Sven-Åkes anfäder
Släkten Blix
En jämtländsk storsläkt från Kloxåsen i Jämtland
Den äldste kände ägaren av Hovdsjö är Håkan Jönsson, kyrkopräst i Torsåker, Ångermanland. Han byter 1 augusti 1417 till sig jord i Sillre av Tore Friggesson och överlåter till denne halva Hovdsjö i Jämtland. Av brevet ser vi, att Håkan Jönsson avstått till sina sner Hans och Mickel en och en halv gärd jord liggande i Sillre i Borgsjö socken, vilken jord Håkan för fulla penningar köpt av Tore Friggesson. (MÄU 1417 38)
Det förklaras i brevet, att ett jordbyte dessutom ägt rum på så sätt, att Håkan erhållit tre gärder jord i Sillre för vilka Tore bekommit halva Hodsjö i Jämtland, förutom en häst i Skön till åtta mark, fyra kor till sex mark i samma socken och en gryta i Kärvsta (Stöde) till tre mark.
Av säd, som Håkan haft innestående i Stöde, Torps och Borgsjö kyrkor, har Tore därtill fått tolv pund kort á två mark pundet.Slutligen har han året därpå erhållit från Sillre en halv läst säd till ett värde av nio mark. Brevet beseglas av Nils Djäkne (skrivare), Uno i Frånö, Asuider i Tannö och Aswider i Lyungwik. Den ovannämnda gården låg i Västanå under Sillre by (MÄU 1486 101).
Västanå upptas i fogderäkenskaperna 1569-1590 under Sillre (KA, Landskapshandlingar, Medelpad). Att Håkan Jönsson haft säd innestående i Stöde, Torp och Borgsjö tyder på att denne tjänstgjort i dessa socknar tidigare och att säden den utgjort hans tionde. Håkan Jönsson är således ägare av hela gården Hovdsjö före år 1417.
På gården återfinner vi den gamla pilgrimsstugan, som är Hovdsjö Skäktförenings samlande symbol.
Stugan, som idag står på Jamtli med äldsta årtalet 1424, har ursprungligen stått efter det gamla vägstråket, den.s.k.Kälagatan; Hovdsjögatu, som gick från Fors- Ragundabygden över Håsjö till Revsund. Nils Ahnlund anser det inte omöjligt, att den kan förknippas med den donation sysslomannen Guttorm Helgesson gör 1333 till stugukarlen på Ragundaskogen Loden Toresson, då den skänkta jorden är belägen i Ansjö by inom Hällesjö nuvarande sockengräns gränsande till Hovdsjö. Ahnlund anser, att det inte är uteslutet, att den omnämnda jordupplåtelsen i Ansjö står i förbindelse med vissa tjänster åt de vägfarande efter denna led, Kälagatan.
De hittills äldsta tidigare kända ägarna av Hovdsjö i Revsund(nu Nyhem) i slutet av 1400-talet bar tillnamnet RYSS. Sigurd Ryss nämns som ägare av Hovdsjö 1473. Detta år sålde hans son Sigurd Sigurdsson ärvd jord i Alsen. 1517 "i Ryss". Hans namn möter även i ett rågångsbrev av 1504. Handlingen har visats vara ett falsifikat(Ahnlund,N.) Var låg nu detta Ryss? Vem var nu denne Sigurd Ryss?
Henning Sollied ifrågasätter i artikeln Blixerne av Jämtland denna tolkning.(NST). Han anser, att Siord är identisk med Erik Laurenssons son Sven, en sonsonson till Laurens Sveinsson i Kloxåsen, född omkring 1435 och död 1516. Laurens Sveinsson i Kloxåsen var gift med Margrete Joansdotter, omnämnd 1469 och dot- ter till Joan Sigurdsson i Kloxåsen, omnämnd 1447 och 1465. Fadern är Sigurd Joansson i gården Kloxåsen, som han köpte 1428. Sigurd är död 1447. Laurens Laurensson bodde i Åsan, Näs sn, omnämnd 1516, 1538 och ärvde 1/3 av gården Hovdsjö. Han har sonen Erik Laurensson, som övertog faderns gård i Hovdsjö.
Denne var gift med N.N.Sigurdsdotter och har sonen Siord Eriksson/Siord i Hoffdesiöö, nämnd i tiondelängden 1566. N.N. Sigurdsdotter är dotter till Sigurd Sigurdsson, som nämns 1480 med tillnamnet Ryss. Sollieds tolkning innebär, att Hovdsjösläkten kan föras ytterligare några generationer bakåt och ledas ner till Håkan Jönssons tid.
Sigurd Joansson anses vara stamfader för Blixsläkten i Jämtland. Blixsläktens äldste kände medlem är Magnus Blixe, omnämnd 1410(JHD 145). Denne synes vara en av landskapets mest betydande män, då han är en av de fyra, som beseglar allmogen i jämtlands skuldebrev i Bräcke 1410 till domprosten Jöns Nilsson i Uppsala å domkyrkans och drottning Margaretas vägnar på 600 mark och å landskapets vägnar borgar för att summan inlevereras. De andra som svarar med sigill är Lasse Laurensson, Pål(Pawal) Jönsson och Tillogh i Hållskaven(Hardskagh). Brevet undertecknas också av välboren man Peter Nilsson, Jösse Findssons fogde i Jämtland. 1402 får ärkebiskopen Henrik av Uppsala landet Jämtland i pant av drottning Margareta.
Som panthavare blir ärkebiskopen innehavare av den världsliga myndigheten i Jämtland. Även om pantetiden endast sträcker sig över drygt tio år, så får ärkebiskopen och kyrkan en starkare makt över befolkningen i Jämtland. Sigurd Joanson är son till Joan Pedersson , f. 1344, nämnd 1410, bosatt i Sanne, Hackås. Han beseglar brodern Karls köp av gården Solkastadha i Hackås 1394(DN 3;517). Han står som andra namn efter brodern Karl i jämtarnas skuldebrev 1410(DN 16:60).
Joan Pedersson i Sanne, Hackås, synes vara son till Peder Nilsson, som levde 1410 och son till Nils Halsteinsson, g. med Kristina Halvardsdotter, dotter till lagmannen Halvard i Jämtland bosatt i Östnår och ägare av Östnår och Våle. Nils Halsteinsson var son till Hallstein Torleivsson, Jämtlands syssloman, verksam år 1300 och död ca 1345.
Halststein var son till Torleif Haraldsson, verksam omkring 1280 och gift med prinsessan Magnhild.
Halststein var son till Torleif Haraldsson, verksam omkring 1280 och gift med prinsessan Magnhild.
Laurens Sveinsson, född omkring 1435, död år 1516, är son till Svein i Toresås, sannolikt identisk med Sven i Östnår, Hackås sn.
Per Olof Libom, Linköping, (Pilgrimshistorisk avhandling av Per Olof Libom) anser, att Sven är väpnaren Sven Laurensson (tre blad) i Vadstena, gift med Margareta Pedersdotter(Roos) av Ervalla. Margareta Pedersdotter hör på fädernet till en av Norges äldsta och förnämsta ätter. Hennes make Sven Laurensson hör till den svenska lågadeln, enligt Jan Liedgren (Släkt och Hävd 2 1986). Tänkbart är att Svein (Laurens- son) i Toresås(Östnår), Hackås sn, är son till Laurens Jonsson Blix, bror till Magnus Blix. Laurens hustrus namn är obekant. Denne Laurens Sveinsson har hört till en mycket ansedd släkt i Jämtland och tillhör den jämtländska adeln. Laurens bodde på sin gård Kloxåsen i hela 50 år och var en av jämtlands största skinnhandlare och ägare av flera gårdar i landskapet.
Per Olof Libom, Linköping, (Pilgrimshistorisk avhandling av Per Olof Libom) anser, att Sven är väpnaren Sven Laurensson (tre blad) i Vadstena, gift med Margareta Pedersdotter(Roos) av Ervalla. Margareta Pedersdotter hör på fädernet till en av Norges äldsta och förnämsta ätter. Hennes make Sven Laurensson hör till den svenska lågadeln, enligt Jan Liedgren (Släkt och Hävd 2 1986). Tänkbart är att Svein (Laurens- son) i Toresås(Östnår), Hackås sn, är son till Laurens Jonsson Blix, bror till Magnus Blix. Laurens hustrus namn är obekant. Denne Laurens Sveinsson har hört till en mycket ansedd släkt i Jämtland och tillhör den jämtländska adeln. Laurens bodde på sin gård Kloxåsen i hela 50 år och var en av jämtlands största skinnhandlare och ägare av flera gårdar i landskapet.
Kort före sin död köper han gården Hovdsjö i Revsund av Sivert Sigridsson i Ryss. Detta köp stadfästs av Christian II i ett brev av 16 juni 1517(DN III 1075). Gården Hovdsjö är därför ursprungligen en kronans gård, vilket även framgår av Hovdsjös äldsta dokument från 1417.
Vi bör därför undersöka släktförhållandena noggrannare i denna släkt och se hur de ursprungligen hör samman med gården Hovdsjö och dess äldsta ägare.
Vi bör därför undersöka släktförhållandena noggrannare i denna släkt och se hur de ursprungligen hör samman med gården Hovdsjö och dess äldsta ägare.
|
Bergegrenen, Lockne
Svein Laurensson g.m. en dotter till Torsten Ketilsson i Månsta, Näs sn. ! ------------------------------------------------------- Olof Svensson - Jens Svenssom ! -------------------------------------------- ! ! ! Laurens Marit Kerstin ! ? Jens Andres Peder Andersson(Drake) |
|
VII.Laurens(Lasse) Laurensson i Åsan är 1516 bosatt på gården Åsan i Näs socken. Han nämns senare i ett antal brev som lagrättsman, vittne och sigillbeseglare (DN XIV 393, 444, 560, 674, 715, 744, III 1153). År 1528 blir Laurens Sveinssons gård skiftad mellan arvingarna. Vad sonsonen Laurens ärver sägs icke uttryckligen, men det synes ha varit delar av Kloxåsen, Skute och Hovdsjö, möjligen också Åsan, om han icke var ingift i denna gård. Laurens gör ett skifte med sin bror Karl. I ett brev av 1538(DN XIV 767) erkänner han att han med sin hustrus och alla sina söners samtycke har förlikt sig med denne, om det gårdsbyte de hade gjort, som hans hustru och söner hade varit missnöjda med. Laurens fick nu som kompensation(god vilja) 8 mark i pengar. I brevet nämns sonen Erik Laurensson i Hovdsjö. |
|
|
|
(I nordiska bondehövdingars land, Månsta nr 1, Näs socken. Anor och minnen. Svenska släktgårdar genom ekler av Sigurd Örjanssgård.), (Löberg,Lars,Torstein Skjeldulvsson og hans närmaste slekt. Christiansen, Per Reidar:Slektskapet mellom Torstein Skjeldulvsson og Morten i Månstad. Norsk Slekthistorisk Tidskrift. Bind XXXIX)
Olof Sveinsson lever ännu 1553. I ett brev år 1553(DN XV 634) kungör 6 män, att förlikning skett mellan honom och Olof Jonsson i Berö(Börön), Lockne sn angående en myr på Bergeskogen, sannolikt den tidigare nämnda Torkilsmyren, som den sistnämnde ansåg sig ha hävd och arvsrätt till. Vittnena intygade, att myren varit pantsatt, men nu var inlöst av Laurens i Kloxåsen, varvid Olof Sveinssons egendomsrätt till den blir fastslagen. Laurens(Lasse) Olofsson i Berge nämns i brev år 1559, 1562, 1572 och i tiondelängden för år 1566 jämte Marit och Kerstin Olofsdöttrar. De säljer år 1572 med sina mäns samtycke en fjärdedel av östgården i Berge(JFT III, s 119). Sannolikt är de Olof Sveinssons barn. I ett brev av den 7 september 1562 (DN XVI 702)erkänner Kjell i Opne(Ope) att han sålt hälften av ett fiske i Gedsjöån i Hovdsjö till Lasse Olsson i Berge och Erik Olsson i Kloxåsen för 20 mark. Det rör sig sannolikt här om den andra hälften av det tidigare nämnda fisket. I länsräkenskaperna från början av 1600-talet nämns bland brukarna en Jens Laurensson i Berge. Han är son till Laurens Olofsson. År 1632 får vi upplysningar om, att Berge är salige herr (Kyrkoherden) Peder Anderssons (Drake) i Brunflo arv. Vid Lockne skatteting år 1572 beseglar herr Anders i Brunflo ett köpebrev, varigenom Märit och Kerstin Olofsdöttrar med sina mäns samtycke försäljer Östgården i Berge, Lockne sn(DN 15n.667, 673, 682, 701, 728, 732. JFT Bd 3, s.119). Sonen till herr Anders Peder Andersson, 1581-1628, är gift med Anna Olufsdotter. Efter hans död ingavs till danska regeringen en supplikatz om skydd för gården Berge, som var kyrkoherden Peder Anderssons "rette uförbrötne odel", som man ville avhända honom.(Härnösands Stifts Herdaminne I, s.155 f.) |
|
Bergegrenen, Lockne
Svein Laurensson g.m. en dotter till Torsten Ketilsson i Månsta, Näs sn. ! ------------------------------------------------------- Olof Svensson - Jens Svenssom ! -------------------------------------------- ! ! ! Laurens Marit Kerstin ! ? Jens Andres Peder Andersson(Drake) |
|
VII.Laurens(Lasse) Laurensson i Åsan är 1516 bosatt på gården Åsan i Näs socken. Han nämns senare i ett antal brev som lagrättsman, vittne och sigillbeseglare (DN XIV 393, 444, 560, 674, 715, 744, III 1153). År 1528 blir Laurens Sveinssons gård skiftad mellan arvingarna. Vad sonsonen Laurens ärver sägs icke uttryckligen, men det synes ha varit delar av Kloxåsen, Skute och Hovdsjö, möjligen också Åsan, om han icke var ingift i denna gård. Laurens gör ett skifte med sin bror Karl. I ett brev av 1538(DN XIV 767) erkänner han att han med sin hustrus och alla sina söners samtycke har förlikt sig med denne, om det gårdsbyte de hade gjort, som hans hustru och söner hade varit missnöjda med. Laurens fick nu som kompensation(god vilja) 8 mark i pengar. I brevet nämns sonen Erik Laurensson i Hovdsjö. |
 * Många intressanta personligheter i dagens Jämtland härstammar från denna gren. |
|
VIII. Karl Laurensson i Kloxåsen.
Karl Laurensson i Kloxåsen hade som tidigare nämnts övertagit Kloxåsen redan 1515 tillsammans med sin bror Jon. År 1528 erkänner Laurens i Åsan, Jon i Överbyn och Jens i Bjärme som ombudsmän för Svein Laurenssons barn, att de har skiftat med Karl på följande sätt. Yttergården i Kloxåsen , Skute 1 skinn och en tredjedel av Hovdsjö. Som tidigare nämnts var han år 1515 med på köpet av ett kvarnställe i Bölesån och år 1536 på köpet av fisket i Hovdsjö liksom han år 1535 måste ut med 2 mark i böter till Nils och Jon Sigurdssöner för deras odalsrätt till Skute. År 1538 skiftade Karl Laurensson gården 1 mellan sina barn, söner och döttrar(DN III 1153). Döttrarnas namn och antal nämns ej, men de får 50 mark vardera och dessutom 2 mark av sonen Olof Karlsson, som skulle behålla hela Kloxåsen och underliggande gårdar mot att han försörjde fadern så länge han levde. Karl har förutom Olof minst två söner, som blir präster, kyrkoherden Mogens Karlsson i Undersåker och kyrkoherden Jens Karlsson, som nämns, 1537(DN XIV 760) och som efter titeln måste ha varit präst, utan att det upplyses var han tjänstgör. I Brunflo upptas åren 1504-08 en kyrkoherde Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala).Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I) Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859, XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter denna uppgörelse ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson, men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan. På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar. Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir kyrkoherde först i Ramsele och sedan i Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset introderade adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd 1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Från honom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i Rödön 1619 och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits, präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611. Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut. Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde till Tuna i Medelpad(Hasselberg ) |
|
Kloxåsengrenen, Näs
Karl Laurensson Karl Laurensson ________________________!_________________ ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Olof Hr Mogens Hr Jens *-dotter *- dotter ! ! ! ! ! Erik Blixgrenen** -------------------- ! ! Karl *.....-dotter ! ------------------------------ ! ! ! Nils Sara Ingeborg |
|
** Henning Sollied redovisar utförlig sammanställning över Blixarna i sin artikel. En livlig diskussion har på Internet förts åren 2002-2008 om Blixgrenen.
IX.Jon Laurensson i Överbyn synes tillsammans med brodern Karl före faderns död ha övertagit Kloxåsen. I ett brev av den 14 april 1515 säljer Faste Tomasson och Gertrud Jensdotter på sina barns vägnar det yttre kvarnstället i Bölesån (Ope i Brunflo) till Karl och Jon Laurenssöner i Kloxåsen för 20 öre(DN III 1064) Snart efteråt flyttar Jon till gården i Överbyn i Brunflo(nuvarande Marieby) socken. Här bor han år 1523, då Jens och Erik Amundssöner i Flatnor i ett brev detta år(DN XIV 394) säljer fjärdedelen av ett fiske i Pån i Tunvågen till Jon i Överbyn för 5 mark. I likhet med bröderna tycks Jon ha varit en framstå ende man i sin bygd. Han nämns ofta i diplomen fram till 1553(DN XIV 391, 393, 556, 606, 641, 643, 667, 672, 694, 715, 732, 744, 756, 761, 767, 770, 778, 799, 815, 843, 844, XV 556 och 623). Han är kort därefter död i hög ålder. År 1556 nämns Olof Jonsson i Överbyn(DN XV 660) och 1559 Erik Jonsson i Överbyn(DN XV 686), som bör vara hans söner. Olofs hustru är Ingegerd Laurensdotter i Överbyn. I brev av 13 augusti 1553 (JFT VI,s.155f) erkänner hon,att hon sålt sin arvedel och odalsrätt till Grytan och Singsjön till sina systrar Karin och Agnes Laurensdöttrar i Grytan för 46 mark. I brevet omnämner hon sin svärfader Jon i Överbyn. I tiondelängden 1566 uppförs på gården Erik Jonsson och Ingegerd. I slutet av 1500-talet förekommer Jon Olofsson i Överbyn och år 1624 en Olof Olofsson. Under nordiska sjuårskriget 1563 - 1570 förverkades halva gården genom att ägaren flydde till Norge. Gården utarrenderades till änkan Ingiel/Ingegerd, som skattar för den. Gården kom sedan att delas i två gårdar, varvid Jon Olofsson skattar för 4 tunnor säd. Den andra gården brukas nu av Erik Pederson, son till kyrkoher den i Brunflo Peder Andersson. Denne sändes som kunskapare till Sverige. Han fördes till fångenskap i Ryssland, men lyckades återvända och fick på 1630-talet skattefrihet på sin gård, som nu låg öde. |
|
Överbygrenen, Marieby
Jon Laurenson ! ----------------------------- ! ! Erik Olof Jonsson g.m. Ingegerd Laurensdotter, dotter till Lars Jen/on/sson, vars farfar är Olof Gudmundsson, son till Gudmund Asmundsson kyrkobyggmästare,nämnd 1410 och son till Asmund Lang 1371, på Grytan i Brunflo sn. Gården är Brunflobygdens största gård. ! ----------------------- ! ! Jon Olof ! ! Se Brunflobygden Årg. 31 1979 och 60, 2009 Från Medeltida landvärn till ryttare och dragoner. **************************************************************************** |
| Vi kan nu efter denna genomgång göra följande sammanställning: |
|
|
|
1417 Håkan Jönsson
Kyrkopräst i Torsåker, Ångermanland, (MÄU 1417:38) 1417/1418 *Håkan Jönsson. ½ Kungl. brev *Thore Friggesson, ½ Hovdsjö genom byte av Sillre, som Håkans Håkans hustru säljer till ! söner Hans och Mikael får. Sigurd Sigurdsson ! Gud hans själ. ! ! ! ! ! * Anders/Andres Toresson g.m. ! Gunlög Sigurdsdotter Hans - Mikael – Olaf
(Buk)(Håkansson) Olaf Buk svärfar till Lars, vars dotter Lars tydligen var gift med. Olav/ f
! --------------------------------------------------------------------- ! ! ! ! ! 1447 Erik Lars Jöns *--------+ *-------+ g.m. Björn g.m. Sigurd Östensson Erik, Laurens/Lars och Jöns är bosatta i Djuped, Ångermanland. Laurens synes vara gift med Olof Buks dotter. 1476 Laurens hävdar sin rätt till Hovdsjö gentemot Sigurd Sigurdsson.
1480 Laurens/Lars, Jöns och Sigurd Ötensson avstår bördsrätten till Hovdsjö. I brevet ingår skötselavgift. Biskopsbrev.
Sigurd Sigurdsson i Ryss Sigurd synes ha arv i Alsen. ************************************************************************** Två brev från 1420-talet ger oss ytterligare en viss hänvisning.Håkan Jonsson synes ha haft minst fyra, kanske fem söner, Olf, Erik, laurens och Jöns samt möjligen Sigurd. Tre är bosatta i Djuped i Ångermanland. Olf synes vara identisk med Olaf Håkansson i Risselås. Jöns
! Håkan Jönsson g.m. ? ! -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ! ! ! ! ! Erik Hans Mickel Olaf Sigurd ! ---------------------------------------------------------------- ! ! ! ! ! Erik Lars Jöns *g.m. * g.m. Björn Sigurd Östensson |
|
I ett brev daterat 1 januari 1422(JHD 172) bekräftar Olaf sin faders försäljning till Önd Pedersson på Västerhus, Frösön av 1/4 älggård, som hör till Riiswiik i Ström. Bland vittnena återfinner vi kyrkoprästen och prosten i Jämtland Thorsten Paulsson i Brunflo, Hemming Olafsson i Ösa(lagman i Jämtland), Brynulfuer i Vagle och Olaf Joansson i Tanne.
************************ Året därpå möter vi i ett brev daterat 12 juni 1423(JHD 175) Sigurd i Riiswiik. Denne säljer till Önd Pederssons son Sten Öndsson på Västerhus,Frösön så mycket fiske som tillhör honom i Ranga noret och därtill en älggård(så många älggravar), som han ägde på Björnkälen i Hammerdal. Vittnen är Nisse Andrisson och Olof i Dufweed. Brevet beseglas med sigill av kyrkoherden Peder på Rödön, beskedlige manne Hemming Olafsson(lagman i Jämtland), Olaf Joansson och Brynuelf i Vagle. Sigurd i Ryss bör sålunda kunna vara identisk med Sigurd i Riiswik (Sigurd i Ryss). I jordeboken upptas på Ström senare Westerhus loffiske och Westerhus elggård, som beskattas med 6 öre vardera.
****************************************** 1417 Håkan Jönsson -------------------------------- 1422 Olaf Håkansson i Riiswik --------------------------------- 1423 Sigurd ( Olafs son ) i Riiswik ---------------------------------- 1473 Sigurd Sigurdsson i Ryss(Riiswik) ********************************************* |
| ! Torlief Haraldsson, 1280, g m prinsessan Magnhild ! Halstein Torleivsson ! Nils Halsteinsson g.m. Kristina Halvardsdotter ! Peder Nilsson ! Joan Pedersson i Sanne Hackås ! Sigurd Joansson i Kloxåsen, 1428, d. 1447(1) ! ! ! ! *Sigrid Sigurdsdotter Gudlög Sigrid Johan Halvard Sigurdsson Marten Torgautsson i Östnår Andres Marten ! ! ! Toresson Torgauts- 1447/65 Sigurd Halvardsson ! son * Kloxåsen Sivard Sigridsson i Ryss Sivard Sigridsson säljer 1516 till Laurens Svensson, Köpet stadsfästes 1517 i ett Kungl. brev Laurens Svensson i Kloxåsen, f. omkr. 1435, är död 1516. Laurens Svensson är gift med Margrete( Margit) Joansdotter, n. 1469 och 1516, dotter till Joan Sigurdsson i Kloxåsen, n. 1447 och 1465. Sammanställer vi ovannämnda uppgifter med Kloxåsen släkten och gården Hovdsjö, finner vi starka beröringspunkter. ************************************************************* 1. Sigurd Joansson i Kloxåsen, 1428 d. 1447 ! 2. ____________________________________________________________________________________ ! ! ! ! Joan Sigurdsson Sigrid Sigurdsdotter Gudlaug Sigurdsdotter Halvard Sigurdsson i Kloxåsen * Martin Togautsson * Andres Toresson 1447, 1459 1447, 1465 i Östnår Hackås Ägare till 1/2 Hovdsjö 1447 ! ! 3. ____________________________________________________________________________________ ! ! ! ! Margrete Joansdotter, Vigar Joansson ... Joansdotter Sigurd Halvardsson, 1448 1469,1510 död ung. *Laurens Svensson i Kloxåsen f.o. 1435,d.1516 ! 4. ___________________________________________________________________________________ ! ! ! ! ! ! ! ! ! Ingeborg Lucia Margerete Katharina Sigrid Svein Laurens Karl Jon Bjärme Bjärme Gällsta Valla Optand Berge Åsan Blixgrenen Överbyn Näs Näs Norderön Frösön Brunflo Lockne Näs, Undersåker Marieby Hovdsjö Revsund, 1516,1538 ! _______________________________________________________________ Laurens Laurensson bodde i Åsan, Näs sn 1516, 1538, men ärvde 1/3 av gården i Hovdsjö. Sonen Erik Laurensson, som övertar faderns gård i Hovdsjö, är gift med N.N. Sigurdsdotter. De har sonen Siord Eriksson/ Siord i Hovdsjö , nämnd i tiondelängden 1566 identisk med Siord ovan. N.N. Sigurdsdotter var dotter till Sigurd Sigurdsson, som nämns 1480 med tillnamnet Ryss, men 1517 "i Rys", varför Rys synes vara ett gårdsnamn. Laurens ägde förutom Åsan i Näs, även Skute, Näs sn, delar av Kloxåsen, Näs sn och Hovdsjö i Revsund, sn . Sigurd Rys nämnes som ägare till Hovdsjö 1473, vilket är hans dödsår. Han hade sin gård i Hov, Alsen kvar, så att barnen fick ärva denna. Laurens Laurensson i Åsan , Näs sn och Hovdsjö, Revsund sn ! 5. Erik , Hovdsjö g.m. N.N. Sigurdsdotter, 1480(Ryss) ! 6. Siord Eriksson( i Hoffdesiöö), 1566 ! 7. Sven Siordsson , bonde i Hovdsjö, 1610, 1615, 1624 ! 8. Olof Svensson , bonde i Hovdsjö, 1645, 1650-talet. D.13(10 1669, gift med Inger Pedersdotter. Olof Svensson står i gamla gårdshandlingar som ägare till gården(torpet) Hovdsjö 1, som hade en ägovidd som omfattade hela Nyhems församling ( ca 4kvadratmil) och på vars utmarker Pilgrimsstugan stod. I "Statistik över Sverige" från 1833 anges, att i Jämtland i Revsunds socken finns ett hemman benämnt Hofdsjö, som har 36 000 tunnland mark och på vilket en torpare därunder föder 18 kor. Pilgrimsstugan finns omnämnd i Sven Stolpes bok om Den heliga Birgitta i Sverige, s, 93. Den skänktes av en medlem av Hovdsjösläkten , Sven och hustrun Märta Kristina Andersson i Hovdsjö till Jamtli i Östersund. Stugan låg i Störåsen vid sidan av den urgamla ridstigen och pilgrimsvägen mellan dåvarande Rotakyl(Håsjö) och Pilgrimstad i Revsund. Den utnyttjades av Sven Andersson som fäbodstuga till gården. Av intresse bör nämnas, att ärkebiskop Jakob Israelsson, grundaren av resandehärbréet på Ragundaskogen var farbroder till Birger Persson i Finsta, Heliga Birgittas fader. Detta kanske förklarar Birgittas vandring längs leden på 1330-talet, då ett antal källor längs leden får namnet Birgittakällor såsom i Ope Hornsjöberg och Sundsjö. ! 9. Jon Olofsson, f. 1623, bonde i Hovdsjö. D. 1704, begravd 27/3 ! 10. Jöns Jonsson , bonde i Hovdsjö, delade gården med brodern Olov. gift med Karin Olofsdotter, f. 1672, d, 28/2 1756. * *Fortsättning på denna gren finns i Hovdsjösläkten III, IV och V. |
|
Källor och Litteratur.
Källor: Brunflo, Hackås, lockne, Näs och Revsunds församlings kyrkoböcker, Landsarkivet, Östersund. Burman Fale. Fale Burman Anteckningar om Jämtland. 1930 JFT, Lund. Bygden, Leonard, Kronofogdebostället Grytans i Brunflo äldre handlingar, JFT 6. 1916 Diplomatarium, Norvegicum Fale A. Burmans konceptdagböcker 1793-1802. Avskriftsamlingen. Vol. 12.LKA Festin Eric. Jordebog for Jemtland. Fornvårdaren. 1926 Flemström Bertil. Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium. Register intill 1450. Holm Olof, Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium III 1520-1530. Östersund. JFT 1995 och supplement. Landsarkivet. Östersund Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium I till 1530(1943), II 1350-1418(1946), III 1418-1450(1956), Del 2 I:1451-1476(1974). Del 2 II;1476-1500(1978). Del 2:III; 1500-1519(1991) Jämtländska räkenskaper 1564-1567. Jämtlands Fornskriftsällskap 8(1944). JFT(1948). JFT 9-48. Näsström Gustaf. Acta Jemtlandica. Jämtlands jordebok för år 1599. Fornvården 1927. Olsson Peter. Fornhandlingar rörande Jämtlands län I(1889), II(1897-1901) III(1902-1905)II-III Petrini Hasse, Räfsten med Jämtarna. Lund 1959. Litteratur Ahnlund, Nils. Jämtlands och Härjedalens Historia I intill 1537. Stockholm 1948. Nordstedts. Bengtsson, Bengt. Något om den s.k. Nyhemsvägen. Revsundsbygda Nr 7. Billstaån-en livsnerv. Schylberg, Sven. Jon Parter och sockennamnet Hackås- en studie i Billstaåns historia.s.15ff Hackås-Näs Elektriska AB 75 år. Jämtlandsposten 1988. Brunflobygden 1945- 2009. Årsskrift för Brunflo Hembygdsförening. Bromé, Janrik.Jämtlands och Härjedalens Historia 2;1437-1645 och III;1645-1720. Bull, Edvard. Jemtland og Norge 1927. Wisenska Bokhandeln, Östersund. Bygdén, Leonard. Hernösands Stifts Herdaminne:Brunflo ff. Bygdén, Leonard. Kungsnäs gods i Jämtland och dess ägare under medeltiden.s.102 ff. Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1919-1921. Ösds Postens Tryckeri AB. Östersund 1921. Genealogen . Medlemsblad for Norsk Slektshistorisk Forening Hasselberg, B. Supplemant till Bygdéns Herdaminne. Forum Theologicum 1964. Norsk Slektshistorisk Tidskrift. Olika årgångar, bl.a.Bind XL-Hefte 2, Bind XXXIX-Hefte I. Sollied, Henning. “Blixerne av Jemtland”. Norsk Slektshistorisk Tidskrift 1931. Wangby, Carl, “Jämtlands Reformator” Landsprosten Erik Andersson och hans samtid. 1973. |
|
Blix*, Gulich Magni (1648–1725), kyrkoherde i Råneå, 1710. Sköld: En stolpvis ställd antik åska [blixt] på båda sidor åtföljd av en sexuddig stjärna. Hjälmprydnad: En uppväxande (naturlig lilja) mellan två vingar. Mtl Västerbotten 1710. Släkten Blix härstammar från Jämtland.
Blix är en gammal ätt från Jämtland. Eftersom Jämtland före 1645 var en del av Norge, har grenar av ätten flyttat till trakten runt Trondheim, och andra delar av nuvarande Norge, och är fortlevande i olika delar av Sverige. Enligt traditionen tillhör Blix en gammal norsk adelsläkt. Dess äldsta stamfader är omtvistad, likaså den i flera grenar ingifta ätten Skanckes ursprung. Med säkerhet kan man äldst fastställa Herr Måns som var kyrkoherde i Härnösands stift på 1500-talet. Dennes son Erik Mogensson använde släktens sigill, en blixt, och var bror till kyrkoherden Lauritz Mogensen Blix. Enligt vissa verk var herr Måns sonson till Laurens Sveinsson i Kluxåsen, Jämtland. På spinnsidan ska släkten enligt en vedertagen uppfattning härstamma från Skanckeätten, som geneologer velat härleda från bland andra Karl den store. Teorin bygger på heraldiska studier, och kan inte helt verifieras. Säkert är dock att den ätten tillhörde riddarklassen på 1300-talet. (Källa: Svenska Wikipedia) |
Grenar av släkten Blix har adlats i Sverige. Blixencron och den adlade ätten Blix kommer från denna släkt, båda dock utslocknade.
1. Kända personer som bärare av namnet Blix
2. Referenser
- Svenska män och kvinnor I