Sven-Åkes anfäder
Präster morfars sida
mf mf fm fm ff
Johannes Filmerus
mf mf fm fm f
Matthias Jonae Filmerus
VII:75 mf fm fm f
Filmerus, Matthias Jonae. Klockare i Sunne (Z), sedan lärare i 24 år vid
Frösö Trivialskola 1676-1700. Född 1636 i Grundsunda (Y) eller Film (C)?.
Död 10/8 1718 i Rödön (Z). Fadern: Johannes Filmerus, collega vid Frösö
trivialskola, avsatt därifrån Mats Filmerus, kanske från socknen Film, C,
var först klockare i Sunne, Z. Han blev en av de första lärarna vid Frösö
Trivialskola och tjänstgjorde under 24 år (1676-1700) vid skolan; hustrun
är ännu okänd till namnet; Mats var begravd 82 år gammal år 1718 på Rödön,
Z. Prosten och inspektorn Zacharias Plantin inköpte i april 1676 genom
överste Zacharias Ribbings förmedling frösöhemmanet Öster Stocke på 7
tunnland. I slutet på april eller senast hösten 1676 fick så Plantin den
siste pedagogus ovigensis Elias Oldberg att överflytta till Frösön och
Stocke. Nästa år eller senast 1678 anställdes en andre lärare, en gammal
uppsalastudent Matthias Filmerus, förut klockare i Sunne. En särställning
intog förstaklasslärarna, som i allmänhet var för svagt meriterade för att
befordras till präster. Till 1733 tjänstgjorde endast tre lärare i klass
I, varav den förste Matthias Filmerus i 24 år. I de brev som finns
bevarade från rektor Claudius Halling till inspektor, prosten Abraham
Burman i Offerdal, som innehade inspektoratet 1688-1710, klagar Halling
mycket över Filmerus. Rektorn kan inte få Matthias till en rätt metod med
innanläsningen, målet för honom avtager, till mig, då han medtog
löjtnanten, fältskären, regementsskrivaren, stabsofficeren, och då alla
skolbetjänter stod på gården och diskuterade om ett och annat. Då kommer
Matthias spatserande, så fuller, att det var en ynka att se honom. Han
raglade tydligen fram till översten och höll på att slå ihjäl sig, då han
föll över några bräder. Under bönedagspredikan väckte han uppseende i
kyrkan med sin sträva näktergalsröst. Filmerus är förvisso inte det enda
exemplet på brännvinets fördärvliga roll bland Frösö och Östersunds
lärare. Försupen och orkeslös kunde inte Filmerus inte längre användas i
skolans tjänst, men hur skulle man få bort honom utan att sätta honom på
bar backe. Någon pensionering förekom ju inte på denna tid. Den enda
möjligheten var att skaffa honom en måg, som kunde upprätthålla tjänsten
och försörja familjen. Superintendenten lyckades finna ett offer, Olof
Brunnius, en fattig bondestudent från Stigsjö i Ångermanland. Han åtog sig
tjänsten och dottern, på villkor att han skulle få uppbära hela lönen, mot
det att han höll sina svärföräldrar med mat och husrum. Som man kan förstå
var det inte ett lyckligt arrangemang, i varje fall inte för den stackars
Brunnius. De ekonomiska bekymren och de trista familjeförhållandena,
tvistigheterna med svärföräldrarna och det föga lyckliga äktenskapet, blev
tydligen den unge kollegan övermäktiga. Natten mellan 25 och 26 november
1709 försökte han ta livet av sig genom hängning, men blev nedskuren och
återkallad till livet. Brunnius avled 1715, samma år som sin hustru,
efterlämnande flera barn och fattig in i det sista. (Frösö Trivialskola
300 år, Hans Jacobsson) Källor: 1) Beräknad uppgift 2) Frösö Trivialskola
300 år 3) Ministerialregistret, ÖLa (Barn VI:38)
Text från Björn Espells (Frösön, Östersund) hemsida...
|
Barn:
|
|---|
|
1. Elisabet Filmera (1675 - 1717)
|
|
2. Margareta Filmera (1682 - 1715), gift 1701 med faderns efterträdare på Frösö Trivialskola, Olof Brunnius, (1671-1715), från Stigsjö, Ångermanland.
|
|
Noteringar:
|
|---|
|
Mats Filmerus, som kanske var från socknen Film, C, var först klockare i Sunne, Z. Han blev sedan en av de första lärarna vid Frösö Trivialskola och tjänstgjorde under 24 år (1676-1700) vid skolan; hustrun är ännu okänd till namnet; Mats var begravd 82 år gammal år 1718 på Rödön, Z.
Prosten och inspektorn Zacharias Plantin inköpte i april 1676 genom överste Zacharias Ribbings förmedling frösöhemmanet Öster Stocke på 7 tunnland. I slutet på april eller senast hösten 1676 fick så Plantin den siste pedagogus ovigensis Elias Oldberg att överflytta till Frösön och Stocke. Nästa år eller senast 1678 anställdes en andre lärare, en gammal uppsalastudent Matthias Filmerus, förut klockare i Sunne. En särställning intog förstaklasslärarna, som i allmänhet var för svagt meriterade för att befordras till präster. Till 1733 tjänstgjorde endast tre lärare i klass I, varav den förste Matthias Filmerus i 24 år. I de brev som finns bevarade från rektor Claudius Halling till inspektor, prosten Abraham Burman i Offerdal, som innehade inspektoratet 1688-1710, klagar Halling mycket över Filmerus. Rektorn kan inte få Matthias till en rätt metod med innanläsningen, målet för honom avtager, till mig, då han medtog löjtnanten, fältskären, regementsskrivaren, stabsofficeren, och då alla skolbetjänter stod på gården och diskuterade om ett och annat. Då kommer Matthias spatserande, så fuller, att det var en ynka att se honom. Han raglade tydligen fram till översten och höll på att slå ihjäl sig, då han föll över några bräder. Under bönedagspredikan väckte han uppseende i kyrkan med sin sträva näktergalsröst. Filmerus är förvisso inte det enda exemplet på brännvinets fördärvliga roll bland Frösö och Östersunds lärare. Försupen och orkeslös kunde inte Filmerus inte längre användas i skolans tjänst, men hur skulle man få bort honom utan att sätta honom på bar backe. Någon pensionering förekom ju inte på denna tid. Den enda möjligheten var att skaffa honom en måg, som kunde upprätthålla tjänsten och försörja familjen. Superintendenten lyckades finna ett offer, Olof Brunnius, en fattig bondestudent från Stigsjö i Ångermanland. Han åtog sig tjänsten och dottern, på villkor att han skulle få uppbära hela lönen, mot det att han höll sina svärföräldrar med mat och husrum. Som man kan förstå var det inte ett lyckligt arrangemang, i varje fall inte för den stackars Brunnius. De ekonomiska bekymren och de trista familjeförhållandena, tvistigheterna med svärföräldrarna och det föga lyckliga äktenskapet, blev tydligen den unge kollegan övermäktiga. Natten mellan 25 och 26 november 1709 försökte han ta livet av sig genom hängning, men blev nedskuren och återkallad till livet. Brunnius avled 1715, samma år som sin hustru, efterlämnande flera barn och fattig in i det sista. (Frösö Trivialskola 300 år, Hans Jacobsson) |
|
Källor
|
|
|---|---|
|
Beräknad uppgift
|
|
|
Frösö Trivialskola 300 år
|
|
|
Ministerialregistret, ÖLa
|
|
mf mf fm ff
Olaus Laurentii Brunnius
VI:37 mf fm ff
Brunnius, Olaus Laurentii. Kollega på Frösö Trivialskola (Z). Född 29/10 1671 i Brunne, Stigsjö (Y). Död 1715 i Frösö (Z). Källa: Thord Bylund, Landsarkivet i Härnösand (Barn V:19, Far VII:73, Mor VII:74)
Gift 1701 med efterföljande ana.
VI:38 mf fm fm
Filmera, Margareta. Född 167? i Frösö (Z). Död 1715 i Frösö (Z). Källa:
Burman (medlem i ALIR) (Barn V:19, Far VII:75)
Gift 1701 med föregående ana.
mf mf ff mf f
Olaus Johannis Unaeus (50:461)
VII:69 mf ff mf f
Unaeus, Olaus Johannis. Kyrkoherde. Född i Härnösand (Y). Död 1688 i Sveg (Y). (Barn VI:35, Far VIII:137)
Barn:
Johannes Unaeus f: 11 nov 1667 i Motorp, Sveg (Y)
Anna Unaeus f: 1676 i Sveg (Z)
Olov Unaeus f: Okän i Sveg (Y)
Kristina Unaea f: Okän i Sveg (Y)
Maria Unaeus f: Okän i Sveg (Y)
NN Unaeus f: Okän i Sveg (Y)
NN Unaeus f: Okän i Sveg (Y)
Gift med efterföljande ana.
VII:70 mf ff mf m
Johansdotter-Schiller, Anna. Född 11/6 1650 i Stockholm (AB). Död i Stockholm (AB). (Barn VI:35)
mf mf ff mf
Johannes Unaeus (50:189)
VI:35 mf ff mf
Unaeus, Johannes. Kyrkoherde. Född 11/11 1667 i Motorp, Sveg (Y). Död 14/6 1735 i Nederluleå (BD).
Sköld: Styckad, i övre fältet en örn, i nedre en krans. Hjälmprydnad: Ett uppstigande örnhuvud inom en krans.
Mtl Västerbotten 1710. (Barn V:18, Far VII:69, Mor VII:70)
Barn:
Olov Johanni Unaeus b: 1697 i Oviken (Z)
Hans Unaeus f: 29 MAR 1700 i Oviken (Z)
Johan Unaeus f: 1702 i Oviken (Z)
Elsa Margareta Unaea f: 1703 i Härnösand (Y)
Anna Katarina Unaea f: 7 FEB 1704 i Härnösand (Y)
Kristina Unaea f: 30 JUN 1706 i Luleå (BD)
Andreas Unaeus f: 21 OCT 1707 i Luleå (BD)
Zacharias Unaeus f: 23 JUN 1709 i Luleå (BD)
Gift 23/7 1695 med efterföljande ana.
VI:36 mf ff mm
Hansdotter-Drake, Anna. Född 15/12 1670 i Oviken (Z). Död 26/9 1745 i Nederluleå (BD).
(Barn V:18, Far VII:71, Mor VII:72)
mf mf ff mm ff ff
Anders/Andreas Petri (50:477)
mf mf ff mm ff f
Peder Andersson Drake (50:474)
Se även denna sida: http://www.tore-nygaard.com/trondelag/1133.htm
IX:281 mf ff mm ff f
Andersson-Drake, Peder. Kyrkoherde. Född 1555. Död 1628 i Berge, Brunflo
(Z). Kyrkoherde i Brunflo 1581-1628. (Barn VIII:141, Far X:561, Mor X:562)
Barn:
Olaus Petri Drake, född 1600.
Erik Pedersson, född okänt i Berge, Brunflo (Z), död 1629 efter i Överbyn, Marieby, Brunflo (Z).
Länsman. Ursila Pedersdotter, född okänt i Berge, Brunflo,Z, död okänt i Hudiksvall (X).
Elisabet Pedersdotter, född okänt i Berge, Brunflo (Z), död okänt i Härnösand (Y).
Gift med efterföljande ana.
IX:282 mf ff mm ff m
Olofsdotter, Anna. Död i Berge, Brunflo (Z). (Barn VIII:141)
mf mf ff mm ff
Olaus Petri Drake (50:471)
VIII:141 mf ff mm ff
Drake, Olaus Petri. Kyrkoherde. Född 1599 i Berge, Brunflo (Z). Död 1658 i
Berge, Brunflo (Z). (Barn VII:71, Far IX:281, Mor IX:282)
Barn:
Roald Olai Drake, född 1627 i Berge, Brunflo (Z), död 1687 i Lit,Z. Kyrkoherde.
Gift med Anna Klockhoff, född i Lit (Z).
Johan Olai Drake, född 1630ca i Berge, Brunflo,Z, död 1693-11-11 i Berg (Z).
Kyrkoherde. Gift 1670 med Margareta Jönsdotter Hofverberg, född 1645-10-24
i Berg (Z), död 1708-04-24 i Stenhammar, Berg (Z).
Henrik Olai Drake, född 1633 i Berge, Brunflo,Z, död 1726 i Landsom, Myssjö,Z. Kyrkoherde.
Gift okänt med Maria Blix, född okänt i Hede (Z), död okänt i Landsom, Myssjö (Z).
Hans Olai Drake, född 1634 i Berge, Brunflo,Z, död 1701-12-28 i Oviken (Z). Kyrkoherde.
Gift med Elsa Embdeman, född 1642 i Oppdalen, Norge, död okänt i Oviken (Z).
Karin Olovsdotter, född okänt, se ana 21.
Anders Olai Drake, född Okänt i Berge, Brunflo,Z, död 1700 i Grönviken, Näs,Z. Länsman.
Gift med Ingrid Frestadius, född 1650 i Hede (Z), död 1722 i Hissmon, Rödön (Z).
Brita Drake, född Okänt i Berge, Brunflo (Z), död 1715före i Fägre (R). Gift med Nils Curry
Treffenberg, född 1637, död ca 1705 i Holmen, Fägre (R). Överstelöjtnant.
Per Olovsson Drake, född okänt i Berge, Brunflo (Z), död okänt i Berge, Brunflo (Z). Hemmansägare.
Gift med Elisabet Klasdotter. Kyrkoherde i Brunflo 1629-58 och prost över Jämtland och Härjedalen
"Han har ägt hela Lund, som tillförne var 3 gårdar, dem han gjort till en - stora byggningar uppfört.
I hans tid stod ett stort slag mellan danska och svenska partier mellan Bodal och Hälle, varuti danskarna
blevo slagna och en del levande uppbrända." Hade sex söner av vilka 4 blevo pastorer. De bägge andra
sönerna voro civilbetjänter, en var länsman i Oviken. Prostens contrefait sitter här i kyrkan på norra
kortgaveln (Var finns det nu?)" ur Brunfloboken, Matts Ling, Östersund 1924.
Gift 1626 med efterföljande ana.
VIII:142 mf ff mm fm
Roaldsdotter, Anna. Född 25/4 1603 i Ytterön, Trondheim, Norge (N). (Barn
VII:71, Far IX:283, Mor IX:284)
mf mf ff mm f
Hans Olai Drake (50:466)
VII:71 mf ff mm f Drake, Hans Olai. Kyrkoherde. Född 1634 i Berge, Brunflo (Z). Död 28/12 1701 i Oviken (Z). Drake Hans Olofsson (1634–1701), kyrkoherde i Oviken, 1688–97. Sköld: En drake. Eder 14, 26. [En son adlad von Drake 1720 med annat drakvapen.] (Barn VI:36, Far VIII:141, Mor VIII:142)
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Hansson Drake, Olaus f: 1658 i Lit (Z)
Hansdotter-Drake, Anna. Född 15/12 1670 i Oviken (Z). Död 26/9 1745 i Nederluleå (BD). (Se VI:36).
Drake, Märta f: 1677 i Oviken (Z)
Hansson-Drake von, Anders. Ämbetsman, politiker. Född 25/5 1682 i Oviken (Z). När D. i Uppsala slutat sin akademiska kurs och därstädes vunnit lagerkransen 1707, ingick han 1711 i kanslikollegium och riksarkivet. 1713 beslöt senaten att flytta riksarkivets handlingar från Stockholm till Örebro, och D. fick i uppdrag att ombesörja denna flyttning. Fartyget, på hvilket handlingarna fördes, fick under sjöfärden en läcka och var nära att sjunka, och endast med den yttersta fara för sitt eget lif lyckades D. åt staten rädda den dyrbara egendomen. Därefter förordnad till vice aktuarie, blef han 1714 fältsekreterare vid den härfördelning, som i Roslagen kommenderades af fältmarskalken grefve Taube. Utnämnd 1719 till krigssekreterare, adlades han 1720 med namnet von Drake, och blef två år därefter slottsfogde i slottskansliet och 1728 underståthållare i Stockholm. D. deltog med lif och lust i sin tids riksdagar och var en af Hattarnes ifrigaste anhängare, särskildt i fråga om deras handelspolitik, samt insattes med anledning häraf 1739 i det nybildade manufakturkontoret.
Uppförd på rådsförslag ej mindre än fyra gånger vid 1738-39 och 1740-41 års riksdagar, tröstades han med ständernas förord till presidentstolen i kommerskollegium, hvaraf han ock 1741 kom i besittning. Som sådan visade han för handslöjdernas upphjälpande ett outtröttligt intresse och kände i dess minsta detaljer hvarje näringsgren och dess tillstånd inom hufvudstaden. Som ett erkännande af detta hans nit, lämnade honom adeln det smickrande uppdraget att icke blott själf välja sin medhjälpare i manufakturkommissionen, i händelse af sjukdom, utan att äfven utse en efterträdare till platsen efter sin död. Död i Stockholm d. 2 aug. 1744. Gift 1720 med Sofia Lovisa Psilanderhielm.
Barbara Drake f: Okän i Oviken (Z)
VII:72 mf ff mm m
Embdeman, Elsa. Född 1642 i Oppdalen, Norge (N). Död i Oviken (Z). (Barn VI:36, Far
VIII:143, Mor VIII:144
Elsas syster:
Maria Embdeman Lynkol f: 1645 i Opdalen, Norge - Död 31. Dec 1715 i Lit.
Gift 1667 med Elias Olofsson OLDBERG.
Victor Örnberg skriver i Svenska Ättartal 1898, s 365 att systrarna
Emdeman "högst sannolikt" inte var döttrar till kyrkoherden Johan Embdeman
(f 1610/1620 i Oppdalen, Norge) utan till kaplan Anders Elefsen i Opdal,
som var ingift i urgamla släkten Blix. Men som vanligt lämnar Örnberg inga
källhänvisningar. Bygdén håller i sitt herdaminne dock fast vid uppgiften
att Johan Embdeman var fadern.
Bo Wallin (på Anbytarforum den 19 augusti 2004) skrev som svar till
ovanstående att Örnberg nog hade tittat på Ovikens prästlängd, och gjort
en sund bedömning, och fann det "högst sannolikt", att de var döttrar till
Elavi! Jag skulle vilja förstärka "högst sannolikt" till "mycket mycket
troligt" "Johan Embdeman" är en konstruerad namnkombination, som aldrig
har funnits, och bör utgå! Vore Elsa dotter till företrädaren, så skulle
hon vara dotter till, den NORSKE prästen i OPPDAL Andreas Elavi & Barbara
Blix, som sedermera blev khde i Oviken. och dotterdotter till KYRKOHERDEN
i OPPDAL Erik Blix. Även Oldberg kan knytas till Oviken, där han var
skrivare. Bland systrarna Embdemans barn återfinns namnen Anders &
Barbara/Barbro. Prästlängden för Oppdal som den är känd för mig! OPPDAL
Christoffer Sørensen khde 1558 1563 Laurits Klemmetsen khde 1571 1590
Morten Bjørnsen khde 1589 1606 Knut Pedersen Kylstrup khde 1607 1608 Erik
Lauritsen Blix khde 1607 1633 Anders Roaldsen khde 1634 1662 Hans Andersen
Bernhoft khde 1662 1689 Anders Hansen Bernhoft khde 1689 1695 Oluf
Pedersen komm 1612 1613 Anders Eilifsen komm 1629 1633
mf mf ff mm fm f
Roald Andersson Alstadhaug (50:482)
IX:283 mf ff mm fm f
Andersson-Alstadhaug, Roald. Sogneprest. Född ca 1573 i Innherred, Norge
(N). Död 1628 i Ytteröy, Norge (N). (Barn VIII:142, Far X:565, Mor X:566)
Barn:
Gunhild ROALDSDATTER
Ane ROALDSDATTER
Anders Roaldsen BLICH
Marith ROALDSDATTER
Inger ROALDSDATTER
Elen ROALDSDATTER
Gift 1598 med efterföljande ana.
IX:284 mf ff mm fm m
Hansdatter-Trygge, Ellen. Född ca 1578 i Ytteröy, Norge (N). Död efter
1616 i Ytteröy, Norge (N). (Barn VIII:142, Far X:567, Mor X:568)
mf mf ff mm ff fm f
Erik Andersson (50:511)
XI:1123 mf ff mm ff fm f
Andersson, Erik. Landsprost 1526-1563, Oviken (Z). Född omkr 1490. Död 1563 i Oviken (Z).
Erik Andersson. Landsprost (1526-1563). Bosatt Oviken sn (Z). Död 1563 Oviken sn (Z). Erik Andersson
nämns första gången som prost i Jämtland och kyrkoherde i Oviken i ett brev där han är vittne och som
bör ha tillkommit efter juli 1525, alltså ej 1526 som Bygdén anger(JHD del 3). Jämtlands reformator, är
förmodligen identiskt med Ericus Andree de Upsala, som 1512-04-21 som inskrevs som student i
Rostocks universitetsmatrikel. Hans första framträdande i Jämtland daterar sig från början av år 1526,
då han som nyutnämnd landsprost och kyrkoherde i Oviken ledsagade ärkebiskop Johannes Magnus på
dennes visitionsresa i församlingarna och bevisligen varit närvarande i Lit och Undersåker. Hans förmåga
och skicklighet sattes snart på hårda prov under de svåra nya förhållanden, som inträdde i och med
reformationen, vilken särskilt i Jämtland ledde till många slitningar. Landskapet var ju ett norskt land,
styrt av dansk-norska fogdar, och lydde i kyrkligt avseende under Uppsala ärkebiskopsdöme. Det
övervägande flertalet präster voro svenskar, tillsatta av domkapitlet i Uppsala, dit biskopstionden och
andra prästerskapet pålagda gärder utgingo. Sedan ärkebiskopen flytt ur riket och Gustav Vasa med stöd
av riksdagsbeslutet i Västerås 1527-06-24 brytit med påven i Rom, varigenom första steget till den svenska
kyrkans reformation var taget. Vågade konungenej länge att sätta sina kyrkopolitiska planer i verkställighet.
I skrivelse till Jämtlandsprosten 12 okt. samma år framhåller han sig jämlikt riksdagsbeslutet ha rätt att
>>nogot vetha athåff then rentha oc saker som j her til haffue vthkraft och vpbåret på biscopens vägne vti
edert prosterij>>, samt befaller honom infinna sig i Uppsala och vid nästkommandedisting härföra göra
räkenskap, då han i likhet med övriga landsproster i norrland skall få underrättelse, hur framdeles må förfaras
i detta avseende (KGR 4, s. 346).(Bygdén) Enligt Carl Wangby så finns det inga säkra belägg för att Erik skall ha
varit gift, men att han troligen var det. Det kan naturligtvis tänkas att han hade en s k rådskvinna eller forsija"
(frilla), vilket inte var ovanligt bland det katolska prästerskapet, vid denna tid; Erik var ju förordnad som
präst under den katolska tiden. Källa: (Bygdén, Härnösands stifts herdaminne.) ("Jämtlands Reformator"
Landsprosten Erik Andersson iOviken, av Carl Wangby) (Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium del 3 sid.73)
(Barn X:562)
Barn utan känd moder:
Kerstin Eriksdotter, född 1540 i Oviken (Z), död 1624efter i Svensta?, Undersåker (Z). Gift 1564
med Laurentius Magni Blix, född 1530ca i Undersåker (Z), död 1612 i Opdal, Norge (N). Kyrkoherde.
Märta Eriksdotter, född 1540 i Oviken (Z), död okänt i Offerdal (Z). Gift 1564 med Nils Andersson,
född okänt, död okänt i Offerdal (Z).
NN Eriksdotter, född okänt i Oviken (Z).
Johannes Jämte Eriksson, född okänt i Oviken (Z), död 1576 i Oviken (Z).
Kunskapare,spion,sekreterare. Gift 1576 före med Cordelia NN, född okänt.
NN Eriksdotter, född okänt.
Gift
Barn:
Eriksdotter, Kerstin. Född 1540 i Oviken (Z). Död efter 1624 i Svensta?, Undersåker (Z). (Se X:574).
Eriksdotter, N.N. Född omkr 1520 i Oviken (Z). Död i Brunflo (Z). (Se X:562).
mf mf ff mm fm mf
Hans Johansen Trygge (50:488)
X:625 mf fm mm ff ff
Gestricius, Petrus Olai. Rektor i Gävle 1570. Kyrkoherde i Nja 1580-1594. Prost i Umeå 1594-1607. Född 153X i Gävle (X). Död 1607 i Um lfs (AC). Var kyrkoherde i Njurunda (Y) 1581-1594 och sedan kyrkoherde i Umeå 1594-1607 - fick ett flertal barn som föddes i Njurunda (Y), bl.a. sonen kyrkoherden i Umeå - Olaus Petri Njurenius. Dennes barn tar sig efternamnet Plantin. Miste en tid tjänsten 1577 och hölls i fängsligt förvar på Stockholms slott, då han vägrade skriva under Johan III:s liturgi. Han och hans fyra söner var alla rektorer vid skolan i Gävle (X). (Barn IX:313, Far XI:1249, Mor XI:1250)
Barn:
Persson, Jon. Bonde i Baggböle, Umeå lfs (AC). Död 1639 i Baggböle, Um lfs (AC). Se Staffan Bengtsson och Daniel Brömster, Malin Jonsdotter - de gente Plantinorum (Släkten 1997 nr 4, sid 4-6).
Niurenius, Olaus Petri. Kyrkoherde i Um lfs (AC). Född "Olov Persson" f ca 1580 i Njurunda (Y). Död 24/9 1645 i Umeå lfs (AC). Enl andra källuppgifter ska Olaus Petri vara son till Petrus Olai Gestricius (11:337). Kan det vara möjligt? Har skildrat samernas seder och bruk i "Laplandia". Om Niurenius, se Svenska Kyrkans Historia IV:1, Sthlm 1938. (Fader till Nicolaus Olai Plantin, kyrkoherde i Själevad (Y) 1668-1681.)
Niurenius, Ericus Petri. Född 1592 i Njurunda (Y). Död 1661. (Se IX:313).
Gift med efterföljande ana.
X:626 mf fm mm ff fm
Nilsdotter, Malin. Född i Gävle (X). Död efter 1624. Enligt G Lindgrens antagande så ska Malin Nilsdotter ha varit gift med Gestricius och fått en son som hette Olaus Petri Niurenius. Denna son är gift med Malins andre makes (Engelbertus Laurentii) dotter Malin Engelbrektsdotter-Bures dotter Magdalena Zachrisdotter (alltså Engelbertus Laurentiis dotterdotter). Olaus Petri Niurenius och Magdalena Zachrisdotter fick en dotter: Barbro Plantin. (Barn IX:313, Far XI:1251)
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o med Laurentii Bure, Engelbertus. Kyrkoherde i Själevad (Y) 1589-1613.Kyrkoherde i Luleå lfs (BD) 1613. Adlad 1624. Född 1542 i Säbrå (Y). Död 1621 i Luleå lfs (BD). Flyttar 1589 från Säbro (Y) till Själevad (Y). Fungerade som pastor redan 1571 i Säbrå hos sin fader, eftersom fadern hade en begynnande ohälsa. De hemman som Gustav Vasa omhändertagit lät JOHAN III nu avyttra med bördsrätt åt pålitliga präster. Engelbertus kunde sålunda lösa till sig 13 1/2 Seland i Järsta, 5 Seland i Lägdom, 2 Seland i Lindom och 2 1/2 Seland i Muggärd, allt för en köpeskilling av
1308 mark. Efter sin första hustrus död 1597 bestraffades han av Uppsala domkapitel med tre månaders avstängning för att ha tagit sig en ny hustru i förtid "in domun et thalamum". (Fader till Andreas (Anders) Bureus som räknas som det svenska lantmäteriets fader, en av Gustav II Adolfs mest betrodda män, utnyttjad i många offentliga uppdrag, adlad 1624, krigsråd 1640. Fader till Olof Bureus, Gustav II Adolfs livmedikus, president i Åbo hovrätt, upprättade stadsplaner för många av de städer, som konungen grundlade i Sverige och Finland, adlad 1624).
mf mf fm mm ff f
Ericus Petri Niurenius(50:547)
IX:313 mf fm mm ff f
Niurenius, Ericus Petri. Född 1592 i Njurunda (Y). Död 1661. Ang släkten Niure: I ärkestiftets nya herdaminne, Uppsala stifts herdaminne, band II:16 - Ljusnans kontrakt (Uppsala 2001) är Erik Eriksson Niure son till kyrkoherden i Järvsö Ericus Petri Niurenius (född 1592 i Njurunda som son till kyrkoherden Petrus Olai Gestricius) och hans hustru Dordi Hansdotter. Detta enligt sid 44f. i herdaminnet. (Barn VIII:157, Far X:625, Mor X:626)
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Eriksson-Niure, Per.
Eriksson-Niure, Erik. (Se VIII:157).
Gift 2:o med Hansdotter, Dorothea "Dordi".
IX:314 mf fm mm ff m
Jonsdotter, Margareta. (Barn VIII:157)
mf mf fm mm mf f
Laurentius Magni Colstadius/Modinus "Träfot" (50:562)
mf mf fm mm mf
Johannes Modinus (50:539)
VIII:159 mf fm mm mf
Modinus, Johannes. Komminister i Mo och Rengsjö. Född i Mo prästgård (X).
(Barn VII:80, Far IX:317, Mor IX:318)
Gift med efterföljande ana.
VIII:160 mf fm mm mm
Larsdotter-Schalina, Brita. Född i Söderala prästgård (X). (Barn VII:80,
Far IX:319, Mor IX:320)
Johannes Modinus och Brita Larsdotter/Scalinas anfäder:
Johannes Modinus
f. i Mo prästgård, komminister i Mo och Rengsjö pastorat 1638, d. på 1640-talet.
Brita Larsdotter (Scalina)
f. i Söderala prästgård.
Johannes far: Laurentius Magni Colstadius/Modinus ("Träfot")
f. i Kolsta (troligen nr 2), Norrala sn, kyrkoherde i Mo och Rengsjö pastorat från ca 1624, d. i början av 1650-talet. Ägde hemmanet Svedja.
Johannes mor: Karin Matsdotter
Britas far: Laurentius Erici
f. 1576 i Segersta prästgård, kaplan i Söderala 1607–1620, kyrkoherde där från 1620, d. 1656. Uppges 1646 äga sex hemman i Söderala. Stamfar för släkten Schalin.
Britas mor: Katarina (Karin) Jonsdotter
f. 1590, som änka bosatt i Skale, d. 1672.
Johannes farfar: Måns Hansson
bonde på Kolsta 2, Norrala sn, redan 1565, t.o.m. 1609.
Johannes farmor: Karin
änka i Kolsta 2 1610.
Britas farfar: Ericus Petri
f. 1523, kaplan i Segersta–Hanebo, kyrkoherde där 1561, d. 1606.
Britas farmor: Brita
Johannes farfars far (?) Hans Månsson
bonde på Kolsta 2, Norrala sn, redan 1535, är nämndeman 1546.
Johannes farfars mor (?) Sigrid
skrivs som änka för Kolsta 2 redan 1555 och ännu 1563.
skrivs som änka för Kolsta 2 redan 1555 och ännu 1563.
mf mf fm mm mm ff
Ericus Petri (50:569)
mf mf fm mm mm f
Erici Laurentius (50:566)