan 1375 och 1435. (Se XV:18070, s ).
XVI:36141 mf ff mm fm ff mf mm ff
Conrad (Cort) Moltke, till Bjernede. Född ca 1350 i Biendorf, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före 14/4 1390 i Bjernede, Sorø Kommun, Region Själland, Danmark (DK). (Barn XV:18071, s , Far XVII:72281, s , Mor XVII:72282, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Evert Conradsen Moltke, till Lyngby. Född ca 1370 i Danmark (DK). Död efter 1443. (Se XV:18071, s ).
XVI:36142 mf ff mm fm ff mf mm fm
Margrethe Clausdatter. Född före 1350. Död efter 1396. (Barn XV:18071, s )
Gift med föregående ana.
XVI:36143 mf ff mm fm ff mf mm mf
Troels Christiernsen Sandberg, av Højrup. Född uppskattat mellan 1305 - 1365. (Barn XV:18072, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Bodil Troelsdatter Sandberg. Född 1370 i Danmark (DK). Död 10/2 1420 i Ljungby, Gærds Hrd, Skåne. (Se XV:18072, s ).
XVI:36144 mf ff mm fm ff mf mm mm
Mette Sandberg, till Højrup (Stangebjerg). Född uppskattat mellan 1305 - 1365. (Barn XV:18072, s )
Gift med föregående ana.
XVI:36149 mf ff mm fm ff mm fm ff
Toralde Gunnarsson Kane II. Statsrådet, rådet för kungarådet. Född ca 1315 i Aulin, Rolfsøy, Sollebu, Norge (N). Död ca 1369. (Barn XV:18075, s , Far XVII:72297, s , Mor XVII:72298, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Nicolaus (Nils) Gunnarsson Kane. Född ca 1373 i Tingvoll, Nordmøre, Møre och Romsdal, Norge (N). Död efter 1444 i Tingvoll, Møre och Romsdal, Norge (N). (Se XV:18075, s ).
XVI:36150 mf ff mm fm ff mm fm fm
Ingrid Torbjørnsdatter Kane. Född ca 1290. Död i Kane i Møre och Romsdal (N). (Barn XV:18075, s )
Gift med föregående ana.
XVI:36153 mf ff mm fm ff mm mf ff
Jacob Rømer. (Barn XV:18077, s )
Gift
Barn:
Mads/Mats Jacobsson Rømer. Född 1400 i Stårheim, Nordfjord, Norge (N). Död 1455 i Sigerstad, Norge (N). (Se XV:18077, s ).
XVI:36155 mf ff mm fm ff mm mf mf
Alv Haraldssøn til Tronstad Bolt. Född 1336 i Thom och Manvik, Norge (N). Död 13/3 1412 i Tronstad, Buskerud, Norge (N). forts. här: http://www.nacksta.com/KOEanlista/ps05/ps05_491.htm (Barn XV:18078, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gro Alfsdatter Bolt. Född 1398 i Sundby, Akershus, Norge (N). Död 1472 i Manvik, Norge (N). (Se XV:18078, s ).
XVI:36156 mf ff mm fm ff mm mf mm
Katharina Jonsdatter Sudreim. Född 1378 i Sudrheim, Romerike, Norge (N). Död 1454 i Tronstad, Buskerud, Norge (N). forts. här: http://www.nacksta.com/KOEanlista/ps05/ps05_491.htm (Barn XV:18078, s , Far XVII:72311, s , Mor XVII:72312, s )
Gift med föregående ana.
XVI:39973 mf fm mm ff ff mf fm ff
Herse Fahlesson Bure. Hövitsman i Norrland (Bureå, Skellefteå). Född omkr 1350 i Birsta, Skön (Y). Död 1387 i Bureå (AC). HERSE BURE ärvde fädernegården Bure i Selångers socken och rikedom efter sin fader, år 1210. Hövitsman i Nordlanden. Levde år 1270. Han var en mäkta lärd och vis man, kallades "Abboten i Bure" och gick med silverskenor och silverbälte. Han blev mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop och begravdes i Lövångers (?) kyrka. Mandråparna som kallades Kåsar, blev steglade på Kallholmen. Skall ha varit gift med OLOF DAHLKARLS JÄTTES dotter (Ur boken "700 anor under tio sekler" sid 253 av Lars Bäcklund). OBS! Möjligen farfar till Olofssönerna i Bure. Troligen inte son till Fartegn Unge, ej belagd i samtida källor. Därför ska släkt-grenen stoppas här. De anfäder som är inlagda efter Herse Bure är bara spekulationer om BURE-släktens generationer bakåt i tiden. Ska tas med en "nypa" salt. Det säregna namnet Härse eller Härsa finns belagt som dopnamn i endast tre medeltida handlingar, alla tydligen av ångermanländskt ursprung (Gudlef Bilders son Härse 1337; Härse, son till Sigurd i Klappsta, 1374 den 21 augusti; "Herssa" i Väja, Ytterlänns socken, 1479?). Som fadersnamn har det kunna beläggas en gång, med den Martin Härsasson, som nämns i Stockholm 1496. Som tillnamn tycks det ha använts av den Lasse Härsa, som 1470 den 19 mars donerar jord till Eskilstuna kloster. (Uppgifterna om namnet Härse meddelade av Evert Melefors ur Sveriges Medeltida Personnamns samlingar, tagna ur Sikeborgs artikel i Släktforskarnas årsbok 1996.) Enligt meddelande från Carl Szabad 1998 har han hittat ett tiotal belägg för namnet Herse i Ångermanland under medeltiden. Herssa i Väja är en felläsning, skall vara Herssa i Vaga (Norrvåge).
Noteringar:
Herse var Hövitsman för Norrland och ärvde hela Rikedomen från sin far och gifte sig med Olofsdotter ifrån Burträsk, slog sig ner i bureå socken och bodde på Bure Gård. Han påbörjade Bure Kloster i bure åminne. Herse Fahlesson Bure ärvde ....................... hela den och Rikedom efter sin Fader, och bodde på sin Faders Gård Bure i Selångers Socken 1210 Hövitsman i Nordlanden - levat 1270. Han var mäkta lärd och Wis man, hvarför han kallades Abotten i Bure, gick med Silverskenor och Silverbälte:; Blev mördat då han falskeligen blev bjuden till Brölopp, och begravdes i ( Lövånger )? ( Lötånger ) ? kyrka, men mandråparen som kallades Kåsar, Han skulle börjat anlägga Bure Munke Kloster- på en holme i Bure å=mynne i Mrdelpad. Han skall ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk ( vilket Buraträsk frågas : ? ) Källa: Bure- Ätten en utredning om Bure- Ätten, I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av comendör - Capten Carl Ulrik Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tolfte Generationen ) Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 9 , Trettonde Generationen ) Bure Släkten 2 ( sidan 1 Första generationen ) (Barn XV:19987, s , Far XVII:79945, s , Mor XVII:79946, s )
Gift 1375 i Bureå (AC) med efterföljande ana.
Barn:
Olof Hersesson Bure. Född omkr 1380 i Bureå, Skellefteå (AC). Död 1460 i Bureå, Skellefteå (AC). (Se XV:19987, s ).
Fale Hersesson Bure. Född 1382.
Mats Hersesson Bure. Född 1384.
XVI:39974 mf fm mm ff ff mf fm fm
Ätte Olofsdotter. Född 1355 i Burträsk (AC). Död 1385 i Bureå, Skellefteå (AC). (Barn XV:19987, s , Far XVII:79947, s )
Gift 1375 i Bureå (AC) med föregående ana.
Generation XVII
XVII:72273 mf ff mm fm ff mf mf ff f
Bent Bing, till Smedstrup. Född mellan 1195 - 1315. (Barn XVI:36137, s )
Gift
Barn:
Anders Bing, till Smedstrup. Född ca omkr 1315. Död efter 1360. (Se XVI:36137, s ).
XVII:72275 mf ff mm fm ff mf mf fm f
Aage Tordsen Thott. Bågskytte, riddare. Född före 1257. Död mellan 1335 - 1345. (Barn XVI:36138, s , Far XVIII:144549, s , Mor XVIII:144550, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Lucie Aagesdotter Thott. Född ca 1322 i Lund, Malmöhus Län i Sverige (S). (Se XVI:36138, s ).
XVII:72276 mf ff mm fm ff mf mf fm m
Kirsten Most Kyrning, af Vidsköfle. Adelsdam. Född ca 1289. (Barn XVI:36138, s , Far XVIII:144551, s )
Gift med föregående ana.
XVII:72277 mf ff mm fm ff mf mf mf f
Peder Offesen Neb, till Egede. Riddare (även känd som "Peder Uffesen Neb"). Född 1325. Död 10/12 1391. (Barn XVI:36139, s , Far XVIII:144553, s , Mor XVIII:144554, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anders Pedersen Neb, till Dybaek. Född mellan 1291 och 1311. Död 1405. (Se XVI:36139, s ).
XVII:72278 mf ff mm fm ff mf mf mf m
Ingeborg Nielsdatter Panter. (Barn XVI:36139, s )
Gift med föregående ana.
XVII:72281 mf ff mm fm ff mf mm ff f
Evert Moltke. Riddare 1350, Dansk riksråd 1360. Född ca 1318 i Penzlin, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före omkr 13/6 1367. Evert Moltke bodde Hegnet, Borup, Ramsø, Roskilde. Han var Rigsmarsk. Deltog i Henning Podebuskes Rigsråd och deltog i presidiet med Henning Podebusk, Tue Galen (Skuld i Skåne) och kansler bisp Niels Jacobsen Ulfeldt. Ägare av Bavelse Castle på Sorø. Kallade 1347 med bror Conrad, 1350 riddare, när han nämndes i biskop Jakob av Roskildes testamente, nämnt 1360 i handens hand, fick A. av Herr Johannes Pikkard kallad Smeker lämnade sitt beskydd i Hegnetsgaard, Assendrup (Ramsø H.), Aashøj (Bjeverskov H.), Dalby (Fakse H.), Skjensved (Ramsø H.) och gudar i Steven H. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1991-93: 815-13. (Barn XVI:36141, s , Far XVIII:144561, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Conrad (Cort) Moltke, till Bjernede. Född ca 1350 i Biendorf, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före 14/4 1390 i Bjernede, Sorø Kommun, Region Själland, Danmark (DK). (Se XVI:36141, s ).
XVII:72282 mf ff mm fm ff mf mm ff m
Ellene Olufsdatter Lunge, till Bjernede. Född före ca 1325 i Ølby, Roskilde, Danmark (DK). Död efter 1383. (Barn XVI:36141, s , Far XVIII:144563, s )
Gift med föregående ana.
XVII:72297 mf ff mm fm ff mm fm ff f
Gunnar Toraldesson Kane. Haakon Haakonssons hirdmann, fehirde i Bergen, väpnare och riksråd. Född 1295 i Norge (N). Död 1347 i Norge (N). (Barn XVI:36149, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Toralde Gunnarsson Kane II. Född ca 1315 i Aulin, Rolfsøy, Sollebu, Norge (N). Död ca 1369. (Se XVI:36149, s ).
XVII:72298 mf ff mm fm ff mm fm ff m
Margareta Pedersdatter Sande. Född 1241. Död 1347. (Barn XVI:36149, s , Far XVIII:144595, s )
Gift med föregående ana.
XVII:72311 mf ff mm fm ff mm mf mm f
Jon Martinsson. Född 1350 i West, Sverige (S). Död 1405 i Sudreim, Romerike, Norge (N). (Barn XVI:36156, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Katharina Jonsdatter Sudreim. Född 1378 i Sudrheim, Romerike, Norge (N). Död 1454 i Tronstad, Buskerud, Norge (N). (Se XVI:36156, s ).
XVII:72312 mf ff mm fm ff mm mf mm m
Agnes Sigurdsdatter Sudreim. Född 1350 i Sudreim, Romerike, Norge (N). Död 1404 i Sudreim, Romerike, Norge (N). (Barn XVI:36156, s , Far XVIII:144623, s )
Gift med föregående ana.
XVII:79945 mf fm mm ff ff mf fm ff f
Fale (Farteng Unge) Bure (d.y.). Lagman i Medelpad. Nämnd 1342-1363. Född omkr 1320 i Byristad/Birsta, Skön (Y). Död 1402 i Birsta, Skön (Y). BURE och BUREUS, släkt, som i en av våra mest kända släktsagor tillagts en mycket lysande och ärorik stamtavla, sträckande sig genom hela medeltiden. Enligt sägnen skulle släkten sålunda härstamma från en TORD i Byre, som berättats hava levat på OLOF SKÖTKONUNGS tid och hava ägt sönerna ANDVITTER, GUDLEIFR, ROLEIFR och GUNNAR HERSE, fader till TORD, vars son ERIK i Selånger ägde sönerna TURE HEDEN, HERSE och SIUGHARD.
Mera känd bland släktens föregivna medlemmar är emellertid sagohjälten FALE BURE den äldre, om vilken det plägade förtäljas, att han med en skara hälsingar deltagit i ERIK den heliges tåg till Finland och senare, efter konungens halshuggning, dragit ned till Uppsala med sina hälsingar och besegrat dennes baneman, den danske prinsen MAGNUS HENRIKSSON, men själv dödats; efter honom skulle Falebro ha uppkallats.
Hans son eller sonson FALE BURE den yngre åter har fått sitt namn förknippat med striderna mellan ERIKSKA och SVERKERSKA ätterna. Han skulle sålunda i slaget vid Älgarås 1205 ha räddat konung KNUT ERIKSSONS son ERIK undan konung SVERKER KARLSSON och på sina armar fört honom till sin gård Byrestad (Birsta) i Medelpad samt, sedan fursten där växt upp till Norge. Det skulle ock ha varit tack vare FALE BURES bistånd, som prinsen i slaget vid Lena 1208 lyckades besegra konungs SVERKER, varför han sedan erhållit Medelpad, Jämtland och en del av Ångermanland i förläning och därjämte "fått sitt vapen förbättrat". Hans gravsten utvisades på Sköns kyrkogård i Medelpad.
Det har varit en lätt sak för den historiska kritiken att riva sönder denna fantastiska sagovävnad. Bevarade urkunder känna ej Bureättens påstådda förfäder, och våra äldsta historieskrivare till och med JOHANNES MEESENIUS nämna dem ej - ej ens de båda bärarna av namnet FALE BURE, trots den roll, som tillagts dem vid ovan omtalade riksviktiga tilldragelser. Det har också visat sig, att detta stolta stamträde uppgjorts först vid 1600-talets början av en av den då blomstrande släktens medlemmar, den lärde JOHAN BURE. Berättelsen har jämväl tillkommit på, enligt vår tids sätt att se, tämligen lösa grunder, JOHANNES BUREUS, som redan tidigt intresserat sig för forskningar rörande sin släkt, reste under de första åren på 1600-talet i Norrland. Då han därvid bl a hos sina fränder försporde sig om släktens äldre öden, lärde han känna allehanda bygdesägner.
Mycket betydelsefullt blev hans besök vid Sköns kyrka 1601, där socknens kyrkoherde visade honom den gravsten, som utgavs som FALE BURE den yngres, och i anslutning därtill berättade sägnerna om dennes bragder. Enligt L Bygdéns ingående undersökning om ursprunget till FALE BURE-myterna finnes stenen ännu kvar på Sköns kyrkogård. Dess stil synes vara 1300-talets, och den bär ett vapen med en beväpnad arm samt namnet "FARTHIEGN", vilket även hittats i ett fåtal norrländska diplom och språkhistoriskt kan identifieras med den dialektala formen FALE.
Det material, som BUREUS insamlade i Norrland, började han så småningom inarbeta i sina genealogier och inpassade därjämte genom fantasifulla och tämligen godtyckliga historiska och språkliga konstruktioner i dessa allehanda nytta stoff, som han mötte. Så äro t ex en del av de supponerade äldsta släktmedlemmarnas namn hämtade från av honom undersökta runinskrifter. För allmänheten framlade BUREUS åtskilligt av genealogien i inskriften på den av honom 1611 ombesörjda minnessten över BURE-släkten, som ännu finnes vid Uppsala domkyrkas södra vägg. Något senare sammanskrev han en utförlig genealogi över sin släkt, vilken finnes bevarad i ett flertal avskrifter (t ex Genealogica n:o 53, 58 p och 61 i Riksarkivet och X 36, 37 i Uppsala Universitetsbibliotek).
Den mytiska Buregenealogien är alltså en kuriös - och ganska typisk - litterär produkt av vår senrenässans. Den är framsprungen ur författarens självkänsla och starka historiska intresse och har fått form och innehåll genom hans stort anlagda men diffusa och ometodiska forskningsansatser. Man får emellertid ej anse, att BUREUS handlade medvetet bedrägligt. Tiden godtog ju i allmänhet traditionerna på ett annat sätt än vi och gjorde sig ofta de största mödor att bringa dem i samstämmighet med varandra och med kända fakta.
På samma sätt tillgodogjorde sig BUREUS den muntliga tradition, som det är hans stora förtjänst att hava beaktat och som man måhända ej får frånkänna varje spår av faktiskt underlag, då Falenamnet "FARTHEIGN" bevisligen burits av i sin ort framstående män under Medelpads medeltid.
Snart började emellertid särskilt berättelserna om de båda FALE BURE ett segertåg genom den historiska litteraturen. I sin mest utbildade form föreligger myten i en av NILS CASSTRÖM under professor E FRONDINS presidium 1746 ventilerad Uppsalaavhandling om den äldre och den yngre FALE BURES förtjänster om fosterlandet. Men nu vaknade även tvivlet. Ej långt efter CASSTRÖMS dissertation kritiserades Buresägnerna.
Noteringar:
Farteng var Lagman för Medelpad, samt Storuman, Källa: Nämns 1342 -1363 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar Källa: Enligt ett pergamentbrev som är svårtytt står 1402 som dödsår men eftersom " 14 2 = 1402 tredje siffran är nästan helt borta så är det bara ett antagande , och enligt brev 1327 står att Nils Fartensson. som var far till Lagfmannen Farteng Unge. Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltida avdelning, Källa: Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön lär härstammat från Byreholms Slott ( Reinhold Olsson ) Mest känd är dock en grå stenhäll som ända till dess den Gamla kyrkan revs låg emellan stenporten och kyrkogången, i den nya kyrkan lade man stenen på golvet framför altarringen. Vid restaurerungen 1902 flyttades stenen slutligen ut ur kyrkan, den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar, i alla fyra hörnen finns malteser kors, på stenen finns finns ett kors och i detta en vid cirkel där en vapensköld är avbildad. En vapensköld som man alltid kallat Bures Vapen. Det föreställer en krökt arm och ovanför den ett par korslagda bilor. Skön Socken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt Socken Sigill ( se Särbråbocken sidan 80 - 84 ) Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tolfte Generationen ) Bure Släkten 2 ( sidan 1 Första generationen ) (Barn XVI:39973, s , Far XVIII:159889, s )
Gift 1343 i Skön (Y) med efterföljande ana.
Barn:
Sigge Fahlesson Bure. Född 1345.
Björn Fahlesson Bure. Född 1347.
Herse Fahlesson Bure. Född omkr 1350 i Birsta, Skön (Y). Död 1387 i Bureå (AC). (Se XVI:39973, s ).
XVII:79946 mf fm mm ff ff mf fm ff m
Ingeborg. Född omkr 1325. (Barn XVI:39973, s )
Gift 1343 i Skön (Y) med föregående ana.
XVII:79947 mf fm mm ff ff mf fm fm f
Olov Dahlkarl Jätte. Bosatt i Bura träsk. Född omkr 1310 i Burträsk (AC). Död 1385 i Burträsk (AC). Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind , sidan 1. (Barn XVI:39974, s )
Gift
Barn:
Ätte Olofsdotter. Född 1355 i Burträsk (AC). Död 1385 i Bureå, Skellefteå (AC). (Se XVI:39974, s ).
Generation XVIII
XVIII:144549 mf ff mm fm ff mf mf fm ff
Tord Aagesen Thott, till Löddeköping. Född före omkr 1230. Död efter 1288. Enligt författaren till Skånes slott, slott och herrgårdar föddes Thord 1257 och dog 1335. För Løddekøping (Harager Herred) anses 1283 i sin kusin Erkedegnen Hakon Karlsens Testamente; förseglade i 1288 för att veta med Peder Withadrson och ledde den fjärde skölden i rött och guld, väl en ål av Thord Thott, som trodde Bosø kloster, kallades sig vid sin dödsord, Thaat, miles, och gav Guds till Lunds domkyrka. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1900: 409. (Barn XVII:72275, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Aage Tordsen Thott. Född före 1257. Död mellan 1335 - 1345. (Se XVII:72275, s ).
XVIII:144550 mf ff mm fm ff mf mf fm fm
Botildis. (Barn XVII:72275, s )
Gift med föregående ana.
XVIII:144551 mf ff mm fm ff mf mf fm mf
Anders Nielsen Kyrning. Riddare. Född ca 1275. Död efter ca 1333. Anders Nielsen Purgatory (Porse) Känd som 1313 bland styrkorna Peder Porse i Odense, eventuellt Anders Nielsen, nämnd 1314 i förlikningen mellan kungen och Johan Offesen, och som 1326 vid Danehoffet i Helsingborg och sedan skrivet till Nielstrup, förseglade Sir Kong Valdemars Lehns brev till Gert Gert i Sønderjylland och leder sedan 3 Søblade, slutade i 1328 till kung Christoffer, inkluderat 1329 i förlikningen i Tingsted och heter Riddare, nämnde 1333 vid förhandlingarna i Lund med kung Magnus på Herr .. Ludvig Albrechtsen Enkes Vegne. Död en 1333 Makar: Okänd barn: • Jon Andersen Kyrning, till Vidsköfle, av Heireholm • Niels Andersen Granules d. Eft. 1364 • Morten Andersen Kyrning d. Eft. 1349 • Kirsten Gourd av Vidsköfle Källor • Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1901: 222. Länkar • http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I26045&tree=2 • http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Porse/Kyrning.htm (Barn XVII:72276, s , Far XIX:289101, s )
Gift
Barn:
Kirsten Most Kyrning, af Vidsköfle. Född ca 1289. (Se XVII:72276, s ).
XVIII:144553 mf ff mm fm ff mf mf mf ff
Offe Pedersen Neb. Född ca 1300. Död 1361. (Barn XVII:72277, s , Far XIX:289105, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Peder Offesen Neb, till Egede. Född 1325. Död 10/12 1391. (Se XVII:72277, s ).
John Offesen Neb.
XVIII:144554 mf ff mm fm ff mf mf mf fm
Christancia. (Barn XVII:72277, s )
Gift med föregående ana.
XVIII:144561 mf ff mm fm ff mf mm ff ff
Eberhard (Evert) Moltke d.y. Riddare. Född ca 1274. Död efter 25/7 1328. Riddare i slutet av året 1310. År 1315 medförfattare vid införlivandet av 1307-dokumentet om Niels Ranis konspiration mot King Erik, köpte S. av First Henrik of Mecklenborg Detershagen, 1328 Vittne till King Erik i sitt privilegiumbrev till Rostocks stad. köpte S. A. av First Henrik of Mecklenborg Detershagen 1328 Vittne till kung Erik i hans privilegium till staden Rostock. Kom till Danmark 1315. Död 25 juli 1328. (Barn XVII:72281, s , Far XIX:289121, s )
Gift
Barn:
Evert Moltke. Född ca 1318 i Penzlin, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före omkr 13/6 1367. (Se XVII:72281, s ).
XVIII:144563 mf ff mm fm ff mf mm ff mf
Oluf Olufsen Lunge. (Barn XVII:72282, s )
Gift
Barn:
Ellene Olufsdatter Lunge, till Bjernede. Född före ca 1325 i Ølby, Roskilde, Danmark (DK). Död efter 1383. (Se XVII:72282, s ).
Cecilie Olufsdatter Lunge.
XVIII:144595 mf ff mm fm ff mm fm ff mf
Peder Pedersson av Sandøy og Edøy Sande. (Barn XVII:72298, s )
Gift
Barn:
Margareta Pedersdatter Sande. Född 1241. Död 1347. (Se XVII:72298, s ).
XVIII:144623 mf ff mm fm ff mm mf mm mf
Sigurd Sudreim. (Barn XVII:72312, s )
Gift
Barn:
Agnes Sigurdsdatter Sudreim. Född 1350 i Sudreim, Romerike, Norge (N). Död 1404 i Sudreim, Romerike, Norge (N). (Se XVII:72312, s ).
XVIII:159889 mf fm mm ff ff mf fm ff ff
Nikolais (Nils) Farteignsson Bure. Lagman. Född omkr 1285 i Birsta, Skön (Y). Död 1352 i Birsta, Skön (Y). Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad (Ur boken "700 anor under tio sekler" sid 255 av Lars Bäcklund).
Noteringar:
Nils Fartengsson var Godsägare i Skön samt i Storuman , son till Fartäng den äldre. ( Nämnd 1324 - 1352 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar ) Vi vet också att i ett Pergament brev 1327 " se Olof Hersessons Anteckningar , Att Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och Anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson, Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson, den sistnämnde var fader till Lagmannen Farteng unge ( Johan, Peter och Nils nämnsa komma från Norrlands ledande Ätt ) Nikolaus Fartengsson hade 1324 donerat fisket i Indals ån som hans fader Farteng d.ä. ägt, Båda medeltida breven finns kvar i riksarkivets nmedelstids avdelning Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Elfte Generationen ) (Barn XVII:79945, s , Far XIX:319777, s )
Gift
Barn:
Fale (Farteng Unge) Bure (d.y.). Född omkr 1320 i Byristad/Birsta, Skön (Y). Död 1402 i Birsta, Skön (Y). (Se XVII:79945, s ).
Generation XIX
XIX:289101 mf ff mm fm ff mf mf fm mf f
Niels Knudsen Porse (Kyrning). Född ca 1250. Död efter 1305. Om Niels Knudsen Porse (Agroorganism) http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I26053&tree=2 Niels Knudsen Porse | Kyrning [1] Död en 1305 Är knappast annorlunda än Niels Knudsen, som år 1279 sålde gudar till Helgenæs till kapitlet i Århus och 1282 till samma gav Guds hantel H. 1284 var en av domarna som i Nyborg gjorde ordern i en skilje mellan King Erik och Duke Valdemar på Den ena och drottningen Sophie, Ingeborg av Norge och Frøner Jutta och Agnes å andra sidan lagdes ut i 1287 smst. för delikatess i kungens mord och dömd för fred flög till Norge, vid kungens möte i Hindsgavl 1295, återvände till sin guds hus i Helsingborg 1305 före kungens mord. Dömd för mordet på 1287 på Erik Klipping med sin bror Peder och Marsk Stig. Känd 1279 Finderup Lade är känd som den plats där kung Erik Klipping (1259-1286) dödades, ca. 27 år, 22 november 1286 (Sankt Cecilie natt). Det här är det senaste mordet i Danmark på regent eller regeringschef. Finderup är en by sydväst om Viborg. Strax efter döden uppfördes ett skydd på platsen där dödandet hade ägt rum. Det är nu den vanligaste förnuftet att denna skulptur blev Finderups första kyrka. År 1891 uppstod den plats där morden skulle ha ägt rum en minekross, finansierad av poeten och riggen Thor Lange. Korset ligger på den plats där Finderups ursprungliga församlingskyrka låg. Det rivits i mitten av 1500-talet. Mordet måste anses vara oförklarligt. Totalt hittades 56 stabbår på konungens tron, vilket framgår av det faktum att åtta personer har knäckt kungen sju gånger som en ritual. Kungen förrådes i Viborgs katedral, där hans grav var märkt i mitten av kören. På Danehoffet i pinsen 1287 dömdes nio män: Jacobs Jacobs räkning Marsk Stig Andersen Riddare Peder Jakobsen Riddare Peder Porse Riddare Niels Hallandsfar Riddare Niels Knudsen Vapen Rane Jonsen Vapen Aage Knapp Vapen Arved Bengtsen Endast Arved Bengtsen dömdes för deltagande i döden medan resten blev dömdes för råd mot kungens liv. Straffet för er alla var oförmåga. I Christoffer 2: e fästning (1320) bestämdes att brottslingar, deras arvingar och alla vars egendom hade varit felaktigt konfiskerade borde ha sin egendom tillbaka - ett förhållande som bland annat måste ses i det sammanhang som de hade stött Christoffer mot broder Erik Menved. 1891 upptogs av Thor Lange, ett 2,7 m högt granitkors av JB Løffler till minne av händelsen. [1] Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., [1884 - 2005]., DAA 1901: 221. Niels Knudsen (Porse) Riddare. Fader: Knud (Porse) Död: efter 1295 -------------------------------------------------- ------------------------------ anteckningar Ingar Uppkallad tidigare än 1279, då han sålde varor på Helgenaes (Århu. DAN) till kapitlet i Århus, och år 1282 till samma kapitel gav han varor till Stövring hd (Ålbo. DAN). Var 1284 en av domarna, som i Nyborg dömdes i en äktenskapsskillnad mellan King Erik och Duke Valdemar på den ena sidan och drottning Sofie, Ingeborg of Norway och Frøken Jutta o Agnes å den andra. I 1287 dömdes tillsammans med sin far i Nyborg på Fyn (DAN) till engagemang i den danska kung Erik Klippingens död i Finderups ladugård i Jutland förra året, varefter han flydde till Norge där han var tillflykt till den norska kungen. Deltog i kungsmötet på Hindsgavl 1295. Var kanske död när han återigen dömdes för kungens ord 1305 i Helsingborg. Född: För 1279 Äktenskap: Okänt Död: Efter 1305 Ockupation. Dömd för mordet i Erik Klipping 1287 Makar / född: okänt Anders Nielsen Agrogel + Arvid Nielsen Porse Åke Nielsen Porse Dömd för mordet på Erik Klipping 1287 Säljs 1279 varor på Helgenæs till kapitlet i Århus och 1282 till samma gav varor i Støvring H. 1284 var en av domarna som i Nyborg gav order i ett arv mellan King Erik och Duke Valdemar på den en och Drottning Sophie, Ingeborg of Norway och bönderna Jutta och Agnes blev därifrån utvisade i 1287 på samma plats för deltagande i kungens mord och dömdes för fred i Norge, flydde till Norge, vid kongressmötet i Hindsgavl 1295 återvände sin egendom, igen i Helsingborg 1305 för kungens mord. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1901: 221. (Barn XVIII:144551, s , Far XX:578201, s )
Gift
Barn:
Anders Nielsen Kyrning. Född ca 1275. Död efter ca 1333. (Se XVIII:144551, s ).
XIX:289105 mf ff mm fm ff mf mf mf ff f
Peder Nielsen Neb. Född efter 1248. Död 4/8 1341. Var 1314 en av domarna i de upproriska herrar och bönder och kallas uttryckligen Peder Nielsen Neb, var samma år svär (hans fars bröder) John och Henrik Offesen, men identisk med Knight Peder Nielsen i Stehag (Haragers H.), som i 1327 var en av de 12 domarna i gräl mellan John Offesen Neb och ärkebiskopen av Lund, förseglade samma år samma John Skjøde till ärkebiskopen i 1329 igen, Sir. John, inklusive Albert Albertsen (Eberstein) s fordringsägare var 1330 en av de tre justiciariiregis i Skåne. (Barn XVIII:144553, s , Far XX:578209, s )
Gift
Barn:
Offe Pedersen Neb. Född ca 1300. Död 1361. (Se XVIII:144553, s ).
XIX:289121 mf ff mm fm ff mf mm ff ff f
Eberhart (Evert) Moltke, till Redebas. Riddare. Född ca 1246 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död före 10/3 1310. Nevnt från 1278 oftare till Broder, senast 1284, kan det vara Ærfardius dikt Moltik, som år 1295 bekräftade en av kung Erik i Slangerup, utfärdat Skede, verkar vara en annan medlare av prästen i Neuburg. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1991-93: 807- 3 b. (Barn XVIII:144561, s , Far XX:578241, s , Mor XX:578242, s )
Gift
Barn:
Eberhard (Evert) Moltke d.y. Född ca 1274. Död efter 25/7 1328. (Se XVIII:144561, s ).
XIX:319777 mf fm mm ff ff mf fm ff ff f
Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure (d.ä.). Landsdomare. Nämnd 1300-1314. Född omkr 1250 i Birsta, Skön (Y). Död omkr 1324 i Birsta, Skön (Y). Historik om FALE hin Gamle-BURE (Fale Bure dä), se FALE hin Unge (Fale Bure dy). Skall bodt på Byrestad i Sköns socken och Medelpad, och varit en myndig man i Helsingland, vhilket land Konung Erik IX (den helige), med Hans och Guttorm Östandes tillhjälp, vid år 1156 lade under Sveriges Crona, hvarefter Han där skall blifvit satt till Landsdomare: Han skall ock varit Helsingarnas anförare under bemälte Konung, då han intog Finland, där Hälsingfors och Helsinge by förmenas fått namn af hans Folk: Slutligen säges Han, sedan Konungen blifvit dödad, vid Uppsala, af Danska Prins (?) Magnus Henriksson, som då blev slagen 1161 den 16de maj. Men uti hvilken Slagning Fale sjelf blev nedgjord, vid den efter honom nämnde Fale Bro, ej långt från Uppsala (Ur boken "700 anor under tio sekel" sid 255 av Lars Bäcklund).
Noteringar:
Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön ( nämnd 1300 - 1314 det står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar ) Källa; Bosatt i Birsta, Skön Socken och var Landsdomare i Skön ( Nämd 1300-1314 det står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar ) Finns mera text ? Källa: Vi vet också att i ett Pergasment brev från 1327 " se Olof Hersesson anteckningar " att Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson ,Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson , den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge. ( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. ) Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen ) (Barn XVIII:159889, s , Far XX:639553, s )
Gift i Skön (Y)
Barn:
Nikolais (Nils) Farteignsson Bure. Född omkr 1285 i Birsta, Skön (Y). Död 1352 i Birsta, Skön (Y). (Se XVIII:159889, s ).
Generation XX
XX:578201 mf ff mm fm ff mf mf fm mf ff
Knud Nielsen Porse. Född före 1230. (Barn XIX:289101, s , Far XXI:1156401, s )
Gift
Barn:
Niels Knudsen Porse (Kyrning). Född ca 1250. Död efter 1305. (Se XIX:289101, s ).
XX:578209 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff
Niels Uffesen Neb. Född mellan 1255 och 1287. Död 1312. Var 1308 ett av de hyresvärdar som tågade till Sverige uppvigling och förrädiska lämnade kungen och armén.
Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobe, Teisen., (Danska Adelsforening) [1884-2005]., DAA 1906 300. (Barn XIX:289105, s , Far XXI:1156417, s )
Gift
Barn:
Peder Nielsen Neb. Född efter 1248. Död 4/8 1341. (Se XIX:289105, s ).
XX:578241 mf ff mm fm ff mf mm ff ff ff
Johann Moltke, till Stridfeld. Riddare. Född ca 1218 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död efter 2/7 1270 i Mecklenburg, Tyskland (D). 1255 är känd för att veta när biskop Rudolph of Scwerin bekräftade Doberans konstitution, 1257 riddare, först och främst John Johan of Mecklenburgs brevbrev till Doberans kloster i Berberbyen, 1260 Bevisad av John Johanssons Försäljning av Varor, 1262 Vittne till Prinsens Engagemang till Lybekkerne och 1266 vid Hans stad Wismar utfärdat ett privilegiumbrev. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1991-93: 805-1. - (575-2 b.). (Barn XIX:289121, s , Far XXI:1156481, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Eberhart (Evert) Moltke, till Redebas. Född ca 1246 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död före 10/3 1310. (Se XIX:289121, s ).
XX:578242 mf ff mm fm ff mf mm ff ff fm
von Preen. (Barn XIX:289121, s , Far XXI:1156483, s )
Gift med föregående ana.
XX:639553 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff
Herse Falesson. Höfwidsman i Norrland. Född omkr 1180 i Birsta, Skön (Y). Död 1270. Skall ha levat 1130-1148 i Konung Rangvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tid (Ur boken "700 anor under tio sekel" sid 255 av Lars Bäcklund).
Noteringar:
Herse Falesson ärvde hela rikedomen efter sin fader och bodde på sin faders gård Birsta 210. Han var Hövitsman för Norrland. Han färdigställde bure Slott till sin fars minne ( Senare ombyggd till saköns Kyrka ( Byrestad ) i Skön Socken 1 Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Nionde Generationen ) (Barn XIX:319777, s , Far XXI:1279105, s )
Gift
Barn:
Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure (d.ä.). Född omkr 1250 i Birsta, Skön (Y). Död omkr 1324 i Birsta, Skön (Y). (Se XIX:319777, s ).
Generation XXI
XXI:1156401 mf ff mm fm ff mf mf fm mf ff f
Niels Porse. Född ca 1200. (Barn XX:578201, s )
Gift
Barn:
Knud Nielsen Porse. Född före 1230. (Se XX:578201, s ).
XXI:1156417 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff f
Uffe Nielsen Neb, fogde och kejserliga tjänsteman. Drots, Erik Klipping´s Drost (även känd som "Offe Nielsen Neb"). Född före 1250. (Barn XX:578209, s , Far XXII:2312833, s , Mor XXII:2312834, s )
Gift
Barn:
Niels Uffesen Neb. Född mellan 1255 och 1287. Död 1312. (Se XX:578209, s ).
XXI:1156481 mf ff mm fm ff mf mm ff ff ff f
Matthäus Moltke. Riddare. Född efter omkr 1193 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död ca 1246 i Mecklenburg, Tyskland (D). Ur Wikipedia: Släktet von Moltke är en gammal adel från Mecklenburg. Den har en dansk filial vars medlemmar har spelat en viktig roll i Danmarks historia. En riddare med namnet Matthäus Moltke nämns år 1220. Släktet är säkert med säkerhet från 1254/55 med bröderna och riddarna Fridericus Meltiko och Johannes Moltike. Rasen börjar med Friedrich. Senare finns släktet Moltke i svenska pommern och i sverige, som det kom via Hennig von Moltke under Albrecht 3 i Mecklenburg. Den svenska linjen dödades senare, men andra linjer hittades i Österrike, Bayern, Württemberg och Danmark (där det fortfarande existerar). Linjen på Glorup heter Moltke-Huitfeldt . Adelsvapnet: I sina armar tog de tre svarta uran i guldfält, på hjälmen sju, över sex, guldspett med påfågelfjädrar. Redan omkring 1300 hade släktet sitt fotfäste i Danmark. I Kjeldby kyrka på Møn finns en lögn över Mr .. Henneke Moltke (d. 1326). Sir. Fikke Moltke var 1362 hövdingen på Vordingborgs slott, som han försvarade mot Hansestäderna, med vilken han ofta förhandlade på kungens vägnar. Hans bror, Conrad Moltke, var fader till herr .. Johannes (Henneke) Moltke till Nielstrup och till Herr Evert Moltke, som var Valdemar Atterdags kammare och myr - båda ägde samtidigt Torbenfeld - och till sist till Herr Fick Moltke till Kyse, det fanns en lensman på Riberhus. En annan av de äldre Fikke Moltkes bröder, linsman på Dronningholm på Själland, Herr Albert Moltke, fader till Conrad (Cort) Moltke, som år 1369 hade sitt säte i styrelsen. Det var herrn Varberg, Vordingborg och Stegeborg i Östergötland och spelade en framträdande roll i förhandlingarna som ägde rum i Stralsund mellan kungen och hansstäderna och de efterföljande meningsskiljaktigheterna efter Valdemars Atterdags död Per Ugerup, kallade Moltke, dog omkring 1520, som den sista mannen i den här linjen, "den gamla danska Moltker". Alla nuvarande medlemmar av släktet går ner från Gebhard Moltke till Strietfeld , som fortfarande bodde år 1563. (Barn XX:578241, s )
Gift
Barn:
Johann Moltke, till Stridfeld. Född ca 1218 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död efter 2/7 1270 i Mecklenburg, Tyskland (D). (Se XX:578241, s ).
XXI:1156483 mf ff mm fm ff mf mm ff ff fm f
Konrad von Preen. (Barn XX:578242, s )
Gift
Barn:
von Preen. (Se XX:578242, s ).
XXI:1279105 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff f
Fale Hin Unge. Godsägare. Född omkr 1160 i Birsta, Skön (Y). Död 1212 i Skön (Y). Han bodde i Selånger i Medelpad, och skall levat i Konung Inge den Yngres tid vid år 1116. Han och hans söner nämnes på en runsten i Selångers socken sålunda: Spchurdi auk Thurin Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste Stain dini eftir Thord Jerker Fadir sin. Vid samma tid skall en Bure i Nolby i Njurunda socken och Medelpad levat, på hvilkens runsten står: Backswain auk Sihlvaster auk Fridi, raiste Stain afdir Fadir sin (Ur boken "700 anor under tio sekel" sid 256 av Lars Bäcklund).
Noteringar:
Fale Bure Hin Unge Ägde sin fädernegård Byrestad levde 1190 uti Konung Knut Erikssons tid, efter hvilkens död han vistades hos dess omyndige barn, såsom deras fostrare på deras Gods Elgarå uti Wästergötland År 1190 när Konung Sverker dräpte Konung Knuts Söner, Då rymde Fåle af med Konung Knuts Yngste son Erik hem till sin Faders Gård Byrestad, och fördolde honom där i 1 1/2 år, till dess han började Mannas, då han drog in uti Norge, och skaffade honom hjälp till att fodra sitt fädernes Rike igen, och hämnas sina bröders död och oförätt.
Och när han kom tillbaka över fjällen uppreste Fale hela Jämtland, Helsingland och Medelpad, och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, och drog söderut och stridde mot konung Sverker vid Lena i Wästergötland år 1208, som verserna ljuda i Anno Millena bis bis deco celeno pleno belum Sverikonia Stetil in Gefle Gersonis, Contigiet in Lenum ( Trol. en dikt skriven på latin ) Två Danske löpo för enom svensk om Sverom toge derom werbere plerum. Ty de Danske hulpo Konung Sverker emot herr Erik, och sedan Konung Swerker vardi slagen år 1210 vid Gefle Bro, och Erik Knutsson var kommen till regeringen, gjorde han Fale Hin en herre och förbättrade hans ärvda Adelskap gifandes honom en beväpnad Arm till Sköldemärke därföre att han hade burit honom på sin arm under farligheter, och på Hjelmen Norska Wapenbyxor, därför att han med Norske Män hade börjat taga in riket. Konungen tillhanda: Då gav och ´Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jemteland och ett stycke av Ångermanland. Hans griftesten ligger på Schöns Kyrkogård med detta Wapen uthuggen, samma Wapen var med Guld och ljusa färger målat, upphängd på Kyrkoväggen, där sammanstädes, och hafva han sjelf, eller hans son Herse Bure, som familjen förmene, skrivit den krönika som Schöns Kyrka förvarad låg, och innehöll hvad som i Fales tid Skiedd var. Han dog 1212, Uppbygde Byreholms slott, hviket sedan blev förvandlat till Sköns Kyrka ( Fale Bure hin unge hade troligen flera gårdar ) Källa: Bure-Ätten, en utredning om Bure-Ätten, i huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl ulrik Af Klercker , samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , åttonde Generationen ) (Barn XX:639553, s , Far XXII:2558209, s )
Gift
Barn:
Herse Falesson. Född omkr 1180 i Birsta, Skön (Y). Död 1270. (Se XX:639553, s ).
Generation XXII
XXII:2312833 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff ff
Niels Uffesen Neb. Född ca 1220 i Danmark. Död 1250. (Barn XXI:1156417, s , Far XXIII:4625665, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Uffe Nielsen Neb, fogde och kejserliga tjänsteman. Född före 1250. (Se XXI:1156417, s ).
XXII:2312834 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm
Gräfin von Gleichen. Grevinna. Född ca 1230. Död 1256. (Barn XXI:1156417, s , Far XXIII:4625667, s , Mor XXIII:4625668, s )
Gift med föregående ana.
XXII:2558209 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff ff
Herse Falesson Bure på Byrestad. Godsägare på Byrestad. Född omkr 1140 i Birsta (Byrestad), Skön (Y). Tycks ha levat uti Konung Inge den Äldres tid, och synes förföljelsen emot Christendomen uti Konung Blotsweins tid hafva nödsakat honom att flytta från Uppland till Norrland, där som mera säkert han skall sig nedslå (Ur boken "700 anor under tio sekel" sid 256 av Lars Bäcklund).
Noteringar:
Han var en Rik och Mäktig och Välförtjänt Man, om hvilkens bedrifter ej nämnes något, levde omkring 1180 Källa; Bure-Ätten en utredning om Bure-Ätten , i huvudsak bygd på utskrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 4 - 6 , Sjätte Generationen ) (Barn XXI:1279105, s , Far XXIII:5116417, s )
Gift
Barn:
Fale Hin Unge. Född omkr 1160 i Birsta, Skön (Y). Död 1212 i Skön (Y). (Se XXI:1279105, s ).
Generation XXIII
XXIII:4625665 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff ff f
Uffe. (Barn XXII:2312833, s )
Gift
Barn:
Niels Uffesen Neb. Född ca 1220 i Danmark. Död 1250. (Se XXII:2312833, s ).
XXIII:4625667 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm f
Ernst IV von Gleichen. Riddare, greve. Född ca 1198. Begravd i Stolp, Pomerania, Tyskland (D). Död 16/5 1277 i Gmina Slupsk, Pomerania, Polen. (Barn XXII:2312834, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gräfin von Gleichen. Född ca 1230. Död 1256. (Se XXII:2312834, s ).
XXIII:4625668 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm m
Ingeborg Pedersdatter Ulfeldt Gräfin von Gleichen. (Barn XXII:2312834, s , Far XXIV:9251335, s , Mor XXIV:9251336, s )
Gift med föregående ana.
XXIII:5116417 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff ff f
Fale Hin Gamle Bure. Lagman i Norrland. Född omkr 1120 i Birsta, Skön (Y). Död 16/5 1161 i Fale bro, Uppsala (AB). Tycks ha levat vid år 1040 i Konung Aucent Jacobs tid (Ur boken "700 anor under tio sekler" sid 256 av Lars Bäcklund).
Noteringar:
Fale Hin Gamle skulle ha bott på Byrestad i Sköns Socken i Medelpad och varit en myndig man i Hälsingland., Vilket land konung Erik IX med hans och Guttorm Östlands tillhjälp vid år 1156 lade under Sveriges Krona, varefter han där skulle blivit satt till Landsdomare. Han skulle och ha varit Hälsingarnas anförare under bemälte konung då han intog Finland där Hälsingfors och Hälsinge by förmenas fått namn av hans folk. Slutligen sägs att han sedan konungen blivit dödad vid Uppsala, av danske prinsen Magnus Henriksson ha uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blevv slagen år 1161 den 16 maj. Men uti vilken slagning Fale själv blev nedgjort vid den efter honom nämnde Fale Bro, ej långt från Uppsala. erik den Helige Kung åren 1156 - 1160 ( Svedelids historia sidan 94 ) Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 4 - 5 , Sjätte Generationen ) (Barn XXII:2558209, s , Far XXIV:10232833, s )
Gift
Barn:
Herse Falesson Bure på Byrestad. Född omkr 1140 i Birsta (Byrestad), Skön (Y). (Se XXII:2558209, s ).
Generation XXIV
XXIV:9251335 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf
Lambert´ll Graf 6. von Gleichen-Tonna (Von Gleichen), räkna von Gleichen - Tonna. (även känd som "Lampert II von Gleichen"). Född ca 1170 i Gleichen, Göttingen, Niedersachsen, Tyskland (D). Död 12/9 1227 i Erfurt, Thüringen, Tyskland (D). Graf von Gleichen, Graf von Tonna, Erfurt och Thüringen, regerade 1191-1227, greve AV Gleichen, Thüringen, Greve AV Gleichen, Greve, 1193 Fogde i Erfurt, Count AV Gleichen. (Barn XXIII:4625668, s , Far XXV:18502669, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Ingeborg Pedersdatter Ulfeldt Gräfin von Gleichen. (Se XXIII:4625668, s ).
XXIV:9251336 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mm
Gräfin Sophie von Orlamünde. (Barn XXIII:4625668, s )
Gift med föregående ana.
XXIV:10232833 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff ff ff
Herser Ericsson Bure. Född omkr 1095 i Bure, Selånger (Y). Död efter 1148. Han skall levat i Konung Erik Segersälls tid vid år 992, Blifvit Cristen och bodde vid Skokloster i Uppland, där han låtit på egen bekostnad uppbygga en kyrka, som länge kallades Bure Kyrka och Socken. Till åminnelse efter honom tages en sten vid samma kyrkodörr, upprest av hans 5 söner med följande påskrift: Antvitr, auk Gustaifr, auk Juhar, auk Redaifr, samt Gunnaifr laiti raisa .......... TORD Faduri sin fotr huik runar (Ur boken "700 anor under tio sekler" sid 256 av Lars Bäcklund). Kommentar: Namnet Bure blev ättens adelsnamn på 1100-talet och adelskapet förstärktes ytterligare på 1200-talet. En adlig gren är Burensköld och det i Norrland vanliga namnet Burman kan härledas till Bure-släkterna. Elof Lindmarks utredning bygger på skrifter efter Commendörkapten Carl Ulrik af Klerker, f 1778 och d 1828 samt andra källskrifter i ämnet. Bl a antikvarie Johannes Bureus f 1658 i Åkerby pastorsboställe vid Uppsala. Modern var född Bure från Kågehemmanets släkt. Han startade år 1600--01 en forskningsresa till de nordliga provinserna och gjorde många tillförlitliga genealogiska anteckningar, som för vår tid är mycket värdefulla. Så långt Elof Lindmark. Det finns flera årtal och ortsangivelser, som är mycket tveksamma, bl a verkar några likalydande orter i Ångermanland och Västerbotten ha blivit sammanblandade. Johannes Bureus mormor, Anna Andersdotter-Bure, var dotter till underlagsman Anders Jacobsson-Bure. Han var en "äkta" stamfader för en av grenarna i Bureätten. Johannes Bureus var alltså inte en "äkta" Bure, men ville sedan han tagit namnet beskriva Bureättens ursprung så långt det var möjligt. Redan tidigare på 1800-talet hade flera historiker (Strinnholm, Reuterdahl och Dalin) uttalat sina dödsdomar över Johannes Bureus genealogiska "fabuleringskonst". Trots ovanstående har jag tagit med alla generationerna till Tord i Byr. Sedan får var och en med någon anknytning till denna släktgren, själv avgöra om han eller hon känner sig släkt med denne Tord i Byr, om han nu existerat (Ur boken "700 anor under tio sekler" sid 256 av Lars Bäcklund).
Noteringar:
Herse Eriksson föddes omkring 1095 i Bure Selånger Han skall ha levat 1120 - 1148 i konung Rangvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tider Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 4 - 5 , ( Femte generationen ) (Barn XXIII:5116417, s , Far XXV:20465665, s )
Gift
Barn:
Fale Hin Gamle Bure. Född omkr 1120 i Birsta, Skön (Y). Död 16/5 1161 i Fale bro, Uppsala (AB). (Se XXIII:5116417, s ).
Generation XXV
XXV:18502669 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf f
I Ernst Graf 3. von Gleichen-Tonna (von Gleichen - Tonna). Greve 1120-1151. Född 1115 i Tyskland (D). Död 29/12 1152. Graf von Tonna (1110) Graf i Thüringen (1114) Vogt von Erfurt (1120) Vogt vom Kloster St. Peter und Paul zu Erfurt (1134) Vogt vom Kloster Gerode (1143) Burggraf von Harburg (1139 und 1148). (+ December 29, 1151). (Barn XXIV:9251335, s , Far XXVI:37005337, s , Mor XXVI:37005338, s )
Gift
Barn:
Lambert´ll Graf 6. von Gleichen-Tonna (Von Gleichen), räkna von Gleichen - Tonna. Född ca 1170 i Gleichen, Göttingen, Niedersachsen, Tyskland (D). Död 12/9 1227 i Erfurt, Thüringen, Tyskland (D). (Se XXIV:9251335, s ).
XXV:20465665 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff ff ff f
Eric "Thords Jerker" Thordsson. Född omkr 1075 i Bure, Selånger (Y). Död efter 1116 i Bure, Selånger (Y). Noteringar:
Thords Jerker, Bure kasllad. Han bodde i Selånger i Medelpad osh skall levat i Konung Inge den Yngres tid vid år 1116. Han och hans söner nämnes på en runsten i Selångers socken ( lyder sålunda: " Spehurdi auk Thurir Haiden auk Aihlvaster auk Hersee raiste stain dini aftir Thord Jerker fadir sin ". Källa: Bure släkten skriven av Mach Hernelind sidan 204 ( 1543 Anna Maria Burström ) Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 4 - 5 , ( fjärde generationen ) (Barn XXIV:10232833, s , Far XXVI:40931329, s )
Gift
Barn:
Herser Ericsson Bure. Född omkr 1095 i Bure, Selånger (Y). Död efter 1148. (Se XXIV:10232833, s ).
Generation XXVI
XXVI:37005337 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf ff
Erwin I Graf von Gleichen-Tonna. Stamfader för Graf von Gleichen-Tonna, Greve 1099-1116. Född ca 1070 i Tyskland (D). Död 1116. Räkningar av Gleichen levde på Wanderslebener slott, som först nämndes i 1088, då den belägrades förgäves av kejsaren Henrik IV. 1631 utdöda manliga linjen av grevarna av Gleichen, och slottet passerade till räkningarna av Hatzfeld. Slottet är idag en slottsruin, som ligger mellan Gotha och Arnstadt med slott Mühlberg och Wachsenburg, är alla tre kallas Gleichen. Der erste bekannte Vertreter des Hauses krig Erwin l. Graf (1099). Graf i Thüringen (1114). Mönch zu Reinhardsbrunn. (* Um 1040, + um 1116). Frau: Heli Burg von Lohra grund 1130 das Kloster Volkenroda. (* Um 1080 + nach 1133) Grabstelle im Kloster Volkenroda. (Barn XXV:18502669, s , Far XXVII:74010673, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
I Ernst Graf 3. von Gleichen-Tonna (von Gleichen - Tonna). Född 1115 i Tyskland (D). Död 29/12 1152. (Se XXV:18502669, s ).
XXVI:37005338 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm
Heli Burg von Lohra. Prinsessa. Född ca 1074 i Tyskland (D). Död 1133. (Barn XXV:18502669, s , Far XXVII:74010675, s )
Gift med föregående ana.
XXVI:40931329 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff ff ff ff
Thord Jerker Bure. Född omkr 1030 i Byr, Uppsala (C) eller Birka, Björkö. Död efter 1080 i Bure, Selånger (Y). Noteringar:
Tycks ha levat uti Konung Inge den äldres tid och synes under det sista Asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom flytta från Uppland till Norrland där som mera säkert han skall sig nedslå. Enligt sägen skulle Tord Bure vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släktens ett tag, dvs, arvegods ,. Birsta ,Skön tillhör bevisligen en gammal kultur tex. framgrävdes här redan 1835 en silverskatt som dateras till senare hälften av 800 talet, då även Arabiska mynt ingår ( se Säbro boken sidan 80 ) Källa: Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså paraeit i Birka en öppen stad ända sedan Olof Skötkonung blev kristnad var Brka en av dom städer tillsammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen Asa upproret lett av Konung Inge den Äldres egen svåger "Blot-Sven" kallad men som Inge den äd.ä. till slut lyckades slå ner. Det gamla Uppsala templet förstörds och offerträdet höggs ner , ingenting lämnades kvar, detta skulle han skett omkring år 1087. ( se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sidan 9. Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 4 , ( andra generationen ) Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 4 , ( tredje generationen ) (Barn XXV:20465665, s , Far XXVII:81862657, s )
Gift
Barn:
Eric "Thords Jerker" Thordsson. Född omkr 1075 i Bure, Selånger (Y). Död efter 1116 i Bure, Selånger (Y). (Se XXV:20465665, s ).
Generation XXVII
XXVII:74010673 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf ff f
Walprechtum Graf von Gleichen. Född ca 1030 i Foreca. (Barn XXVI:37005337, s , Mor XXVIII:148021346, s )
Gift
Barn:
Erwin I Graf von Gleichen-Tonna. Född ca 1070 i Tyskland (D). Död 1116. (Se XXVI:37005337, s ).
XXVII:74010675 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm f
Beringer I Graf von Lohra. Graf von Lohra . Född ca 1057 i Tyskland (D). Död 1120 i Friedrichroda / Reinhardsbrunn, Thüringen, Tyskland (D). (Barn XXVI:37005338, s , Far XXVIII:148021349, s , Mor XXVIII:148021350, s )
Gift
Barn:
Heli Burg von Lohra. Född ca 1074 i Tyskland (D). Död 1133. (Se XXVI:37005338, s ).
XXVII:81862657 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff ff ff ff f
Gynuar/Gunnar Haursi (Herse/Härse). Född omkr 995 i Byr, Skokloster (C) eller Sigtuna Skokloster. Död efter 1040 i Birka, Björkö (Björkö i Mälaren). Noteringar:
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 4 , ( andra generationen ) (Barn XXVI:40931329, s , Far XXVIII:163725313, s )
Gift
Barn:
Thord Jerker Bure. Född omkr 1030 i Byr, Uppsala (C) eller Birka, Björkö. Död efter 1080 i Bure, Selånger (Y). (Se XXVI:40931329, s ).
Generation XXVIII
XXVIII:148021346 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf ff fm
Agnete von Winsenburg. Född ca 1000 i Foreca. (Barn XXVII:74010673, s )
Gift
Barn:
Walprechtum Graf von Gleichen. Född ca 1030 i Foreca. (Se XXVII:74010673, s ).
XXVIII:148021349 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm ff
Dietrich Graf von Linder. Född ca 1027 i Tyskland (D). Död ca 1099. (Barn XXVII:74010675, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Beringer I Graf von Lohra. Född ca 1057 i Tyskland (D). Död 1120 i Friedrichroda / Reinhardsbrunn, Thüringen, Tyskland (D). (Se XXVII:74010675, s ).
XXVIII:148021350 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm
Uta von Schauenburg und Thüringen. Född 1051 i Thuringen, Tyskland (D). (Barn XXVII:74010675, s , Far XXIX:296042699, s )
Gift med föregående ana.
XXVIII:163725313 mf fm mm ff ff mf fm ff ff ff ff ff ff ff
Tord i Byr. Underhövding i Sigtuna. Född 870 i Byr, Skolkloster (C) eller Sigtuna (vid Skokloster). Död i Sigtuna Skokloster (C). Noteringar:
Kallades Tord i Byr och skall ha levat i konung Erik segersälls tid vid år 992, blivit kristen och bodde ( vid Skokloster ) Sigtuna i Uppland där han låtit på egen bekostnad uppbygga en kyrka som länge kallades Bure Kyrka och Socken. Till åminnelse efter honom togs en sten vid samma kyrkodörr upprest av hans 5 söner med följande påskrift:" Antvitt auk Gustaiffr auk Juhar auk Redaifr samt Gunnaifr latiti raisa ............. Tord var född i staden Sigtuna och som trogen underhövding till Erik Segersäll, som var son till Kung Olof Skötkonung, stödde han idee`n av Erik Segersäll att bryta hedendomen och de konservativa karfterna i Uppsala och markera att ny tid inträtt som hans far Olof Skötkonung redan gjort genom att bygga en egen Kungastad Sigtuna, dit kallade Olof Engelska Myntmästare för att prägla de första svenska mynten, men asa läran, skulle leva kvar ett tag till och som det står på Runstenen, landet hette fortfarande Svitfjord. Det var i Sigtuna som han bygde Byre kyrka ( som idag kallas Bure Kyrka om det berodde på att det bara fanns 17 bokstäver i alfabetet i runskriften eller något annat vet jag inte (se svenska historien av Herman lindqvist sidan 9-10). Bodde i Sigtuna och var en Under Hövding av Stormansrätt. Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind (sidan 4 , första generationen). (Barn XXVII:81862657, s )
Gift i Sigtuna
Barn:
Gynuar/Gunnar Haursi (Herse/Härse). Född omkr 995 i Byr, Skokloster (C) eller Sigtuna Skokloster. Död efter 1040 i Birka, Björkö (Björkö i Mälaren). (Se XXVII:81862657, s ).
Generation XXIX
XXIX:296042699 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm f
Ludwig I. "det Bärtige" Graf von Schauenburg, Graf von Thüringen. Född ca 1023. Död 13/6 1080 i Thuringen, Tyskland (D). Begravd i bei Mainz. Louis (ca 980 - efter 1012) var den andra av Karl av Lorraine tre söner och den äldsta av hans andra äktenskap två Adelaide, dotter till en låg rang vasall Hugh Capet. Till skillnad från sin äldre bror Otto, Deres as ärvt pappas hertigdömet Lower Lorraine gick Louis med sin far till Frankrike, där Charles slogs för den franska tronen. De ORO fängslades genom svek av Adalberon, biskop av Laon, av Hugh till Orléans i 991, När Louis var fortfarande ett barn. Hans far dog i fängelse i eller 993, men Louis släpptes. Det påstods av Ferdinand Lot ATT Louis liv efter 995 eller 1000 var helt okänd, men mer forskning SENASTE döda sprida lite ljus över det. Det var William IV i Aquitaine SOM skyddade Louis efteråt, från 1005 tills 1012. Han öppnade slottet i Poitiers två himmel och behandlas himlen som kungligheter, Angående himlen som sanna arvtagare til franska tronen. Louis tecknade även en stadga för Williams som Lodoici Filii Karoli regis. Young Louis drev, så småningom två utnyttjas av Robert II, ärkebiskop av Rouen, SOM var konspirera mot Capetians. Louis fängslades igen, permanent, denna gång till Sens, där han dog. (Barn XXVIII:148021350, s , Far XXX:592085397, s , Mor XXX:592085398, s )
Gift
Barn:
Uta von Schauenburg und Thüringen. Född 1051 i Thuringen, Tyskland (D). (Se XXVIII:148021350, s ).
Generation XXX
XXX:592085397 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff
Louis Springer, jag, Mark grav Thuringa. Född 1023. Död 13/6 1080. (Barn XXIX:296042699, s , Far XXXI:1184170793, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Ludwig I. "det Bärtige" Graf von Schauenburg, Graf von Thüringen. Född ca 1023. Död 13/6 1080 i Thuringen, Tyskland (D). (Se XXIX:296042699, s ).
XXX:592085398 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm fm
Cacelia Springer. Grevinna. (Barn XXIX:296042699, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXI
XXXI:1184170793 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff f
Karolus/Charles de France duc de Basse-Lotharingia. (även känd som "Charles / Den Lothringen /", "The Duke Lothringen", "Karel van Laon", "Charles de Laon", "Karl av Laon", "Karl von Laon). Född 953 i Laon, Aisne, Picardie, Frankrike (F). Dog i fängelse 12/6 991 i Orleans, Loiret, Centre, Frankrike (F). Begravd i Maastricht, Limburg, Nederländerna. Hertig i Niederlothringen, hertig av lägre Lorraine, hertig av lägre Lorraine i 977, 3 GR GR SON av Karl den store, 5 G gson av Charles Martel, 688, 4 GGSON AV Pippin den lille., Herzog von Niederlothringen, Koning van Frankrijk, DUKE.
CHARLES, son till LOUIS IV "d'Outremer" King of the Franks & hans hustru Gerberga Tyskland (Laon summer 953 i fängelse Orléans 12 juni 991, buren 1001 Maastricht, St Servatius). Twin med sin bror Henri. • Flodoard registrerar tvillingfödsel till "Gerberga regina" i 953 "unus Karolus, altare Heinricus, sed Henricus mox post baptismum defunctus est". [181] Flodoard register krig mellan "Karolum regis Filium fratrem" och "Godefridum atque Arnulfum, Lotharienses COMITES" i 975 [182]. • Förvisad från det frankiska domstolen efter att ha anklagat drottning Emma för äktenskapsbrott med Adalbero biskopen av Laon [183], fastlandet sökte han sin tillflykt till domstolen i kejsar Otto II SOM skapade himmel Duke Nedre Lothringen maj 977 till Diedenhofen. Gesta Episcoporum Cameracensium rekord ATT "Karolum ducem, regis Lotharii fratrem" hade bevilget Lothringen av kejsar Otto [184]. • Under kejsar Otto kampanj mot sin bror kung Lothaire, Charles Duke fångade Laon i 978 och utropades kung av frank staden Theudebert biskopen av Metz [185]. • Han hävdade den franska tronen efter döden av sin bror i 986, och SOM hans brorson i 987:e • Han fångade Laon i [maj] 988, och Reims i [augusti / September] 989, tack vare hans brorson Arnoul ärkebiskop av Reims. • Han fångades till Laon 30 mars 991 med sin fru och barn och tagit två Senlis. Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [186]. Därifrån var de fängslade av Hugues Capet Kung av Frankrike till Orléans, där han dog [187]. • "Otto ... rex" donerade egendom "Vvalbisci i comitatu Karoli Comitis" till Quedlinburg stadsprivilegier av den 6 januari 992 [188]. Det antas thatthis, hänvisar till Charles ex-hertig av Lothringen som ingen annan greve Charles eller Karl er Identifierad i Tyskland vid den tidpunkten. Om detta stämmer, stadgan viser ATT Charles var fortfarande sheetThe med en titel i Tyskland efter hans tillfångatagande av den franska, selvom det var "kommer" i stället för "dux". • Den DÖDSLISTA Liège Saint-Lambert registrerar död "X Kal Jul" av "Karoli Ducis" [189]. Sigebert register ATT "Karolus dux" dog 991 och ATT "Otto filius eius" lyckats i hertigdömet Lothringen [190]. m ([970]) Adelais de Troyes, dotter till [ROBERT Comte de Troyes & hans hustru Adelais [Burgundy]. • Den Historia Francorum Senonensis, hänvisar till hustru "Karolus" som "filiam Herberti Comitis Trecarum" [191]. Förutsatt födelsen av parets äldsta son i 970, Kan inte Se Heribert, son till Robert, hvis födelse dateras till [950]. Det er også Osannolikt två havebeen Heribert [II] Comte de Vermandois, far till Robert, der var inte Comte de Troyes. Settipani föreslår [192] på de Historia måste vara fel och ATT här far Robert Comte de Troyes. Detta skulle inte vara den enda fel i denna källa, som Historia også, hänvisar till "Karolus, frater eius [= Hludovicus] filius Hlotharii regis" vid inspelning hans "arv" i 987 [193]. Den Chronico Richardi Pictavensis også namn "Carolus uxore sua ... philia Herberti Comitis Trecarum" [194], förmodligen baserat på samma källa som Historia. • Hennes namn registreras av Richer, der påstår ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades av Hugues "Capet" kungen av Frankrike [195] . Orderic Vitalis länkar de två uppsättningarna av referenser genom att spela ATT Charles fängslades med sin fru SOM var dotter till Heribert Comte de Troyes [196]. • En intressant twist två detta till synes okomplicerad förklaring av en annan passage i Richer SOM, hänvisar nedsättande två Charles äktenskap med "uxorem den militari ordine Sibi imparem" [197]. Det är vanskeligt föreställa sig denna beskrivning är lämplig til Vermandois / karo ursprung Charles kända hustru. Ferdinand Lot finns föreslagit ATT text innebar ATT Charles var gift två gånger [198]. • Om SÅ andra äktenskap ägde rum, måste det ha skett på höjden av tvisten mellom Charles och hans bror kung Lothar runt [975]. Charles var vid den tiden att utmana sin brors myndighet två regeln, och det är vanskeligt föreställa ATT han skulle försvagas sin egen position genom att contracting en Olika äktenskap. På grundval av de primära källorna hittills konsult, Det ATT fält är otillräcklig grund för slutsatsen ATT hertig Karl gift två gånger. Kommentaren av Richer Kan antagligen forklarte av hans personliga motvilja av Vermandois familjen. Hertig Karl & hans fru hade sex barn: 1. OTTO ([970] -13 i juni [1013-1014], bur Maastricht, St Servatius). De Gesta Episcoporum Cameracensium namn "defuncti Ducis Ottonis, Filii Karoli" [199]. Han efterträdde sin far i 991 som hertig av lägre Lothringen. Sigebert register ATT "Karolus dux" dog 991 och ATT "Otto filius eius" lyckats i hertigdömet Lothringen [200]. De Gesta Abbatem Trudonensium namn "Ottoni Duci Lotharingiæ, Suo consanguineo [= Henricus imperator]" när du spelar sitt motstånd mot "Metensis episcopus Theodericus Secundus" och usurpation av posse i kyrkan Metz (inklusive klostret St Trudo) i 1005 under uppror skratt [201]. Samma text, refererar till Otto lämnar en enda dotter, föreslår SOM ATT han dog snart därefter, selvom det är inte omöjligt de krönika sammanflätar två skilda händelser. I varje fall kan konklusioner dras från denna passage inte vara definitiv eftersom parti krönika i fråga är ofullständig [202]. Vissa bekräftelse finns i Krönika av Alberic de Trois-Fontaines SOM registrerar död "duce ??Ottone, Filio Ducis Karoli" i 1005 [203]. Sigebert også registrerar död "Ottone duce" i 1005, lägga ATT hertigdömet Lothringen var bevilget till "Comiti Godefrido, Filio Godefridi Ardennensis" [204]. Det är dock inte möjligt att behandla Disse passager som avgörande när det gäller tidpunkten för Otto död. Den huvudsakliga inriktningen av ORO texter er inspelning utnämning av kejsaren av Godefroi (son till Godefroi Comte de Verdun) som hertig av lägre Lothringen "mortuo duce Ottone", en händelse SOM redovisas på annat håll som äger rum i 1012. DÖDSLISTA Liège Saint-Lambert registrerar död "VII Id juni" av "Ottonis Ducis" [205]. [M ---. . Om det är korrekt, enligt nedan, Att Otto var far till en dotter, namnet på hans hustru är inte känt] Duke Otto & hans fru hade ett barn möjligt: ??a) [dotter. De Gesta Abbatem Trudonensium poster ATT "Ottoni Duci Lotharingiæ ..." lämnade en enda dotter, som senare identifieras som "Hermegardam Namursi cometissam" [206]. Som framgår nedan, andra källor indikerar kat ATT Ermengarde, hustru till Albert I Comte de Namur, var dotter till hertig Otto far. Källorna behandlades i dokumentet NAMUR ibland känsliga ATT Ermengarde var mor till minst tre av barnen av Comte Albert. Detta skulle vara kronologiskt omöjligt om hon hatar er dotter Duke Otto.] 2. Ermengarde ([970/75] -Efter 1013). Den Genealogica comitum Buloniensium poster ATT "Karolus dux" var far till "Ermengardem en Gerbergam" [207]. Gesta Abbatem Trudonensium, å andra sidan, namn "Hermegardam Namursi cometissam" som enda dotter "Ottoni Duci Lotharingiæ", son till hertig Karl [208]. Skrattet fremgår kronologiskt omöjlig med tanke på de källor behandlades i dokumentet NAMUR SOM certifikat Ermengarde som mor till minst tre av här makes barn. Den Fundatio Ecclesiae S Albani Namucensis är mindre specifik på Ermengarde ursprung nar boxar namn här son "kommer Albertus Secundus, Ortus ex Patre Lothariensi" Med hänvisning till sin mor som "Matre vero Francigena Ermengarde, nobilissimam Francorum Regum prosapiam trahente" [209]. Födelsedatum rad Ermengarde is Foreca utifrån här har er mor till alla Comte Alberts registrerade barn. Här äktenskap datum föreslås av Richer, som inte namnger här bland barn i denna fars Närs familj fängslades i 991: "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote "[210]. Detta förmodligen din önskade ATT här äktenskapet föregick detta fängelse. Det HAR ATT Föreslagna Ermengarde var Albert [I] s andra hustru, som beaktar den sannolika skillnaden i deres åldrar [211]. Om detta stämmer, är det osannolikt ATT det fanns några överlevande barn från sin tidligere äktenskapet som Albert efterträdare (förmodligen hans äldste son) var son till hans efterlevande hustru, förmodligen Ermengarde, vilket framgår av Gesta Episcoporum Cameracensium SOM register ATT "Rotberdo Namurcensi comite "förrått Lambert Comte de Louvain efter slaget vid Hougaerde (daterat två i 1013) och aTT Lambert, fångas upp av" Herimannum ... comitem ", släpptes efter ingripande av" Rotbodi ... Comitis mater "[212]. m (990) ALBERT [I] Comte de Namur, son till Robert [I] Comte de Namur & hans hustru --- (-shortly före 1011). 3. Gerberga ([975] -27 i januari efter 1018, bur Nivelles). Den Genealogica comitum Buloniensium registrerar ATT "Karolus dux" var far till "Ermengardem en Gerbergam", och ATT "Gerberga soror Ermengardis" var mor till "Henricum seniorem den Bursella" [213]. Gesta Abbatem Trudonensium namn "Gerbergam, filiam Karoli Ducis Lotharingia" som hustru till "Lambertus Filius Reyneri Comitis Montensis" Ange ATT Brabant (inklusive Louvain och Bryssel) var här hemgift [214]. Annales Hanoniæ namn "Gebergam filiam Karoli Ducis Lotharingia" som hustru "Lambertus ... kommer Lovaniensis" [215]. "Gerberga" heter som fru "Lantbertum comitem, Filium Ragineri Longicolli" i Gesta av Gembloux Abbey Närs inspelning här makes död, men detta ursprung är inte konstaterar [216]. Sigebert s Chronica rekord i 977 ATT "Lantbertus" gift "Gerbergam filiam Karoli Ducis" [217], men detta datum måste vara felaktig. Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [218]. Detta tyder på ATT Gerberga ännu inte var gift vid denna tidpunkt. Födelsedatum för Gerberga is Foreca på grundval av den sannolika födelsedatum intervall av två härifrån Förmodad barn från Comte Lambert. m (991 eller juice) LAMBERT [I] Comte de Louvain, son till REGINAR [III] Comte de Hainaut & hans fru Adela ([950] -killed i strid Florennes September 12, 1015). 4. Adelais (-Eftermarknad 1012). Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [219]. 5. LOUIS (991 eller efter efter 993). Den Historia Francorum Senonensis registrerar födelse två söner "Hludovicum en Karolum" två "Karolus" medan han var häktad i "Aurelianis civitate" [220]. Efter att hans far fångades, Hugues Capet uppdrag sky två Adalberon biskop av Laon. Hugues återtog himlen i 993 och fängslade himlen Orléans. Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [221]. 6. CHARLES (991 eller efter efter 991). Den Historia Francorum Senonensis registrerar födslar av två söner "Hludovicum en Karolum" två "Karolus" medan han var häktad i "Aurelianis civitate" [222]. Han flydde från fångenskap, kanske två hans bror Otto, men ingen ytterligare information har under finns i de primära källorna har hört två belysa hans öde. (Barn XXX:592085397, s , Far XXXII:2368341585, s , Mor XXXII:2368341586, s )
Gift
Barn:
Louis Springer, jag, Mark grav Thuringa. Född 1023. Död 13/6 1080. (Se XXX:592085397, s ).
Generation XXXII
XXXII:2368341585 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff
Louis Kung av Frankerna. Kung av Frankrike, Kung, Koning Väst Francie (även känd som "Louis av IV / Frankrike /", "Transmarinus", "d'outre-mer", "(d'Outremer)", "d Outremere", "Ludwig IV.", "Lodewijk IV", "Otremeur" "Charles Teutonique" ). Född 10/9 920 i Leon, Champagne, Aisne, Frankrike (F). Död 10/9 954 i Reims, Champagne-Ardenne, Frankrike (F). (Barn XXXI:1184170793, s , Far XXXIII:4736683169, s , Mor XXXIII:4736683170, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Karolus/Charles de France duc de Basse-Lotharingia. Född 953 i Laon, Aisne, Picardie, Frankrike (F). Dog i fängelse 12/6 991 i Orleans, Loiret, Centre, Frankrike (F). (Se XXXI:1184170793, s ).
XXXII:2368341586 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff fm
Gerberga Sachsen. (Barn XXXI:1184170793, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXIII
XXXIII:4736683169 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff f
Charles III "Simple" King of the Franks. (även känd som "Karolus Simplex", "il Semplice", "den Enfaldige", "Karl den enfaldige", "Charles" Simple"). Född 17/9 879 i Orleans, Loiret, Frankrike (F). Död 7/10 929 i Péronne, Somme, Picardie, Frankrike . Charles III (Simple) Kung av Frankrike (son till Louis II (The Stammerer). Kung av Frankrike och Adelaide av Frankrike ) föddes 17 Sep 879 i Frankrike 344, och dog 7 oktober 929 i Paeronne, Austrasia.He gift Eadgifu ogive England på 919 i England, dotter till Edward i "The Elder" king of England och Aelfled av Wiltshire queen Of England. Anteckningar för Charles III (Simple) Kung av Frankrike:
Gav sin dotter, Gisella till Rollo, Viking, i syfte att stoppa räder vid kusten. Gav kusten till Rollo att skydda. Rollo blev därmed den första hertig av Normandie. mellan 893 och 929: Charles III var postum son till Louis "Le Begue", och kröntes till kung i 893 av FOUQUES, ärkebiskop av Reims, med fullt stöd av Odon bror Robert, Richard av Burgund, William av Auvergne och Herbert av Vermandois. Baldwin (Baudouin) i Flanders gjorde sin underkastelse senare.
Han var en rival av effektiv kungen, greven Eudes som på Odon död i 898, erkända Charles 'rättigheter. Med Fördraget Saint-Clair-sur-Epte (911), Charles gav Normandy till Viking Chief Rollo gör honom första hertig av Normandie, och lugna de Seine Vikings.
Det året, 911, Charles blev också kung av Lothringen, vilket kan ha berott delvis på det faktum att hans första fru, Frederuna som bar honom 6 döttrar, var Lotharingia. Han återupplivade titeln Rex Francorum. I 919, när Karl kämpade magyar, ingen av adeln utom Heriveus, ärkebiskopen av Reims skickade honom några trupper för att få hjälp.
I 920, Robert ledde en revolt mot Charles. Vissa Lotharingia adelsmän, ledda av Gilbert (Gislebert) son till Ragnar Longneck, förklarade sin självständighet från Charles myndighet. Gilbert åberopade hjälp av den nya härskare i öst Franks, en Saxon känd som Henry "Fowler" ( "l'Oiseleur").
Charles, efter quelling motståndet hos Lotharingia Count Ricoin gjort ett fördrag med Henry i Bonn i 921. De träffades på lika villkor som Rex Francorum Occidentalium (Charles) och Rex Francorum Orientalium (Henry). Charles avsattes 922 av Herbert, greve av Vermandois på döden av hans främsta supporter, Richard i Bourgogne. Charles och hans favorit Hagano flydde att gömma sig i Lothringen. Under hans frånvaro, var Robert valdes kung och kröns av Walter, ärkebiskop av Sens enligt näsan på Heriveus som var på sin dödsbädd (han dog 3 dagar senare). Charles träffade Robert i slaget vid Soissons den 15 juni 923. Robert dödades, men de krafter som leds av hans son Hugh och Herbert av Vermandois besegrade kungens armé och Charles drog sig tillbaka. Den 13 juli 923, var en ny Kung Ralph, den äldsta sonen av Richard justitiarius av Burgund vald kung och smorde i kyrkan St Medard på Soissons av Walter, ärkebiskop av Sens.
Charles III, binamn Karl den enfaldige, franska CHARLES LE SIMPLE (b 17 september, 879 -.. D 7 oktober, 929, Péronne, Fr.), kung av Frankrike (893-922), vars auktoritet kom att bli accepteras av Lorraine och som avgjorde nordmännen i Normandie, men som blev den första karo härskare västra riket att förlora sin krona.
Postuma son till Louis II Stammerer och hans andra hustru Adelaide, Charles var för ung för att överta tronen på döden av hans halvbror, Karloman, i 884 [han avstår från sin ensamrätt efter inbördeskriget i 897], eller att hans kusin, Charles fettet i 888. Charles kröntes på Reims av ärkebiskop Fulk den 28 januari, 893. under regeringstiden av Odo, som hade lyckats Charles, fick han ett erkännande av ett visst antal adelsmän och han fick visst stöd från kejsaren Arnulf; och Odo avstod en del av Neustrien till honom. När Odo dog (1 januari, 898), som erhållits Charles besittning av hela riket.
Charles var starkt påverkad av Robert, bror till den döda Eudes. Det var Robert seger mot nordmännen på Chartres i 911 vilket banade väg för Fördraget Saint-Clair-sur-Epte i 911, genom vilken Charles avstod territorium i området senare känd som Normandy, till Viking ledare Rollo och hans män ; i gengäld blev Rollo en kristen och Charles vasall. Normander som hade en sådan inverkan på Europa i den 11: e och 12-talen var den slutliga produkten av denna uppgörelse. Historien om äktenskapet av sin chef Rollo med kungens syster, Gisela, relaterade av krönikören Dudo Saint Quentin, är mycket tveksamt.
Samma år Charles, på inbjudan av baronerna, intog rike Lothringen, men Neustrian baroner, svartsjuk av tillväxten av den kungliga myndigheten och missnöjda med den tjänst som visas av kungen till hans rådgivare Hagano, uppror och 922 valdes Robert, bror till kung Odo, i stället för Charles. Robert dödades i slaget vid Soissons (923), men segern förblev med hans parti, som valdes Rudolph, hertig av Burgundy, kung. I sin ände betrodda Charles sig Herbert, räkning av Vermandois, som lurade honom och fängslade honom på Château-Thierry och efteråt på Péronne, där han avled den 7 oktober, 929. Kung av Frankrike (893-922), vars auktoritet kom att bli accepterad av Lorraine och som avgjorde nordmännen i Normandie, men som blev den första karo härskare västra riket att förlora sin krona. Postuma son till Louis II Stammerer, Charles var för ung för att överta tronen på döden av hans halvbror, Karloman, i 884 eller hans kusin, Charles fettet i 888. Den 28 januari, 893, men han kröntes till kung av Fulk, ärkebiskop av Reims; och, även om han avstår från sin ensamrätt efter inbördeskrig i 897, död kung Eudes under det följande året förde honom allmänt erkännande som kung. Charles var starkt påverkad av Robert, bror till den döda Eudes. Det var Robert seger mot nordmännen på Chartres i 911 vilket banade väg för Fördraget Saint-Clair-sur-Epte senare samma år, genom vilken Charles avstod territorium, i området senare känd som Normandy, till Viking ledare Rollo och hans män; i gengäld blev Rollo en kristen och Charles vasall. Normander som hade en sådan inverkan på Europa i den 11: e och 12-talen var den slutliga produkten av denna uppgörelse. I 911 också, magnater Lorraine (Lothringen) accepterade auktoritet Charles på döden av den sista karo kungen i öst Franks, Louis barnets. Charles upptagenhet med Lotharingia frågor och fullmäktige aliene ädlingar Neustrien emellertid och 922 de valde Robert kung. Charles dödade Robert i strid i 923 men snart tillfångatagen av Herbert, räkning av Vermandois, som använde honom för hans egen vinning mot Rudolf, Robert son-in-law och den nye kungen. Charles kröntes på Reims 02-28-893 av ärkebiskop Fulk; bedragna av Herbert, greve av Vermandois, fängslades han på Chateau-Thierry och senare vid Peronne där han dog. Han återförenas för sista gången imperium Charlemagne (utom Bourgogne). Han avsattes av Arnulf i 887. Charles först gift maj 907 till Frederuna , dotter till Dietrich, greve i Hamaland. Tillsammans hade de sex döttrar: Ermentrude Frederuna Adelaide [3] Gisela , fru av Rollo (existens tveksamt) Rotrude Hilde Charles gift för andra gången i 919 till Eadgifu av Wessex. Tillsammans hade de en son: Louis IV av Frankrike (10 september 920-10 September 954), som så småningom lyckades till tron West Francia i 936.
Charles hade också flera jävel avkomma: Arnulf Drogo Rorice ( † 976), biskop av Laon Alpais, som gift Erlebold, räkning av Lommegau (Barn XXXII:2368341585, s , Far XXXIV:9473366337, s , Mor XXXIV:9473366338, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Louis Kung av Frankerna. Född 10/9 920 i Leon, Champagne, Aisne, Frankrike (F). Död 10/9 954 i Reims, Champagne-Ardenne, Frankrike (F). (Se XXXII:2368341585, s ).
XXXIII:4736683170 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff m
Eadgifu. (Barn XXXII:2368341585, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXIV
XXXIV:9473366337 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff
Louis II (The Stammerer) King of the West Franks. Kung av Frankrike 846-879. Född 1/11 846. Död 10/4 879 i Compiegne, Oise, Picardie, Frankrike (F). Begravd i Compiègne, Oise, Picardie, Frankrike (F). Ludvig den stammande (den 1 november 846 - 10 april 879, franska: Louis le Begue), var den äldsta sonen av Karl den skallige och Ermentrude av Orléans. Han efterträdde sin yngre bror i Aquitaine i 866 och hans far i Frankrike 877, även om han aldrig kröntes kejsare. Två gånger gift, hade han och hans första fru, Ansgard av Burgund, två söner, Louis (födda 863) och Carloman (födda 866), ORO Varav Blev kungar av Frankrike, och två döttrar: Hilde (född 864) och Gisela (865-884), SOM gift Robert, greve av Troyes. Med sin andra hustru, Adelaide i Paris, hade han en dotter, Ermentrude (875-914) - som var mor till Cunigunde, hustru till pfalzgreven Wigerich av Bidgau; de var förfäder av huset Luxemburg - och en postum son, Karl den enfaldige, SOM vil BLI, långt efter hans äldre bröders död, kung av Frankrike. Han kröntes den 8 december 877 av Hincmar, ärkebiskop av Reims, och kröntes en andra gång i september 878 av Johannes VIII till Troyes medan påven deltog ett råd där. Påven Kan även erbjudas kejsarkronan, men det avvisades. Ludvig den stammande sades två vara fysiskt svag och överlevt sin far genom att bara två år. Han hade Relativt liten påverkan på politik. Han beskrevs "en enkel och söt en, en älskare av fred, rättvisa och religion." I 878 han gåva länen i Barcelona, ??Girona och Besalú två Wilfred den håriga. Hans sista akten var två marsch mot viking SOM var då ett gissel för Europa. Han blev sjuk och dog den 10 april eller 9 April 879 inte långt efter börjar hans sista kampanj. På hans död, hans riken fordelt mellom hans två söner, Carloman och Louis. (Barn XXXIII:4736683169, s , Far XXXV:18946732673, s , Mor XXXV:18946732674, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Charles III "Simple" King of the Franks. Född 17/9 879 i Orleans, Loiret, Frankrike (F). Död 7/10 929 i Péronne, Somme, Picardie, Frankrike . (Se XXXIII:4736683169, s ).
XXXIV:9473366338 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff fm
Adelaide i Paris. Född ca 855. Död mellan 880 och 893. (Barn XXXIII:4736683169, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXV
XXXV:18946732673 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff f
Karl II/Charles "den skallige" Western kejsaren. Född 13/6 823 i Frankfurt, Darmstadt, Hesse, Tyskland (D). Dog (medan de passerar pass Mont Cenis) 6/10 877 i Mont Cenis, Brides-les-Bains, Savoie, Rhône-Alpes, Frankrike (F). Enligt uppdelningen av Imperial områden av Fördraget Verdun 11 augusti 843, han Blev CHARLES II "le Chauve" King of the West Franks. Charles gifte Ermentrude, dotter till Odo I greve av Orléans i 842. Hon dog i 869. I 870, Charles gifte Richilde av Provence, SOM var härstammade från en adlig familj Lorraine. Med Ermentrude: • 1. Judith (844-870), gift först med Ethelwulf av Wessex, dels med Ethelbald av Wessex (här styvson) och för det tredje med Baldwin I Flandern • 2. Ludvig den stammande (846-879) • 3. Charles barnets (847-866) • 4. Lothar (848-865) munk i 861, Blev Abbot av Saint-Germain • 5. Carloman (849-876) • 6. Rotrud (852-912), en nunna, abbedissa i Saint-Radegonde • 7. Ermentrud (854-877), en nunna, abbedissa i Hasnon • 8. Hildegard (född 856, dog ung) • 9. Gisela (857-874) Med Richilde: • 1. Rothild (871-929), gift först med Hugues, greve av Bourges och andra med Roger, räkning av Maine • 2. Drogo (872-873) • 3. Pippin (873-874) • 4. en son (född och dog 875) • 5. Charles (876-877) (Barn XXXIV:9473366337, s , Far XXXVI:37893465345, s , Mor XXXVI:37893465346, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Louis II (The Stammerer) King of the West Franks. Född 1/11 846. Död 10/4 879 i Compiegne, Oise, Picardie, Frankrike (F). (Se XXXIV:9473366337, s ).
XXXV:18946732674 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff m
Ermentrude d´Orléans. Född 27/9 823 i Orléans, Loiret, Centre, Frankrike (F). Död 6/10 869 i Paris, Frankrike (F). Begravd i St Denis, Aude, Frankrike (F). https://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=da&u=http://www.geni.com/people/Kirsten- Splid/6000000013093871719&prev=search
Ermentrude av Orléans (även Hirmentrude eller Irmintrud) (27 september 823 - 6 oktober 869) var drottning Franks av detta äktenskap två Charles det skalligt, helig romersk kejsare och kung av West Francia. Hon var dotter till Odo, greve av Orleans och hans hustru, Trude Engel. Hon och Charles gifte sig 842. Deras barn var: Judith (844-870), gift först med Ethelwulf av Wessex, dels med Ethelbald av Wessex (här styvson) och för det tredje med Baldwin I Flandern Ludvig den stammande (846-879) Charles Barn (847-866) Lothar (848-865) munk i 861, Blev Abbot av Saint-Germain Carloman (849-876) Rotrud (852-912), en nunna, abbedissa i Saint-Radegonde Ermentrud (854-877 ), en nunna, abbedissan Hildegard av Hasnon (född 856, dog ung) Gisela (857-874) Ermentrude hade en gåva för broderi och ett intresse för religiösa stiftelser. Här man presenterar här klostret Chelles. Hon separerade från sin make när han kördes här Rebellious bror William i 866, och drog två liv ett nunnekloster. Ermentrude begravdes i Basilique Saint-Denis, Paris, Frankrike. (Barn XXXIV:9473366337, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXVI
XXXVI:37893465345 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff
Louis I "den fromme/le Pieux" Emperor. (även känd som "Ludwig der Fromme", "Louis le Pieux", "Kejsare Louis I le Pieux AV Franken", "Kejsare Louis fromma", "Keizer Ludvig som Fromme", "Louis mässan", "Louis debonaire och King of Aquitaine "den fromme"," det fromt"," den fromme") . Född 16/4 778 i Casseneuil, Lot-et-Garonne, Aquitaine, Carolingian Empire, Frankrike (F). Död 20/6 840 i Ingelheim. Begravd i Metz. Louis I "det fromt", kejsaren av Det heliga romerska väldet i 814 efterträdde sin far Karl. I 817, arrangerade han för successionen efter hans död genom att dividera imperium bland hans tre söner. Efter hans första fru dog, Louis gifta sig igen, och en fjärde. (Barn XXXV:18946732673, s , Far XXXVII:75786930689, s , Mor XXXVII:75786930690, s )
Gift 1:o med Ermengarde av Hesbaye.
Gift 2:o med efterföljande ana.
Barn:
Karl II/Charles "den skallige" Western kejsaren. Född 13/6 823 i Frankfurt, Darmstadt, Hesse, Tyskland (D). Dog (medan de passerar pass Mont Cenis) 6/10 877 i Mont Cenis, Brides-les-Bains, Savoie, Rhône-Alpes, Frankrike (F). (Se XXXV:18946732673, s ).
XXXVI:37893465346 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm
Judith av Bayern. Född ca 805 i Altdorf (nära Weintgarten). Död 19/4 843 i Tours (nuvarande departementet d'Indre-et-Loire), (nuvarande regionen Centre), Frankerriket. Drottninggemålen av Franks, prinsessan av Bayern, Kejsarinna, heliga romerska Emperess, kejsarinna av det heliga romerska riket, Princess, Empress of the Franks, fru av kejsaren av det heliga romerska riket. (Barn XXXV:18946732673, s , Far XXXVII:75786930691, s , Mor XXXVII:75786930692, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXVII
XXXVII:75786930689 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff f
Karl den Store (Carolus Magnus, Rex Francorum & Imperator Romanorum). (även känd som "Karolus Magnus", "Karl en stor", "Karl" ). Född 2/4 742 i Okänd - troligen i nutidens Belgien eller Tyskland. Död 28/1 814 i Aachen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). Begravd i Aachen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). Karl den Store (Engelska: Karl den Store, tyska: Karl der Grosse, franska: Charles le Grand, latin: Carolus Magnus, nederländska: Karel de Grote), King of Neustria (768-771), King of the Franks (771-814) king of langobarderna (774-814), och kejsaren av romarna (800-814). Han var den äldsta sonen av Pippin III och Bertrada av Laon. King of the Franks från AD 768 två 814 och "Kejsaren av romarnas från 800 två 814 Konung OCH kejsare, Römischer Kaiser (800-814); 768 König des Fränkischen Reiches, Rex Francorum & Imperator, Karl den store, kung av Franks, helig romersk kejsare. (Barn XXXVI:37893465345, s , Far XXXVIII:151573861377, s , Mor XXXVIII:151573861378, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Louis I "den fromme/le Pieux" Emperor. Född 16/4 778 i Casseneuil, Lot-et-Garonne, Aquitaine, Carolingian Empire, Frankrike (F). Död 20/6 840 i Ingelheim. (Se XXXVI:37893465345, s ).
XXXVII:75786930690 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff m
Hildegard av Vinzgouw. Född 758 i Schwaben (nuvarande Baden-Wuerttemberg), Tyskland (D). Dog i komplikationer från födelsen av denna nionde barn 30/4 783 i Thionville, (Närvarande Département de la Moselle) (nuvarande Lorraine), Frankrike (F). Begravd i Metz. (Barn XXXVI:37893465345, s , Far XXXVIII:151573861379, s , Mor XXXVIII:151573861380, s )
Gift med föregående ana.
XXXVII:75786930691 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm f
Welf I. (även känd som "Guelph", "Guelfe", "Hwelf", "Welf", "Welfrenchonik", "av Altdorf & Bayern", "Altorf", "Räkna Welf", "av Allemania" ). Född 776 i Metz. Död 825 i Schwaben, Frankerriket (inom Tyskland) . Begravd i Bayern Schwaben, Frankerriket. (Barn XXXVI:37893465346, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Judith av Bayern. Född ca 805 i Altdorf (nära Weintgarten). Död 19/4 843 i Tours (nuvarande departementet d'Indre-et-Loire), (nuvarande regionen Centre), Frankerriket. (Se XXXVI:37893465346, s ).
XXXVII:75786930692 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm m
Hedwig Abbess av Chelles. Abbedissa i Chelles. Född ca 780 i Altdorf, Mittelfranken, Bayern, Frankerriket. Död 19/4 843 i Bayern, Frankerriket. Begravd i Bayern länder, Tyskland. Hertiginna av Bayern; Abbedissa av Chelles efter 820 Äbtissin von Chelles u.825, abbedissa i Chelles, hertiginna av Bayern, Abbesse de Chelles. Hedwig, hertiginna av Bayern. Hedwig (c 778 -. Efter 833) var en Saxon ädel kvinna, hustru till greve Welf I och mor-in-law av kejsaren Ludvig den fromme genom sitt äktenskap två Judith, hennes dotter.
Hon var möjligen född till Altdorf i de frankiska landar i Alamannia (dagens Tyskland). Enligt förfrågnings Bishop Thegan Trier, hon var en medlem av Saxon hög adel, dotter till greven Isambart. Hon hade en syster Adalung des Franken, halvbror Hunfrid I Recia e Istrien, och bror Guelph, greve av Andech. I hennes senare i livet (ca 826) hon fremgår som abbedissa i Chelles nära Paris. Det är dock osäkert om hon hade allerede blivit änka då. (Barn XXXVI:37893465346, s , Far XXXVIII:151573861383, s , Mor XXXVIII:151573861384, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXVIII
XXXVIII:151573861377 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff
Pépin III Kung av Frankerna. (även känd som "Pepin kort", "Pepin Caroling dy", "King Pepin kort frank och borgmästare i palatsen i Neustria och Austrasien", "Pâepin le Bref", "Pepin Short, Pepin dy"). Född 714 i Jupille-sur-Meuse, Liege, Liège, Vallonien, Belgien. Död 24/9 768 i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). Begravd i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). King of the Franks, borgmästare i palatsen i Neustria och Austrasien kung Pepin av Frankrike, Rei dos Francos, (Rey de los Francos, Mayordomo del Palacio de Neustria, Mayordomo del Palacio de Austrasien) Foi rei dos franc (751-768 ). Foi o primeiro rei när din. Pepin eller Pippin (714 - 24 September 768), kallas kort och ofte kallad Pepin dy eller Pepin III, var borgmästare i slottet och hertigen av frank från 741 och King of the Franks från 751 två 768. Han var far till Karl. Han var son till Charles Martel, borgmästare i slottet och hertigen av frank, och Rotrude Trier (690-724). Maktövertagande: Pepin far, Charles Martel, dog 741. Han fordelt regeln om frankriket mellom Pepin och hans äldre bror, Karloman, hans överlevande söner genom sin första hustru Carloman Blev borgmästare i Palace of Austrasien, Pepin Blev borgmästare i slottet av Neustria. Grifo, Charles son med sin andra hustru, Swanahild (även känd som Swanhilde) krävde en del av arvet, men han fängslades i ett kloster av hans två halvbröder. Liksom i frank sfären enhet riket var i huvudsak i samband med en person av kungen, Carloman två säkra denna enhet höjt Merovingian Child två tronen (743). I 747 beslöt han två gå i kloster. Detta lämnade Francia i händerna på Pepin som ensam borgmästare i slottet och Dux en princeps Francorum, en titel härrör från hans farfar och namne Pepin av Heristal. Vid tidpunkten för Carloman pensionering, Grifo flydde hans fängelse och flydde två Duke Odilo av Bayern, SOM var gift med Hiltrude, Pepin syster. Pepin lägga ner revolten förnyade del av sin halvbror och lyckats helt återställa gränserna för riket. Under omorganisationen av Francia av Charles Martel DUX en princeps Francorum var befälhavare arméer riket, udover Sina administrativa uppgifter som borgmästare i palatset, och särskilt befälhavare för stående guard SOM Charles Martel hat börjat behålla årets runda sedan Toulouse i 721. Första karo king: Pepin var föremål för beslutninger av Childric SOM hat bara titeln kung men ingen ström. Childric var betragtet ett skämt av folket. Eftersom Pepin hade kontroll över stormän och allvarligt hatar kungens makt, nu tog han två Pope Zachary den suggestiva fråga: I gælder kungarna i Franks SOM inte längre besitter kungamakten, är detta sakernas tillstånd korrekt? Hårt pressade av langobarderna, påven Zacharias välkomnade denna före frank as Med sigte till att avsluta en oacceptabel sakernas tillstånd, och att lägga konstitutionella grunden för utövandet av kungamakten. Påven Svarte ATT SÅ sakernas tillstånd var inte korrekt. De facto makt är mer viktiga än de jure makt. Efter detta beslut tronen förklarades vakant. Kronan fick himlen inte av påven utan av frankerna. Ifølge gammal sed Pepin var helt enkelt Valda konung frank av en sammansättning av frank ledande-män, med en stor del av sin armé till hands (vid på de adel benägen inte två ära den påvliga tjuren), och smorde Soissons, stad Boniface, ärkebiskop av Mainz, der, alongwith hans systerdotter, Saint Leoba, var en domstol rådgivare. Samtidigt Grifo fortsatte hans uppror, men så småningom dödades i slaget vid Saint-Jean de Maurienne i 753. Child III avsattes, håret rakat bort och han var begränsad till ett kloster. Han var den siste av merovingerna. Utbyggnad av frank sfären: Pepin lagt två sin makt efter Stefan II rest hela vägen till Paris för att smörja himlen i en påkostad ceremoni på Saint Denis Basilikan, skänka på himlen ytterligare titeln Patricius Romanorum (Patrician av romarna). Som förväntad livslängd var kort i tyska mark dagar och Pepin ville familjen kontinuitet, smorde påven også Pepin söner, Charles (småningom känd som Karl) och Carloman. Pippin den lille första stora handling var att gå i krig mot Lombard kungen Aistulf, SOM hade en expansiv politik i Ducatus Romanum, som en partiell ersättning för påvlig stöd i sin strävan efter kronan. Segrande, tvingade han Lombard kungen att återvända egendom som beslagtagits från kyrkan och bekräftade påvedömet i besittning av Ravenna och Pentapolis, den så kallade Donation av Pepin hvor Kyrkostaten var startade. I 759, körde han saracenerna av Gallien med erövringen av Narbonne och sedan konsolideret hans makt yderligere stad integrerande Aquitaine i riket. I och med Narbonne, och formellt annektera Aquitaine (hvis status var alltid beroende på styrkan av här suzerains), avslutade han arbetet med sin far med undantag för en sista uppgift: helt dämpa saxarna. Han förberedde sig för krig mot sig själv Närs hans hälsa begyndte misslyckas, och DERMed, var detta sista uppgiften kvar till sin son, den store Karl. Pepin dog under en kampanj och fördes till Saint Denis två begravas nära helgon i 768 och begravd där i basilika med sin fru Bertrada. Pepin begravdes "utanför ATT ingång [Saint Denis Basilikan] Ifølge hans önskningar, nedåt, för synder sin far Charles Martel." Den frankiska riket fraktionerades Ifølge Saliska lagen mellom hans två söner: Karl den store och Carloman I. Historisk yttrande OFTA ömmar två regardeless himlen som mindre son och mindre tvåbarnsfar större men, även om en stor man i sin egen rätt. Han fortsatte två bygga upp den tunga kavalleriet SOM hans far hat börjat. Han upprätthöll stående armé ATT hans far hade hittat nødvendigt skydda riket och utgör kärnan i dess fulla armé i krigstid. Han inte bara behållit sin fars politik innehåller morerna, körde han sig själv över och över Pyrenéerna med erövringen av Narbonne. Han fortsatte sin fars utbyggnad av frank kyrkan (missionsarbete i Tyskland och Skandinavien) och infrastrukturen (feodalism) ATT skulle försöka ryggraden i medeltida Europa. Hans styre, medan inte lika stor som Enten sin fars eller son, var historiskt viktiga och till stor nytta til Franks som ett folk. Det kan hävdas Thanks ATT Pepin antagande av kronan, och titeln Patrician av Rom, var förebud om sin sons kejserliga kröning SOM Regel ses som grundandet av det heliga romerska riket. Han Thanks gjort karo de jure vad hans far hade gjort dem de facto förskottsskatten härskande dynastin av frankerna och strömmen är större delen av Europa. Även om inte känd som en stor general, var han obesegrad under sin livstid. (Barn XXXVII:75786930689, s , Far XXXIX:303147722753, s , Mor XXXIX:303147722754, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Karl den Store (Carolus Magnus, Rex Francorum & Imperator Romanorum). Född 2/4 742 i Okänd - troligen i nutidens Belgien eller Tyskland. Död 28/1 814 i Aachen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). (Se XXXVII:75786930689, s ).
XXXVIII:151573861378 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm
Bertha/Bertrada Broadfoot de Laon ("au Grand Pied" de Laon, reine des Francs ). Drottning av Frank. Född 727 i Laon, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais, Picardie, Frankrike (F). Död 12/6 783 i Choisy, Haute-Savoie, Auvergne Rhône-Alpes, Frankrike . Frank drottning, grevinnan, vv.727ALT B QUEEN OF FRANKS, frank drottning, hertiginna av Laon, Condesa de Laon, drottning, Grevinne, grevinnan, drottning av frankerna, Comtesse de Laon, Frensh drottning av Laon, grevinna, Reine v. 754, Countess av Laon, franska Drottning. Bertrada av Laon, också kallad Bertha Broadfoot (jfr latin: Regina stränga aucae dvs drottningen med svan fot), (710/27 - 12 juli, 783) var en frankisk drottning. Hon föddes i Laon, i dagens Aisne, Frankrike, dotter till Caribert av Laon. Hon gifte sig med Pepin kort, son till frank Borgmästare av slotten Charles Martel i 740, selvom facket inte canonically sanktionerad förrän flera år senare. Elva år senare, 751, Pepin och Bertrada Blev kungen och drottningen av frankerna, EFTER Pepin framgångsrika kupp mot frank Merovingian monarker. Bertrada och Pepin är kända två haven hade fyra barn, tre söner och en dotter: av dessa, Charles (Karl), Carloman och Gisela levde två vuxna huva, Medan Pepin dog i späd ålder. Karl den store och Carloman skulle ärva de två halvorna av SINA fars rike da Han dog, och Gisela Blev en nunna. Bertrada bodde vid hovet av detta äldste son Charles, och Ifølge Einhard Sina relation var utmärkt. Hon rekommenderade han gifta sig med sin första hustru, Desiderata, en dotter till Lombard kungen Desiderius, men han snart frånskild här. Einhard hävdar detta var den enda episoden ATT någonsin ansträngda relationer mellom mor och son. Bertrada levde med Karl Tills här död 783; kungen begravda här i Saint Denis Basilikan med stora utmärkelser. (Barn XXXVII:75786930689, s , Far XXXIX:303147722755, s , Mor XXXIX:303147722756, s )
Gift med föregående ana.
XXXVIII:151573861379 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff mf
Gerold von Vinzgau Graf im Kraichgau und Anglachgau. Född ca 725 i Anglachgau (inom Baden-Wuerttemberg), Schwaben, Frankerriket (nuvarande Tyskland) . Dödades i en strid mot Avars 784 i Frankerriket (nuvarande Tyskland). Hans härkomst är okänd. • Vissa forskare spekulerar på NAMN- skäl att Han skulle havebeen en son Gerold i Mayenne . • Gerold Ier den Vintzgau den franska Wikipedia citerar Pierre Riche för förslaget ATT han var son till en Agilulf kanske son Théodon, SOM var son till en annan Agilulf. Pierre Riche, karo, Tabell V: Familjer av Bayern och Alemannia. • Alternativt kan han havebeen son Hado von Vintzgau och Gerniu av Schwaben. Detta Hado var en släkting till Agilulf. Gerold Ier den Vintzgau den franska Wikipedia, Gerold von Anglachgau den tyska Wikipedia (besökt 29 December 2012) listar några föräldrar, men en tidigare version stal tydligen då Hado av Vintzgouw och Gerniu av Schwaben. (Barn XXXVII:75786930690, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Hildegard av Vinzgouw. Född 758 i Schwaben (nuvarande Baden-Wuerttemberg), Tyskland (D). Dog i komplikationer från födelsen av denna nionde barn 30/4 783 i Thionville, (Närvarande Département de la Moselle) (nuvarande Lorraine), Frankrike (F). (Se XXXVII:75786930690, s ).
XXXVIII:151573861380 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff mm
Emma av Alemannia. Hertiginna av Schwaben. Född 726 i Alamannia (nuvarande Baden-Württemberg), Frankerriket (inom Tyskland) . Död 23/4 783 i Schwaben (nuvarande Baden-Württemberg), Frankerriket (inom Tyskland) . Emma (730-789), dotter till Hnabi, hertig av Alamannia. I 757, Emma gift Gerold av Vinzgouw.
Anmärkningar: Det finns ingen indikation på några tillförlitliga källor att-program där Imma föddes, eller när hon dog. Hon är från Alamannia SOM Inom ligger Schwaben (nuvarande Baden-Württemberg). Här man var från Kraichgau, en Alamannian tillstånd ligger nära Anglachgau i Schwaben. Det finns ingen rimlig indikation på att hon någonsin hade sett Aachen (även hennes dotter senare skulle blivit ganska bekant med staden).
(Barn XXXVII:75786930690, s )
Gift med föregående ana.
XXXVIII:151573861383 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mf
Isembart i Thurgau. Graf i Sachsen und im Thurgau 774-779, "Lord of Altorf" Herr auf Altdorff . Född ca 750 i Narbonne, Aude, Languedoc-Roussillon, Frankrike (F). Död 806 i Friuli, Sachsen, Tyskland (D). (Barn XXXVII:75786930692, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Hedwig Abbess av Chelles. Född ca 780 i Altdorf, Mittelfranken, Bayern, Frankerriket. Död 19/4 843 i Bayern, Frankerriket. (Se XXXVII:75786930692, s ).
XXXVIII:151573861384 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mm
Theodrada St Quentin Abbedissa i Herford. Född ca 755 i Frankrike (F). Död 806 i Frankrike (F). (Barn XXXVII:75786930692, s , Far XXXIX:303147722767, s , Mor XXXIX:303147722768, s )
Gift med föregående ana.
Generation XXXIX
XXXIX:303147722753 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff f
Charles Martel "Hammer" ("Martel" Borgmästare av slotten). Född 23/8 686 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 22/10 741 i Quierzy, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais Picardie, Frankrike (F). Begravd i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). Borgmästare i palatsen i Austrasien & Neustria 714-741, hertig av frankerna 717, chef för frank vid slaget vid Tours 732, Duke och Prince av Franks, Fränkischer Hausmeier, Herzog Franken, Kuningas, Duc des Austrasiens, frank kung.
Charles "The Hammer" Martel var defacto kungen av frankerna 737-741 (Officiellt var han Duke och Prince of frankerna). Han var också känd som en stor allmänhet och är mest känd för sin seger i slaget vid Tours i SOM Han besegrade en invaderande muslimska armén och Stoppad norrut islamisk expansion i Västeuropa. (Barn XXXVIII:151573861377, s , Far XL:606295445505, s , Mor XL:606295445506, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Pépin III Kung av Frankerna. Född 714 i Jupille-sur-Meuse, Liege, Liège, Vallonien, Belgien. Död 24/9 768 i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). (Se XXXVIII:151573861377, s ).
XXXIX:303147722754 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff m
Rotrude. Född ca 694. Död 724 i Quierzy, Département de l'Aisne, Picardie, Frankrike (F). Rotrude, Rotrou eller Chrotrudis (c690-724), hustru till Charles Martel. Här anor är spekulativ och Har mycket omdiskuterad. Olika rekonstruktioner gör här dotter (1) Saint Leutwinus , biskop av Treves, (2) Rupert I, räkning av Wormsgau, (3) Roger, hertig av Le Mans, (4) Robert de Bourgogne, och (5) Lambert, räkna d 'Hesbaye. - Justin Swanstrom, September 19, 2010.
Stiftelsen för medeltida släktforskning säger: "CHROTHRUDIS, dotter --- ([690] -725). Annales Laureshamenses spela död i 724 av" Hortrudis "[160]. Den Annales Mosellani rekord död 725 av" Chrothrud "[161]. Settipani citerar en namnlista i Liber confraternitatum augiensis as läser delvis" Karolus maior Domus, Pippin rex ... Karolus imperator ... Ruadtrud, Ruadheid, Svanahild regina, Bertha regina, Hiltikart regina, Fastrat regina, Liutkart regina ... " . Han træffer Uppenbara kopplingar mellan "Karolus maior domus ... Svanahild regina", "Pippin rex ... Bertha regina" och "Karolus imperator ... Hiltikart regina, Fastrat regina, Liutkart regina", härleda ATT "Ruadtrud, Ruadheid" måste available länkas logiskt två "Karolus maior domus" Fordi av order hvor namn sedan stal. Annales Petaviani rekord död 725 av "Chrotrudis", men inte ange att hon var Charles hustru ". (Barn XXXVIII:151573861377, s )
Gift med föregående ana.
XXXIX:303147722755 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm f
Charibert Comte de Laon. Född mellan 687 och 690 i Laon, (Nuvarande Département de l'Aisne), Duché d'Austrasie (nuvarande région Picardie), Frankrike (F), . Död XX/4 747 i Laon (nuvarande Département de l'Aisne), Frankrike (F). Begravd i Saint-Denis, Departement de Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). (Barn XXXVIII:151573861378, s , Mor XL:606295445510, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Bertha/Bertrada Broadfoot de Laon ("au Grand Pied" de Laon, reine des Francs ). Född 727 i Laon, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais, Picardie, Frankrike (F). Död 12/6 783 i Choisy, Haute-Savoie, Auvergne Rhône-Alpes, Frankrike . (Se XXXVIII:151573861378, s ).
XXXIX:303147722756 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm m
Gisela? Bertrada?. Drottning, grevinnan av Laon. Född ca 690 i Foreca. Död i Saint-Denis, Departement de Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). (Barn XXXVIII:151573861378, s )
Gift med föregående ana.
XXXIX:303147722767 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mm f
Bernard de Saint Quentin (d'Herstal), Abt von St. Quentin. Född 725 i Austrasien, Frankrike (F). Död 784 i Austrasien (nuvarande Lorraine), Frankerriket . (Barn XXXVIII:151573861384, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Theodrada St Quentin Abbedissa i Herford. Född ca 755 i Frankrike (F). Död 806 i Frankrike (F). (Se XXXVIII:151573861384, s ).
XXXIX:303147722768 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mm m
Gunde Linda d'Alsace (Herzogin von Alema Kingdom). Född 713 i Alsace. (Barn XXXVIII:151573861384, s )
Gift med föregående ana.
Generation XL
XL:606295445505 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff
Pépin II d´Heristal. Borgmästare i Palace of Austrasien (även känd som Heristal", "de Dikke", "Le Gros, Mellanöstern, det mer ung, The Fat, Pippijn", "Pepino", "Pepin dy", "Pepin II Mellanöstern den Heristal"', "'den Middelste" , "Pippin den yngre"). Född 635 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 16/12 714 i Belgien. Begravd i Liege, Vallonien, Belgien. Borgmästare i Palace of Austrasien från 680 två 16 december 714, och Neustria och Burgundy från 687 två 695, Duke och Prince av Franks, var "DUX" och "princeps Francorum", hertig av Austrasien, Frankische Hofmeijer, borgmästare i Palace of Austrasien. Pepin (även Pippin, Pipin eller Peppin) av Herstal (c. 635-16 December 714) var borgmästare i Palace of Austrasien från 680 två hans död och Neustrien och Burgundy från 687 två 695. Han available första borgmästare av slottet till "regera" som hertig och Prince of frank och han överlägset överskuggat Merovingian Rois fainéants. Pepin, som ibland kallas pepin II, var sonson och namne av Pippin I den äldre av äktenskapet av Pippin I: s dotter Begga och Ansegisel, son Arnulf av Metz. Att äktenskapet förenade de två husen i Pippinids och Arnulfings SOM skapat vad som skulle kunna kallas den karolingiska dynastin. Pepin II troligen född i Herstal (Heristal), modern Belgien (där hans maktcentrum låg), Vari hans binamn (ibland "av Heristal"). Som borgmästare i Austrasien, Pepin och Martin, hertigen av Laon, slogs Neustrian borgmästare Ebroin, SOM hade mönster på alla Frank. Ebroin besegrade Austrasians till Lucofao (Bois-du-Fay, nära Laon) och var nära att förena alla frank under hans styre; Men han var mördad i 681, offer för en kombinerad attack av hans många fiender. Pepin direkt slöt fred med sin efterträdare, Waratton. Men Waratton efterträdare, Berthar och Neustrian kungen Theoderik III, der, sedan 679, var nominella kung av alla Franks, gjorde krig mot Austrasien. Kungen och hans borgmästare var avgörande Besegrade i slaget vid Tertry (Textrice) i Vermandois i 687. Berthar och Theoderik med Drew sig till Paris, där Pepin följas och så småningom tvingas på dem ett fredsavtal med konditione ATT Berthar lämna sitt kontor. Pepin skapades borgmästare i alla tre frankriken (Austrasien, Neustria och Burgundy) och begyndte kalla sig hertig och Prince av Franks (Dux en princeps Francorum). Under de följande gräl, Berthar dödade sin mor-in-law Ansfled och flydde. Hans fru Anstrude gift Pepin äldste son Drogo, hertig av champagne, och Pepin plats i Neustria säkrades. En annan version - Använda mer samtida källor - sier kunne förhandla om fred med Pépin , Anseflede hat här son-in-law mördad och gift Enten hennes dotter, Anstrudis (änka Berthechar), eller här barnbarn, Adaltrudis (dotter till Berthechar och Anstrudis) till Drogo , äldste son Pépin .Se Anseflede, Anstrudis, Adaltrudis & borgmästarna i Palace of Neustrien Project Sharon 2015] Under de närmaste åren, Pepin dämpad alemannerna, friserna, och Franconians, vilket dem Inom franksfär. Han også begyndte att evangelisera Tyskland. I 695, placerade han Drogo i den burgundiska borgmästaren fartyget och hans andra son, Grimoald i Neustrian en. Omkring 670, Pepin hade gift Plectrude ärvde der hat betydande egendomar i Mosel. Hon var mor till Drogo champagne och Grimoald, ORO av dem dog innan SINA far. Men Pepin også hade en älskarinna som heter Alpaida (eller Chalpaida) som bar himmel två söner: Charles och barn Brand. Strax före Pepin död Plectrude overbevist sky två arvlös hans oäktingar till förmån för sin sonson, Theudoald, son Grimoald, SOM var fortfarande ung (och mottaglig två Plectrude kontroll). Pepin dog plötsligt en ålder den 16 december 714, till Jupille (i modern Belgien). Hans Legitima barnbarn Påstådda sig två vara Pepin sanna efterföljare i och med hjälp av Plectrude, försökte bevare ställning borgmästare i palatset efter Pepin död. Dock hade Charles vunnit favör bland Austrasians, primært för sin militära förmåga och evne två hålla sig själv väl levereras med bytet från sin Conquest. Trots de ansträngningar som två Plectrude tystnad här konkurrents barn genom att fängsla himmel, han Blev den enda borgmästare i slottet och de facto härskare över Francia efter ett inbördeskrig SOM varade i mer än tre år efter Pepin död. (Barn XXXIX:303147722753, s , Far XLI:1212590891009, s , Mor XLI:1212590891010, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Charles Martel "Hammer" ("Martel" Borgmästare av slotten). Född 23/8 686 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 22/10 741 i Quierzy, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais Picardie, Frankrike (F). (Se XXXIX:303147722753, s ).
XL:606295445506 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff fm
Alpais. Född 635 i Liege, Vallonien, Belgien. Död 16/12 714. Begravd i Jauche, Vallonien, Belgien. Andra hustru Peppin II, konkubin, bihustru Borgmästare av slotten i Österrike, Kallades "den Sköna Calpaida" The Sköna Chalpaida (Alpais.) (Alpaïde.) (Konkubin två Pepin II), Prince, Concubin, mor Charles Hammer, gemål av Pepin av Hers. (Barn XXXIX:303147722753, s )
Gift med föregående ana.
XL:606295445510 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm fm
Bert Rade de Prüm. Född 670. (Barn XXXIX:303147722755, s )
Gift
Barn:
Charibert Comte de Laon. Född mellan 687 och 690 i Laon, (Nuvarande Département de l'Aisne), Duché d'Austrasie (nuvarande région Picardie), Frankrike (F), . Död XX/4 747 i Laon (nuvarande Département de l'Aisne), Frankrike (F). (Se XXXIX:303147722755, s ).
Generation XLI
XLI:1212590891009 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff f
Ansigisel de Metz. Borgmästare i Palace of Austrasien. Född 602 i Metz, Moselle, Lorraine-Champagne-Ardenne-Lorraine, Frankrike (F). Mördad av Gundewin 662 i Siegburg, Köln, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). Begravd i Andenne, Vallonien, Belgien. Ansegisel (även Ansgise) (ca 602 eller 610 - mördade före 679 eller 662) var son till Saint Arnulf, biskop i Metz och hans hustru Saint Doda. Han tjänade kung Sigbert III Austrasien (634-656) som en hertig (latin dux, en militär ledare) och domesticus. Han dödades någon gång före 679, dödades i en fejd med sin fiende Gundewin. Han gifte sig någon gång efter 639 två Saint Begga, dotter till Pippin av Landen. (Barn XL:606295445505, s , Far XLII:2425181782017, s , Mor XLII:2425181782018, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Pépin II d´Heristal. Född 635 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 16/12 714 i Belgien. (Se XL:606295445505, s ).
XLI:1212590891010 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff m
Abbesse d'Andenne Begga de Landen. Född 2/6 613 i Landen, Vlaams Gewest, België. Död 17/12 693 i Andenne, provinsen Namur, Vallonien, Belgien. Begravd i Saint Begga s Collegiate Church i Andenne, Andenne, provinsen Namur, Vallonien, Belgien. Saint Begga (Begue, Båda) (615-693), dotter till Pippin av Landen, borgmästare i palatset Austrasien, och hans hustru Itta. Hon byggde ett kloster till Andenne sur Meuse. Hon vördas som ett helgon (6 september och 17 december). (Barn XL:606295445505, s , Far XLII:2425181782019, s , Mor XLII:2425181782020, s )
Gift med föregående ana.
Generation XLII
XLII:2425181782017 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff ff
Arnoul. Biskop i Metz (även känd som "Arnoul (St Arnoul)" den Heristal "biskopen av Metz"). Född 13/8 582 i Nancy, Lorraine, Frankish kungariket. Död 18/7 640 i Metz, Austrasien, Lorraine, Frankrike (F). Maire du Palais d'Austrasie, 29 biskop i Metz, Évêque de Metz, Dux vid Schelde, Duc de Moselle, Marquis d'Anvers, Evêque de Metz, moine, Maire du palais d'Austrasie (629/39), biskop av Metz, rådgivare til Merovingian domstol Austrasien, Senator. Arnulf (eller Arnoul), biskop i Metz. Vördas i romersk-katolska kyrkan Feast 18 juli skyddshelgon av öl bryggning, Stammvater und Hausheiliger där Karol. (Barn XLI:1212590891009, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Ansigisel de Metz. Född 602 i Metz, Moselle, Lorraine-Champagne-Ardenne-Lorraine, Frankrike (F). Mördad av Gundewin 662 i Siegburg, Köln, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). (Se XLI:1212590891009, s ).
XLII:2425181782018 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff fm
Saint Dode de Metz. (Barn XLI:1212590891009, s )
Gift med föregående ana.
XLII:2425181782019 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff mf
Pippin de Landen. (även känd som "Pepin le Vieux", "Pepin The Old", "Pippin av Landen", "Pippin den äldre"). Född 580 i Landen, Vlaams Gewest, Belgique. Död 21/2 639 i Metz, Moselle, Lorraine-Champagne-Ardenne-Lorraine, Frankrike (F). Borgmästare i Palace of Austrasien för Chlothar II och Dagobert, 1st hertig av Brabant, Maire du Palais d'Austrasie (626-629), borgmästare i palatset av Clothary II, borgmästare i Palace of Austrasien, borgmästare i palatset av Austrasien, Fränkisch Hofmeier. Pepin (även Peppin, Pepin, eller Pippin) i Landen (c. 580-27 februari 640), även kallad den äldre eller gamla, var borgmästare i Palace of Austrasien under Merovingian konungen Dagobert I från 623 två 629. Han available borgmästaren i Sigibert III från 639 Fram till sin egen död. Pepin far heter Carloman av krönikan av Fredegar, den främsta källan till hans liv. Hans binamn kommer från hans sannolika födelse: Landen, modern Belgien. Han kallas ibland Pepin I och hans andra smeknamn (Elder och gamla) kommer från sin position i toppen av familjen kallas Pippinids efter himlen. Genom förbindelsen av hans dotter Begga två Ansegisel, en son till Arnulf av Metz, var klaner i Pippinids och Arnulfings förenas, vilket ger upphov till en familj SOM vil småningom styra Franks som Karo. I 613, flera ledande magnater Austrasien och Burgundy övergav Brunhilda, store-farmor och regent av SINA kung, Sigebert II, och vände två Chlothar II av Neustrien för stöd, lovar inte att stiga i försvar av drottningen-regent och erkänna Chlothar som rättmätiga härskare och väktare den unge kungen. Chief bland disse ledande men var Warnachar II, Rado, Arnulf och Pepin. Skrattet två beskrevs av Fredegar som "två mäktigaste baronerna i Austrasien" och de gjorde några avtal med Chlothar till Andernach. Men medan Rado bekräftades som borgmästare i Austrasien och Warnachar i Bourgogne, Pepin inte modtage hans belöning Fram 623, var da Han utsågs borgmästare i Austrasien efter Chlothar gjorde hans unga son Dagobert kung där. Arnulf, hans livslånga vän, utsågs rådgivare til ny kung tillsammans himlen. Pepin lovordades av hans samtidens för hans goda regering och kloka råd. Även om vissa fiender försökte två varv kungen mot himlen, var Sina tomter folierad och Pepin kvar på god fot med kungen Fram 629, När, för grunner okänd, avgick han (eller var pensionerad) till sina egendomar, där han stannade för nästa årtionde, tills Dagobert död. På hans död, kom Pepin ut i pension två ta på mayoralty i Austrasien för arvtagare Sigibert III och två har utsikt över fördelningen av finans mellom Sigibert och hans bror, Clovis II, och hans steg mor Nanthild, SOM var förhandsbesked om skatt på Clovis "vegne i Neustria och Bourgogne. Sigebert andel av arvet var godo kapitulerade, delvis Fordi av vänskapen mellan Pepin och burgundiska borgmästare i palatset, aega. Pepin och Arnulf efterträdare som chef rådgivare til kung, Cunibert, biskop av Köln, fick skatten till Compiègne och tog tillbaka till Metz. Inte långt efter, ORO Pepin och aega dog. Han var så populär i Austrasien att, även om han aldrig kanoniserad, var han sedan stal som ett helgon i vissa martyrologies. Hans festmåltiddag var 21 februari. Han lämnade två döttrar och två söner med sin Lika berömda hustru, Itta: 1. Begga, gift ovannämnda Ansegisel och senare helgonförklarad
2. Gertrud, indtastet klostret Nivelles startade stad här mor, også senare helgonförklarad
3. Grimoald senare borgmästare i slottet som sin far
4. Bavo (eller allowin), Blev en eremit och senare helgonförklarad (Barn XLI:1212590891010, s )
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Abbesse d'Andenne Begga de Landen. Född 2/6 613 i Landen, Vlaams Gewest, België. Död 17/12 693 i Andenne, provinsen Namur, Vallonien, Belgien. (Se XLI:1212590891010, s ).
XLII:2425181782020 mf ff mm fm ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff mm
Saint Itta de Nivelles. (även känd som "Berga", "IDA", "Idoberga", "Iduberga", "Itta", "Itte", "Iduberga Metz" "," Iduberga. "", "Iduberga van Nijvel", "Itta av Metz," ). Född 592 i Landen, Flemish Brabant, Flandern, Belgien. Död 8/5 652 i Nivelles, Vallonska regionen, Belgien. Grundare av klostret Nivelles Nivelles, ABT 0591 - 0652, Eerste abdis van Nijvel, Abbesse Nivelles, po smierci Meza Pepina zalozyla Klasztor benedyktynek w Nivelles. zostala Pierwsza opatka, Abbedissa av Nivelles, Abdes. Saint Iduberga (Itta, Ittaberga, Yduberga, IDA) (592-652 till Nivelle). Efter död här make Pépin, på inrådan av missionsbiskop i Maastricht Saint Amand, hon startade benediktinska nunneklostret till Nivelles, med ett kloster under abbedissa. Hon själv indtastet det och installerade dottern Gertrude som abbedissa, kanske efter avgående posten själv. Hon vördas som ett helgon (8 maj). Annals Laubienses (11-talet) säger att hon var syster till Saint Modoald, ärkebiskop av Treves, från en Senatorial familj från Aquitaine. Vita Modoaldi (12-talet) säger Modoald hade en syster Saint Severa och en systerdotter Saint Modesta, abbedissa i öronen för att Treves. Dessa relaterade källor Kan inte vara tillförlitliga. (Barn XLI:1212590891010, s )
Gift med föregående ana.