Vikingar - min släktsaga

Välkommen!

Ett försök till en släktsaga i flera generationer bakåt i tiden, som startar med kyrkoherden och riksdagsmannen Olaus Petri Drake och som sträcker sig förbi vikingatiden. Vad kan hänföras till bara saga och vad är verklighet i dessa mina anor?

Jag har valt att kalla den här presentationen för en släktsaga, då flera av mina anor i denna saga är osäkra. Det beror på att källmaterialet varit begränsat till de källor jag förtecknat nedan, och dom har inte alltid varit samstämmiga. Flera av anorna ska du alltså betrakta som rena teorier. Observera också att många av personernas levnadstid bara bygger på min egen beräkning av årtalen. Det kan innebära att såväl födelse- som dödsår kan slå fel på många år.

Sagan startar med kyrkoherden och riksdagsmannen Olaus Petri Drake, som via hans farmor Kirsten Eriksdatter Blix (Skancke-ätten i Jämtland) går in i vikingasläkterna. Han gifter sig 1626 med Anna Roaldsdotter.

Med i släktsagan finns även vikingahövdingen Ragnar Lodbrok (Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch) Sigurdsson. Känd från TV-serien "Vikings".

Proband

Olaus Petri Drake.
Kyrkoherde, riksdagsman.
Född "Pedersson" 1599 i Berge, Brunflo (Z).
Död 1658 i Berge, Brunflo (Z).
(Far I:1, Mor I:2)

Sognepräst i Brunflo 1626 8/1, kyrkoherde i Brunflo 1629-58, landsprost 1640, riksdagsman i Stockholm jemte kyrkoherden Joan Hemmingi i Oviken vid 1:a sv. riksdagen för jämtländskt prästerskap. Han ägde hela Lund i Brunflo, 3 gårdar gjorda till en. Ett stort slag mellan danska och svenska partier mellan Bodal och Hälle, danskarna blev slagna. Gick i  latinskolan i Trondheim, stud. vid universitetet i Köpenhamn 20/1 1621(namn Olaus Petri Isogæus), residerande kapellan i Inderøy i maj 1621. Liten till växten som hela Drakesläkten, men en nitisk och kraftfulllandsprost.
Källa: herdaminnen. 256 252

Kyrkoherde i Brunflo 1629-58 och prost över Jämtland och Härjedalen "Han har ägt hela Lund, som tillförne var tre gårdar, dem han gjort till en - stora byggningar uppfört. I hans tid stod ett stort slag mellan danska och svenska partier mellan Bodal och Hälle, varuti danskarnablevo slagna och en del levande uppbrända." Hade sex söner av vilka 4 blevo pastorer. De bägge andra sönerna voro civilbetjänter, en var länsman i Oviken. Prostens contrefait sitter här i kyrkan på norra
kortgaveln (Var finns det nu?)" ur Brunfloboken, Matts Ling, Östersund 1924. 

Hans systar skulle vara Ursilla och Lisabeth som gifte sig till Hudiksvall och Härnösand och därför fick arvsrätten indragen av den danske kungen. Drake fick fullmakt på Brunflo socken 1626, och torde dessförinnan ha varit vice pastor. 1640 blev han landsprost. Jämtland lydde vid tiden under
Danmark, men i kyrkligt hänseende under Uppsala ärkestift. Under Drakestid som landsprost inträffade freden i Brömsebro, i vars avtal ingickatt Jämtland statsrättsligt införlivades med Sverige. Innan prästerna accepterade fredsavtalet samlades de hos Drake, som vände sig till
biskopen i Trondheim för råd. På biskopens inrådan lät Drake författa enbön till drottning Kristina om att de norska prästerna skulle få behållasina tjänster.

Barn:
Kyrkoherde Roald Olai Drake
Född 1627 i Berge, Brunflo (Z), död 1687 i Lit (Z).
Gift med Anna Klockhoff, född i Lit (Z).

Kyrkoherde Johan Olai Drake
Född ca 1630 i Berge, Brunflo (Z), död 1693-11-11 i Berg (Z).
Gift 1670 med Margareta Jönsdotter Hofverberg, född 1645-10-24 i Berg (Z),
död 1708-04-24 i Stenhammar, Berg (Z).

Kyrkoherde Henrik Olai Drake
Född 1633 i Berge, Brunflo (Z), död 1726 i Landsom, Myssjö (Z). Gift med Maria Blix, född i Hede (Z), död i Landsom, Myssjö (Z).

Kyrkoherde Hans Olai Drake
Född "Olofsson" 1634 i Berge, Brunflo (Z), död 1701-12-28 i Oviken (Z). Gift med Elsa Embdeman, född 1642 i Oppdalen, Norge (N), död i Oviken (Z), dotter af khden Johan Embdeman i Opdalen i
     Norge. Skolmästare 1660-1670, kyrkoherde i Oviken 1678-1701. Tre döda barn på gravsten i Ovikens kyrka: Barbara 1663, Johannes? 1666?, Anders 1680.

Hans Olofsson Drake (1678-1701), f. 1634, son till prosten i Brunflo Olof Pedersson Drake. Blef stud. i Uppsala 25 okt. 1655, skolmästare i Ovikens skola 1660 och erhöll tillika 10 okt. 1661 konfirmation uppa sysslomansämbetet öfver kyrkorna i Jämtland och Härjeådalen »emoot skäligh obligation att han thet såsom ennitälskande man hulde och trolighe förestå skal efter förmågha» (Hdpr.). Blef 1668 prostens Andreas Elavi' hjälppräst och fick kgl. m:ts konfirmation 6 juli 1670 att efter hans död blifva
     efterträdare. Detta gaf anledning till en skarp klagoskrift, som lektorerna i Härnösand insände till regeringen, hvari de framhöllo, att herr Hans Drake gått i vägen för lektor Zach. Plantin, som nu på
     18:de året varit där græcæ linguæ lektor, »under det herr Hans för få år sedan varit hans discipel, sedan en liten tid som nogast duglig pædagogus i Jemptelandh och nu på 2:dra året hjälpepräst hos
     pastoren i Oviken». Den kgl. regeringen förklarade emellertid, att den förra dispositionen ej kunde lätteligen ändras, men utnämnde lektor Plantin till Offerdals då vakanta pastorat. (RA, domk. skr.)
     Drake var 1672 fullmäktig vid riksdagen. Ehuru prosten And. Elavi ännu lefde, fick han 1678 tillträda som ordin. khde med förord att sköta företrädaren och hans hus till döddagar. Inspektor för Frösö skola 1688. Afled 28 dec. 1701 och begr. 25 mars 1702. Hans huggna
     grafsten låg på stora kyrkogången i Ovikens gamla kyrka.


Karin Olovsdotter, född okänt.

Länsman Anders Olai Drake
Född i Berge, Brunflo (Z), död 1700 i Grönviken, Näs (Z).
Gift med Ingrid Frestadius, född 1650 i Hede (Z), död 1722 i Hissmon, Rödön (Z).

Brita Drake
född i Berge, Brunflo (Z), död 1715 före i Fägre (R).
Gift med överstelöjtnant Nils Curry Treffenberg, född 1637, död ca 1705 i Holmen, Fägre (R).

Hemmansägare Per Olovsson Drake
Född i Berge, Brunflo (Z), död i Berge, Brunflo (Z).
Gift med Elisabet Klasdotter.

Gift 1626 med

Anna Roaldsdotter
Född 25/4 1603 i Ytterøy, Norge (N).
Döpt 8/5 1603 i Inderøy, Norge 255.

----------------------------- Generation I -----------------------------

I:1 f
Peder Andersson Drake.
Kyrkoherde.
Född 1555. Död 1628 i Berge, Brunflo (Z).
Kyrkoherde i Brunflo 1581-1628.
 Peder Andersson. Kyrkoherde i Brunflo pastorat av Härnösands stift 1581. Prost i Jämtland 1613.
 
Barn:

Olaus Petri Drake
Vice pastor i Brunflo. Erhöll konfirmation på pastoratet 1626-01-08. Var landsprost 1640. Född "Pedersson" 1599 i Berge, Brunflo (Z). Död efter 2/7 1658 i Berge, Brunflo (Z). Gift 1626 med Anna Roaldsdotter, född 1603-04-25, dotter av sognepresten i Ytterön i Trondhjems stift Roald Andersson och Elen Hansdotter.
Källa: Riddarhusets stamtavlor ( CD ) 2002.
 Introducerad adel/ Von Drake, nr 1716. Ätten är utdöd 1792-01-23.
(Barn Proband, Far II:1, Mor II:2)

 Erik Pedersson Drake. Död 1645.


Gift med efterföljande ana.

I:2 m
Anna Olofsdotter/Olufsdatter.
Född omkr 1550. Död i Berge, Brunflo (Z).
Ingaf efter Peders död till danska regeringen en supplikatz om skydd för
gården Berge som var Peder Anderssons "rette uförbrötre odel" men
hvilken man ville afhända henne (Norske Riksarkivs Betænkinger 124).
(Barn Proband)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation II  ----------------------------

II:1 ff
Andreas Petri.
Kyrkoherde.
Född "Anders Persson", ca 1500 i Älvsta, Hälsingland (X).
Död 1572 i Brunflo (Z).
Kyrkoherde i Brunflo 1548-72.
(Barn I:1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
   Peder Andersson Drake.
     Född 1555. Död 1628 i Berge, Brunflo (Z).
(Se I:1).

II:2 fm
Kirsten Eriksdotter Blix.
Född omkr 1535 i Oviken, Berg (Z). Död ca 1624 i Brunflo (Z).
(Barn I:1, Far III:3)
Källa:
https://www.geni.com/people/Kirsten-Eriksdatter-Blix/6000000001298500265

Gift 1564 med Larens Månsson Blix.
Präst i Undersåker i Uppsala ärkestift 1566-1612, Kyrkoherde, Sogneprest.
Född ca 1528 i Undersåker, Åre (Z).
Död mellan 1612 - 1623 i Oppdal, Sør-Trøndelag (N).
Källa:
https://www.geni.com/people/Larens-Blix/6000000022794998009

 Laurentius Magni Blix/Larens Månsson/, son till Måns Karlsson Blix och hans hustru Inga Hansdotter. Kaplan hos fadern 1563-1576 skickades han vid ett tillfälle under kriget mot Norge 1563-1570, då fadern hade en stor del av ortens prästerskap församlade hos sig på barnsöl, av fadern
på spaning mot norrmännen och hände sig därvid ej bättre än att, då han å Laxåmon fick syn på norrmännen och skulle vända om hästen, denne snavade och föll samt han kom under den och bröt ena benet. Kyrkoherde i Undersåker efter fadern och utkvitterade 14/7 1566 sex tunnor till vin,
vax och offläte och deltager i der Jämtländska prästerskapets trohetsförsäkran till konung Johan lll, avgiven i Oviken 21/10 1568.
Under herr Laurentz tid inföll den Trondhjemska reformitsen 1589, och nämnes han bland utställarna av fullmakten för de tre jämtländska prästmän, vilka utsetts att närvara vid konung Christian lV:s hyllning i Oslo 8/6 1591.
En kommision, bestående av konungens befallningsman i Jämtland Arild Olsson, Jörgen Henriksson och pastor Lauritz Mogensen i Undersåker, redogör i ett brev av den 16 mars 1603 för sina försök att
åstadkomma förlikning i en tvist mellan borgmästaren Mårten Olson i Härnösand och några Ragundabönder rörande ett laxfiske i Fors socken.

Vid Baltzarfejdens utbrott 1611 rymde kyrkoherden i likhet med många andra till Norge och begav sig till sin son Erik, kyrkoherde i Opdalen, där han inom kort avled vid hög ålder. Före flykten hade han åt en bonde Joen i Edsåsen anförtrott åtskilliga ägohandlingar rörande Undersåkers
prästbord, nedlagda i en brevkista, som en tid efter fejdens stillande översändes till Erik i Opdalen. Brodern, kyrkoherde Salomon Blix i Lit, påträffade sedermera dessa aktstycken i sin salig faders gömmor och återställde dem till Undersåkers kyrka.
Källa: Tågefälts släktbok om Frisk-släkten.
Levde 1566 vid Baltzarfejdens utbrott rymde han till Norge, där han avled hos sin son i Opdal.
Källa: Richard Winnberg.

Barn:
   Erik Laurentsen Blix.
     Kyrkoherde 1607-1633 i Oppdal, Norge (N).
     Född 1570. Död 1633.
     
Blix Sköld: I blått fält en åskvigg av guld. Blått hjälmtäcke fodrat med guld. Hjälmprydnad: En uppskjutande åskvigg av guld. Bildinnehållet (utan tinkturer) belagt hos I... (eller J...) Simonsson Blix (initialer ISB), vars sigillstamp användes 1653 av Simon Simonsson Blix (känd 1648-1662), skrivare i kammarkollegium. Därefter uppträder olika varianter av åskviggsvapen bland de olika släktmedlemmarna, vars äldste kände stamfader är Mogens Karlsson (känd 1532-1556), kyrkoherde i Undersåker.

Som ett grundvapen har 2002 det ovanstående vapnet rekonstruerats. Se vidare Magnus
Bäckmark: En blixtrande historia, i Släktforskarnas årsbok 2003, s. 99118.
Yngre släkten: Ingvar, leg. läkare, Svenstavik, upptog 2002 detta sin mormors släkts vapen, med anledning av att han tidigare upptagit den släktens namn. Därvid differentierades vapnet från
     ursprungssläktens genom tillägg av två sporrklingor av guld i sköldemärket. VB 55, s.109.

Andra äktenskapet med föregående ana.


---------------------------- Generation III ----------------------------

III:3 fm f
Ericus Andreæ Blix
Landsprost 1526-1563, Oviken (Z).
Född "Erik Andersson", omkr 1498 i Uppsala, Uppland.
Död 1563 i Prästgården, Oviken (Z).
(Barn II:2, Far IV:5, Mor IV:6)

Barn utan känd moder:

Kerstin Eriksdotter
Född 1540 i Oviken (Z), död 1624 efter i Svensta?, Undersåker (Z).  Gift 1564 med Kyrkoherde Laurentius Magni Blix, född ca 1530 i Undersåker (Z), död 1612 i Opdal (Norge). 

Märta Eriksdotter
Född 1540 i Oviken (Z), död i Offerdal (Z). Gift 1564 med
Nils Andersson, född okänt, död i Offerdal (Z).

NN Eriksdotter
Född i Oviken (Z).

Johannes Jämte Eriksson
Född i Oviken (Z), död 1576 i Oviken (Z). Kunskapare, spion, sekreterare. Gift före 1576 med
Cordelia NN.

NN Eriksdotter
 http://www.fam-sjolander.se/gunnar/landsprost.htm

 Erik Andersson. Landsprost (1526-1563). Bosatt Oviken sn (Z). Död 1563 Oviken sn (Z). Erik Andersson nämns första gången som prost i Jämtland och kyrkoherde i Oviken i ett brev där han är vittne och som bör ha tillkommit efter juli 1525, alltså ej 1526 som Bygdén anger (JHD del 3).
Jämtlands reformator, är förmodligen identiskt med Ericus Andree de Uppsala, som 1512-04-21 som inskrevs som student i Rostocksuniversitetsmatrikel. Hans första framträdande i Jämtland daterar sig
från början av år 1526, då han som nyutnämnd landsprost och kyrkohede i Oviken ledsagade ärkebiskop Johannes Magnus på dennes visitionsresa iförsamlingarna och bevisligen varit närvarande i Lit och Undersåker. Hans förmåga och skicklighet sattes snart på hårda prov under de svåra
nya förhållanden, som inträdde i och med reformationen, vilken särskilti Jämtland ledde till många slitningar. Landskapet var ju ett norskt land, styrt av dansk-norska fogdar, och lydde i kyrkligt avseende under Uppsala ärkebiskopsdöme. Det övervägande flertalet präster voro svenskar,
tillsatta av domkapitlet i Uppsala, dit biskopstionden och andra prästerskapet pålagda gärder utgingo. Sedan ärkebiskopen flytt ur riket och Gustav Vasa med stöd av riksdagsbeslutet i Västerås 24/6 1527 brutit med påven i Rom, varigenom första steget till den svenska kyrkans
reformation var taget. Vågade konungenej länge att sätta sina kyrkopolitiska planer i verkställighet. I skrivelse till Jämtlandsprosten 12 okt. samma år framhåller han sig jämlikt riksdagsbeslutet ha rätt att >>nogot vetha athåff then rentha och saker som j her til haffue vthkraft och vpbåret på biscopens vägne vti edert prosterij>>, samt befaller honom infinna sig i Uppsala och vid nästkommandedisting härföra göra räkenskap, då han i likhet med övriga landsproster i norrland skall få underrättelse, hur framdeles må förfaras i detta avseende (KGR 4, s. 346). (Bygdén).
Enligt Carl Wangby såfinns det inga säkra belägg för att Erik skall ha varit gift, men att
han troligen var det. Det kan naturligtvis tänkas att han hade en s k rådskvinna eller "forsija" (frilla), vilket inte var ovanligt bland det katolska prästerskapet, vid denna tid; Erik var ju förordnad som präst
under den katolska tiden.
Källa: (Bygdén, Härnösands stifts herdaminne.) ("Jämtlands Reformator" Landsprosten Erik Andersson i Oviken, av Carl Wangby) (Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium del 3 sid.73).


Gift.

Barn:
   Kirsten Eriksdotter Blix
     Född omkr 1535 i Oviken, Berg (Z). Död ca 1624 i Brunflo (Z).
(Se II:2).


---------------------------- Generation IV  ----------------------------

IV:5 fm ff
Anders Kettilsson
Född ca 1470 i Bjärme, Näs (Z).
Död ca 1534 i Billsta, Hackås (Z).
(Barn III:3)
Källa:
https://www.geni.com/people/Anders-Kettilsson/6000000001923630187

Gift med efterföljande ana.

    Barn:
   Ericus Andreæ Blix
     Född "Erik Andersson", omkr 1498 i Uppsala, Uppland.
     Död 1563 i Prästgården, Oviken (Z).
(Se III:3).

IV:6 fm fm
Kerstin Jensdatter (Skanke)
Född ca 1465 i Billsta, Hackås (Z).
Död efter 1527 i Bjärme, Näs (Z).
(Barn III:3, Far V:11)
Källa:
https://www.geni.com/people/Kerstin-Jensdatter-Skanke/307491988390005668

Gift med föregående ana.


----------------------------- Generation V -----------------------------

V:11 fm fm f
Jens Karlsson Skanke (Skancke-ätten)
Ridder, Bonde, Vepner, Antakelig Ridder, Ägde delar av Hov gård och
Hillestad., Væpner, Bonde han ejede et halvt hus Västerhus, Frösön,
Bonde han ejede et halvt hus Västerhus.
Född ca 1407 i Hov, Hackås, Berg (Z).
Död 1488 i (Z).
Alias: Karlsson (Skanke", "Schancke", "Skånke", "Skunk", "Skunke",
"Schanke", "Schanche
 Källa: https://www.geni.com/people/Jens-Karlsson/307461299060008276

 Eide Billstad og halve Vesterhus på Frøsøn Svergie
http://hem.passagen.se/arkis/vendelkraka.htm

Jens Karlsson Skancke.
Född i Hov, Hackås (Z), död 1488 i Billsta, Hackås (Z); son till Karl Pedersson (Carolus Petri) Skancke-82); gift med Katarina Wibjörnsdotter, född 1440, död i Öd, Marieby (Z). Hon var dotter till Wibjörn Laurensson och N.N. Torstensdotter; barn: Ingrid Jensdotter Skancke -90). Bonde på Billsta i Hackås och ägde även halva Västerhus på Frösön. Blev genom sitt gifte ägare av Öd, Marieby, där han bodde. Benämnd välboren man 1469, då han med sin bror Örjan Karlsson beseglade en köpehandling
angående Våle i Hackås, var även väpnare och sannolikt även riddare. Hans son biskop Karl Jenssen benämns vara en Riddermans Mand, d.v.s. son av en riddare. (Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin) Verkade som ställföreträdande syssloman i Jämtland i juni 1449, vilket ej varit känt i tidigare forskning. Tydligen var brodern Erik Karlsson förhindrad från att komma till detta års lagting. (Källa: Supplement till JHD 1999, Olof Holm) Robelins påståenden att Jens Karlsson skulle ha varit bosatt på
Öd, Marieby, varit gift med en Catharina Wibjörnsdotter 'till Öd', och haft en son Vibjörn Jensson i Öd är grundlösa. Vidare är N. Ahnlunds spekulation om att brödernas moder var dotter till Torsten Skeldulvsson, nämnd 1381-1423, orimligt av kronologiska skäl. (Källa: Supplement till
JHD 1999, sid 128, Olof Holm) För att det skulle finnas någon form av rättssäkerhet i landet, uppkom redan på ett tidigt stadium ett ämbete, som skulle sätta upp och hålla reda på vissa rättsregler eller lagar. Detta ämbete kom att beklädas av lagmannen, som av ålder, allt sedan heden tid, var den främste ämbetsmannen i landet. Innan lagarna blev nedtecknade, vilket skedde först i början av 1300-talet, måste han kunna lagarna utantill. Lagmannen valdes ursprungligen av bönderna för att leda det stora tinget på Frösön. Där behandlades inte bara rättsfrågor utan även allmänna ärenden, och det var där man en gång, omkring år 1050, beslöt att Jämtland skulle kristnas. Lagmannen hade länge ingen egen domsrätt, han skulle endast försvara och föreläsa lagen och besvara frågor i rättssaker. Längre fram tillsattes lagmannen av kungen och hans uppgift begränsades till att leda lagtinget, som nu endast behandlade rättstvister. (Källa: Hammerdals och Gåxsjös historia, Gunnar Englund).

Väpnaren var en högättad yngling som under medeltiden gjorde vapentjänst för att uppnå riddarvärdighet. I Norden räknades väpnare (eller svenner) till samma sociala klass som riddarna. (Källa: Bra Böcker) Vid Hackås vapenting 1448-06-25 beseglas en dom av Örjan, Peder och Jens Karlsöner, (deras måg) Ingemund Olavsson och lagmannen Peder Olavsson. (Supplement
till JHD 1999, Olof Holm).
Jens Karlson Skunck f. **.**.****, Yrke: Ridder, g. Catharina
Wibjørnsdatter, f. **.**.1440, Öd, Jämtland, d. **.**.****. Jens døde
**.**.1488, Hackås, Jämtland. Et dokument av 29.06.1435 stadfester at
Jens og brødrene har kjøpt søsterens parter i Hov for 300 gode mark
unntatt hennes klær og utstyr som beløp seg til 50 mark. På den tiden
kunne et stort gårdsbruk kjøpes for 30 - 50 mark. Dette bekrefter at Hov
var et storgods - og at søsteren hadde mye klær og utstyr. Örjan, Jöns
och Olof Karlsson utlöste år 1435 sin syster Kristin ur Hof i Hackås med
300 mark i pengar och lös egendom till ett värde av 50 mark. Andra
gårdar blev vid samma tid värderade till mellan 12 och 40 mark, varför
gården i Hof mer är att betrakta som ett gods. Det är ändå inte riktigt
att tänka sig denna adelsätt som typiska godsägare utan mer som
handelmän. De har fått sina inkomster genom att omsätta skinn och andra
varor från jakt och fiske såväl i Trondheim som i Sverige. (Källa:
Jemtland og Norge, sid 106, professor Edv. Bull) Bonde på Billsta i
Hackås och ägde även halva Västerhus på Frösön. Blev genom sitt gifte
ägare av Öd, Marieby, där han bodde. Benämnd välboren man 1469, då han
med sin bror Örjan Karlsson beseglade en köpehandling angående Våle i
Hackås, var även väpnare och sannolikt även riddare. Hans son biskop
Karl Jenssen benämns vara en Riddermans Mand, d.v.s. son av en riddare.
(Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin) Verkade som ställföreträdande
syssloman i Jämtland i juni 1449, vilket ej varit känt i tidigare
forskning. Tydligen var brodern Erik Karlsson förhindrad från att komma
till detta års lagting. (Källa: Supplement till JHD 1999, Olof Holm)
Robelins påståenden att Jens Karlsson skulle ha varit bosatt på Öd,
Marieby, varit gift med en Catharina Wibjörnsdotter 'till Öd', och haft
en son Vibjörn Jensson i Öd är grundlösa. Vidare är N. Ahnlunds
spekulation om att brödernas moder var dotter till Torsten Skeldulvsson,
nämnd 1381-1423, orimligt av kronologiska skäl. (Källa: Supplement till
JHD 1999, sid 128, Olof Holm) För att det skulle finnas någon form av
rättssäkerhet i landet, uppkom redan på ett tidigt stadium ett ämbete,
som skulle sätta upp och hålla reda på vissa rättsregler eller lagar.
Detta ämbete kom att beklädas av lagmannen, som av ålder, allt sedan
heden tid, var den främste ämbetsmannen i landet. Innan lagarna blev
nedtecknade, vilket skedde först i början av 1300-talet, måste han kunna
lagarna utantill. Lagmannen valdes ursprungligen av bönderna för att
leda det stora tinget på Frösön. Där behandlades inte bara rättsfrågor
utan även allmänna ärenden, och det var där man en gång, omkring år
1050, beslöt att Jämtland skulle kristnas. Lagmannen hade länge ingen
egen domsrätt, han skulle endast försvara och föreläsa lagen och besvara
frågor i rättssaker. Längre fram tillsattes lagmannen av kungen och hans
uppgift begränsades till att leda lagtinget, som nu endast behandlade
rättstvister. (Källa: Hammerdals och Gåxsjös historia, Gunnar Englund)
Väpnaren var en högättad yngling som under medeltiden gjorde vapentjänst
för att uppnå riddarvärdighet. I Norden räknades väpnare (eller svenner)
till samma sociala klass som riddarna. (Källa: Bra Böcker) Vid Hackås
vapenting 1448-06-25 beseglas en dom av Örjan, Peder och Jens Karlsöner,
(deras måg) Ingemund Olavsson och lagmannen Peder Olavsson. (Supplement
till JHD 1999, Olof Holm) Jens giftet seg med Catharina Wibjørnsdtr
[1967] [MRIN: 1272], datter av Wibjørn Laurensson [1968] og Ukjent.
Catharina ble født i 1420 i Öd, Jämtland3 og døde i 1490 i Jämtland3 70
år gammel.

 

 

 

13/7 2023                                                         Sida 8
------------------------------------------------------------------------
(Barn IV:6, Far VI:21, Mor VI:22)

Första relation med Wibjörnsdatter Catharina.
Gift.

Andra relation
Gift.

                                 Barn:
   Jensdatter (Skanke) Kerstin.
     Född ca 1465 i Billsta, Hackås (Z).
     Död efter 1527 i Bjärme, Näs (Z). (Se IV:6).

---------------------------- Generation VI  ----------------------------

VI:21 fm fm ff
Karl (Carolus Petri) Pedersson Skanke, till Ösa (på Hov).
Riddare, jordägare.
Född ca 1360 i Hackås (Z).
Död 15/5 1430 i Hov, Hackås (Z).
Källa:

Carl Pedersen (Karl Persson or Pettersson) of Hof has been considered
the earliest verified ancestor of the noble family of Skanke (Schanke,
Schancke, Schanche, etc), and its Hackås line, based on interpretations
of contemporary literature. He lived in about 1360-1430. His son Ørjan
Karlsson Skanke was a knight and a captain in about 1450s in
Jämtland-Härjedalen, which was a Norwegian province since 1178,
conquered by Sweden in 1645. The family has branches in Norway, Sweden
and Denmark. One branch of the family was ennobled in Sweden in the
1600s as Skunck, but that branch is extinct.. Earlier roots are at
issue, as well as the origin of the noble family of Blix, which is
married into the Skanke family in several branches. A theory of less
certainty, suggested especially by the Genealogist George Vaughan
Chichester Young in 1986, is that the Skancke family originiates from
the last kings of Isle of Man, and from Charles the Great. The earliest
DNA verified ancestor of the Skancke family and its Hackås line, the
older Hov branch, is Per Jönsson Skanke (born 1577 in Hov, Hackås),
traditionally considered a great great great great grandson of Carl
Pedersen along a strict male line.Descendants to several of his sons
share the same haplogroup. A biological relationship between Carl and
Peder has neither been supported nor disproved, by DNA tests as of April
2021, but DNA tests show that several of the branches of the Schanke
family do not have an agnatic biological relation.
 Karl Pedersson känd 1394, då han övertar gården Solkastad i Hackås av
sin farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Upptog med fogden och
lagmannen vittnesbörd om skatt till kungen 1405. Karl står som första
namn i det skuldebrev från 1410, där 116 jämtar erkänner en landskapets
skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta på 600 mark.
Samtliga Karls söner är nämnda i ett nytt fullständigt skifte år 1488.
Gamle Karl på Hov var gift med Radgerd Kettilsdotter, som levde ännu
1438, då hon kungjorde jämte sina söner, att hon med sina söners och
mågars samtycke sålt Hegled i Sunne till kyrkoherden Ylian (Örjan). 1423
är han tillsammans med sin brorson, fogden Sten Öndsson, med om att köpa
Sigurds i Viken, Fyrås, Hammerdal, andelar i Rångnors fiske och
älggravar på Björnkälen i Hammerdal. (Källa: Hammerdalskrönikan 1976)
Väpnaren var en högättad yngling som under medeltiden gjorde vapentjänst
för att uppnå riddarvärdighet. I Norden räknades väpnare (eller svenner)
till samma sociala klass som riddarna. (Källa: Bra Böcker) Noteringar:
Ägare av Hov, Hackås från 1394. Köpte gården vid namn Solkastadha av

 

 

 

13/7 2023                                                         Sida 9
------------------------------------------------------------------------
Markus Nifsson och Radgerd Torgotsdotter. Karl Pederssons gravsten, med
numera av förslitning osynlig inskription, är insatt i altartavlans
baksida i Hackås k:a. (Skuncke) I en skrift säger Festin bl.a.:
"Storsjön var den mest befarna stråkvägen, och Hov - offerplatsen och
marknadsorten - var allmänt besökt. Här gick också vikingarnas och
pilgrimmernas färd mellan Bottenhavet och Nidaros fram, efter vilken väg
Heliga Birgitta säges ha färdats på sin resa till Olaf den Heliges grav.
I Hackås rastade hon i Skånkegården i Hov".
web.telia.com/~u67002730/p075a658a4.html Riddare och Jordägare i Hov.
Född 1360 i Hov, Hackås (Z). Död 1430 15/5 i Hov, Hackås (Z). Ägare av
Hov, Hackås från 1394. Köpte gården vid namn Solkastadha av Markus
Nifsson och Radgerd Torgotsdotter. Karl Pederssons gravsten, med numera
av förslitning osynlig inskription, är insatt i altartavlans baksida i
Hackås k:a. (Skuncke) I en skrift säger Festin bl.a.: "Storsjön var den
mest befarna stråkvägen, och Hov - offerplatsen och marknadsorten - var
allmänt besökt. Här gick också vikingarnas och pilgrimmernas färd mellan
Bottenhavet och Nidaros fram, efter vilken väg Heliga Birgitta säges ha
färdats på sin resa till Olaf den Heliges grav. I Hackås rastade hon i
Skånkegården i Hov". Vem ägde i så fall gården då, och hette den
verkligen Skånkegården på Birgittas tid ? (PW) Birgitta, den heliga
1303-73, dotter till Upplandslagmannen och riddaren Birger Persson till
Finsta och Ingeborg Bengtsdotter av Folkungaätten. Vid 13 års ålder
bortgiftes Birgitta med den 18-årige riddaren, senare lagmannen och
riksrådet, Ulf Gudmarsson till Ulvåsa, med vilken hon fick åtta barn.
Efter makens död 1344 bröt hennes visionära begåvning fram med full
kraft, och hon upplevde kallelsen att vara Kristi "brud och språkrör".
Under detta skede av Birgittas utveckling övade hennes biktfar, kaniken
i Linköping magister Mattias (d 1350), stort inflytande på henne.
Birgitta begav sig 1349 till Rom för att utverka påvens tillstånd att
grunda en klosterstiftelse. Detta tillstånd gavs först 1370 av påven
Urban V, som medgav att två konvent inrättades i Vadstena, det ena för
män, det andra för kvinnor, men Birgittas klosterregel skulle endast få
användas vid sidan av Augustinus'. Påven Urban VI stadfäste regeln 1378.
Efter en vallfärd till det heliga landet avled Birgitta i Rom 1373, och
hennes kvarlevor fördes till Vadstena av dottern Katarina Ulfsdotter.
Birgitta kanoniserades 1391. Hennes uppenbarelser utgavs på latin 1492;
en svensk översättning från 1300-talet utkom 1857-84 och en modern
översättning 1957-59. Birgittas uppenbarelser är med sin mäktiga
poetiska inspiration ett av storverken i svensk litteratur.
Birgittinorden, (Helige) Frälsarens orden (förk O Ss S) omfattade under
sin blomstringstid upp till 79 kloster. Huvudklostret i Vadstena ägde
bestånd 1384-1595. Klostren var ursprungligen dubbelkloster med gemensam
kyrka men skilda bostadshus för munkar och nunnor. Ännu existerande
birgittinkloster är enbart nunnekloster. (FOCUS 98) Karl Pedersson känd
1394, då han övertar gården Solkastad i Hackås av sin farbror Markus
Nilsson och dennes hustru. Upptog med fogden och lagmannen vittnesbörd
om skatt till kungen 1405. Karl står som första namn i det skuldebrev
från 1410, där 116 jämtar erkänner en landskapets skuld till Uppsala
domkyrka och drottning Margareta på 600 mark. Samtliga Karls söner är
nämnda i ett nytt fullständigt skifte år 1488. Gamle Karl på Hov var
gift med Radgerd Kettilsdotter, som levde ännu 1438, då hon kungjorde
jämte sina söner, att hon med sina söners och mågars samtycke sålt
Hegled i Sunne till kyrkoherden Ylian (Örjan). (Källa: Skanke ätten,
Roger de Robelin) 1423 är han tillsammans med sin brorson, fogden Sten
Öndsson, med om att köpa Sigurds i Viken, Fyrås, Hammerdal, andelar i
Rångnors fiske och älggravar på Björnkälen i Hammerdal. (Källa:
Hammerdalskrönikan 1976) Väpnaren var en högättad yngling som under
medeltiden gjorde vapentjänst för att uppnå riddarvärdighet. I Norden
räknades väpnare (eller svenner) till samma sociala klass som riddarna.
(Källa: Bra Böcker)

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 10
------------------------------------------------------------------------
Källor 1) Disbyt 23673 2) Disbyt 05250
(Barn V:11, Far VII:41, Mor VII:42)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Örjan/Jöns Karlsson Skancke Skånk (Skancke-ätten).
     Riddare, hövitsman.
     Född ca 1400.
     Död 1474 i Hackås (Z).
     Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p00e023d9c.html Riddare,
     Hövitsman i Hackås. Född omkring 1403 i Hov, Hackås (Z). Död 1477 i
     Hov, Hackås (Z). Gift 2 ggr. Hövismannadömet över Jämtland och
     Härjedalen synes riddar Örjan ha erhållit av konung Karl Knutsson
     då denne efter kröningen den 20 november 1449 i Trondheims domkyrka
     på återvägen gästade sin trogne undersåte på Hov. I realiteten
     efterträdde han sin broder Erik, sysslomannen men med ökad
     myndighet och en däremot svarande titel, hövitsman. Nyttjades av
     kung Karl som härförare vid infall i Norge i slutet av 1452 och
     tidigt 1453. Blev senare medlem av av kung Karls svenska råd och
     var 1457 kommendant vid Stockholms slott. Under natten till den 24
     februari 1457 blev han utsedd till befälhavare över Stockholms
     slott när Kung Karl icke fann annan utväg än att sätta sin egen
     person i säkerhet och lämna sin från landsidan kringrända huvudstad
     och som flykting seglade över till Danzig. Då kung Kristian I
     senare intog staden, blev herr Örjan, kanslern, doktor Ryting och
     andra anhängare till kung Karl tagna till fånga och misshandlade av
     danskarna. (Mona Grimstad - Nils Ahnlund) Som sannolikt anses att
     Örjan efter frigivningen en tid dolde sig på Sätuna hos hustruns
     förste make Peter Jönsson Schack. (Skuncke) Norden är vid denna tid
     i en trestatsunion med Kristoffer av Bayern som gemensam kung. Den
     15 september 1445 anslår Kristoffer till sin unga 15-åriga gemål
     Dorotea av huset Hohenzollern som morgongåva bl.a. Jämtland.
     Drottning Dorotea, en politiskt begåvad, ihärdig och klok kvinna,
     överlever sin make. Hon äktar den danske kungen Kristian I av
     Oldenburg. Unionen faller nu sönder. Kampen om makten efter
     Kristoffer leder under 1449 till att två kungar väljs - Kristian I
     och Karl Knutsson Bonde. Några av landets stormän kröner på
     försommaren Kristian i Oslo och denne hyllas senare i Marstrand.
     Frostatingsbönderna i Tröndelagen beslutar däremot erbjuda Karl
     Knutsson kronan 17 juni. Denne drar i oktober med 500 ryttare över
     värmlands- gränsen till Hamar. Biskopen (Örjans brorson Karl
     Jensson) är där vunnen för den svenske Karl. Örjan torde ha känt
     till detta och Karl väljes där 28 oktober och fortsätter till
     Trondheim, där han krönes av Norges ärkebiskop Aslak Bolt den 20
     november 1449. I domkyrkan dubbas då femton nya riddare, dåtidens
     högsta utmärkelse, som endast de högst förtjänta fick. Örjan
     Karlsson synes ha varit en av dem. Sin riddartitel blir han trogen.
     (Sven Schylberg) Förste kände herre till Hov i Hackås var Karl
     Pedersson, död år 1430. I ett köpebrev av 1438 -04-30 från änkan
     Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest
     känd av ätten Skancke, nämligen Örjan Karlsson. I brevet överlåter
     Rådgerd gården Heglid i Sunne till herr Ylian (kyrkoherde Örjan).
     Brevet uppräknar fem söner och mågar till Rådgärd, alla närvarande
     vid tillfället, nämligen Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Örjan
     Karlsson är den förste infödde jämtske riddaren som vi känner. Han
     vapensköld bestod av ett sporrklätt ben, en 'skånk' på jämtska.
     Denne Örjan var en typisk jämte på det viset, att han precis som
     hemprovins slets mellan olika regenter. Än var han den svenske kung
     Karl Knutsson Bondes (1408-1470) närmaste man och hövitsman i
     Jämtland. Än kastades han i fängelse och torterades av den Kristian

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 11
------------------------------------------------------------------------
     av Oldenburg (1426-1481), kung i Danmark 1449-1481 och i Sverige
     1457-1464. Detta är förhistorien: I ett morgongåvebrev av
     1445-09-15 gav kung Kristoffer III av Bayern (1416-1448), svensk
     kung 1441-1448, åt sin unga drottning Dorotea bl. a. vårt land
     Jämtland med allt vad därtill hör. Änkedrottning Dorotea
     (1430-1495) gifte sig sedan år 1449 enligt tidens sed med nye
     kungen på Danmarks tron, Kristian av Oldenburg. Men nu blandade sig
     den svenske kungen Karl Knutsson i leken. Det visade sig då, att
     stormännen i sydnorge ville ha Kristian till kung, medan folket i
     Tröndelagen föredrog Karl Knutsson. Nu gällde det att handla
     snabbt. Med 500 man drog Karl Knutsson Bonde genom Värmland till
     Trondheim, där han lät ärkebiskopen kröna sig 1449-11-20. Samtidigt
     dubbades femton nya riddare och en av dessa var Örjan Karlsson från
     Hov i Hackås. På återvägen till Sverige stannade kung Karl minst en
     vecka i Jämtland, troligen som gäst hos den nydubbade riddaren
     Örjan Karlsson. Men slaget var ingalunda vunnet med detta, de
     ledande i Norge höll på den danske kungen. Emellertid hade kung
     Karl med Örjans hjälp 1452-08-13 lagt Jämtland under svenskarna.
     Örjan nämns i brev som riddare och hövitsman i Jämtland och
     Härjedalen. Med eller utan kungens närvaro drog Örjan tre gånger
     mot Tröndelagen med väpnad här. Varje gång blev han tillbakaslagen,
     tredje gången dessutom nesligt. När danske kungen med en massa
     stormän närmade sig 'då flydde förenämnde Örjan försmädligen till
     skog och mark med sitt sällskap'. Det verkar nästan som om kung
     Karl utnyttjade den godtrogne och säkert hederlige och rättskaffens
     jämten, som han bundit upp med sin riddartitel. Nästa gång vi hör
     om Örjan Karlsson 'den sköna man', som krönikan säger, befann han
     sig i Stockholm, utsedd till befälhavare på slottet, medan kung
     Karl skuddade stoftet av sina fötter och flydde till Danzig. För nu
     var kung Kristian på krigsstråt och tågade in i Stockholm
     midsommardagen år 1457 som svensk kung. Örjan kastades i fängelse,
     men blir så småningom fri och gifter sig med en frälseänka från
     Uppland. Den halsstarrigt envise kung Karl gör ett nytt misslyckat
     kuppförsök och Örjan, som tydligen var inblandad också denna gång,
     kastas ånyo i fängelse och torteras nesligt. Efter frigivningen
     vände Örjan tillbaka till hemgården i Hackås. Han överlät år 1469
     halva sin gård till sonen Karl Örjansson och blir 'sytningsman',
     d.v.s. han bodde kvar på gården enligt den tidens visa
     åldringsvård. (Källa: Sällsamheter i Jämtland, Daga Nyberg, 1981)
     De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av
     kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner.
     Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära
     framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att
     skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de
     hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner.
     En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och
     stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade
     rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och
     sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl
     medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann
     ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom
     heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg)
     Riddare, Hövitsman i Hackås. Född omkring 1403 i Hov, Hackås (Z).
     Död 1477 i Hov, Hackås (Z). Gift 2 ggr. Hövismannadömet över
     Jämtland och Härjedalen synes riddar Örjan ha erhållit av konung
     Karl Knutsson då denne efter kröningen den 20 november 1449 i
     Trondheims domkyrka på återvägen gästade sin trogne undersåte på
     Hov. I realiteten efterträdde han sin broder Erik, sysslomannen men
     med ökad myndighet och en däremot svarande titel, hövitsman.
     Nyttjades av kung Karl som härförare vid infall i Norge i slutet av
     1452 och tidigt 1453. Blev senare medlem av av kung Karls svenska

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 12
------------------------------------------------------------------------
     råd och var 1457 kommendant vid Stockholms slott. Under natten till
     den 24 februari 1457 blev han utsedd till befälhavare över
     Stockholms slott när Kung Karl icke fann annan utväg än att sätta
     sin egen person i säkerhet och lämna sin från landsidan kringrända
     huvudstad och som flykting seglade över till Danzig. Då kung
     Kristian I senare intog staden, blev herr Örjan, kanslern, doktor
     Ryting och andra anhängare till kung Karl tagna till fånga och
     misshandlade av danskarna. (Mona Grimstad - Nils Ahnlund) Som
     sannolikt anses att Örjan efter frigivningen en tid dolde sig på
     Sätuna hos hustruns förste make Peter Jönsson Schack. (Skuncke)
     Norden är vid denna tid i en trestatsunion med Kristoffer av Bayern
     som gemensam kung. Den 15 september 1445 anslår Kristoffer till sin
     unga 15-åriga gemål Dorotea av huset Hohenzollern som morgongåva
     bl.a. Jämtland. Drottning Dorotea, en politiskt begåvad, ihärdig
     och klok kvinna, överlever sin make. Hon äktar den danske kungen
     Kristian I av Oldenburg. Unionen faller nu sönder. Kampen om makten
     efter Kristoffer leder under 1449 till att två kungar väljs -
     Kristian I och Karl Knutsson Bonde. Några av landets stormän kröner
     på försommaren Kristian i Oslo och denne hyllas senare i Marstrand.
     Frostatingsbönderna i Tröndelagen beslutar däremot erbjuda Karl
     Knutsson kronan 17 juni. Denne drar i oktober med 500 ryttare över
     värmlands- gränsen till Hamar. Biskopen (Örjans brorson Karl
     Jensson) är där vunnen för den svenske Karl. Örjan torde ha känt
     till detta och Karl väljes där 28 oktober och fortsätter till
     Trondheim, där han krönes av Norges ärkebiskop Aslak Bolt den 20
     november 1449. I domkyrkan dubbas då femton nya riddare, dåtidens
     högsta utmärkelse, som endast de högst förtjänta fick. Örjan
     Karlsson synes ha varit en av dem. Sin riddartitel blir han trogen.
     (Sven Schylberg) Örjan Karlsson nämns första gången 1438-04-30 i
     ett viktigt köpebrev. Huvudpersonen är Örjan s mor, Rådgärd
     Kettilsdotter på Hov i Hackås, som överlåter gården Heglid i Sunne
     till herr Y lian (kyrkoherde Örjan). Brevet uppräknar fem söner och
     mågar till Rådgärd, alla närvarande v id tillfället, nämligen
     Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Först 1449 dyker Örjan upp igen
     oc h då i sällskap med lagmannen Peder Olovsson, som kallas lagman
     i Jämtland och Härjedalen. Örjan kallas hövitsman över Härjedalen.
     Örjan Karlsson blev slagen till riddare i samband med k röningen
     1449-11-20 i Trondheims domkyrka av kung Karl Knutsson Bonde och
     benämns nu herr Örj an, en herretitel som bland värdsliga män
     endast tillkom riddare. 1452 och 1453 deltar ha n i kung Bondes
     misslyckade försök att återta sitt norska rike. 1449-1457 var herr
     Örjan hövi tsman över Jämtland. 1457 delade han befälskapet på
     Stockholms slott och var sannolikt ocks å riksråd 1457. Från 1457
     och en tid var han fånge hos kung Kristian av Danmark-Norge. 1469 a
     vträder han till sonen Karl Örjansson halva gården Hov i Hackås.
     Sannolikt är herr Örjan, bla nd infödda jämtar under medeltiden,
     den ende som fick riddartiteln. (Källa: Jämten 1993, Sve n
     Schylberg) Örjan Karlsson var i september 1449 hövitsman i
     Härjedalen, men utsågs kort därefter i samban d med riddardubbning
     till hövitsman/syssloman även i Jämtland. Örjan Karlssons dubbning
     til l riddare måste ha skett efter september 1449, men före januari
     1450, då han nämns med herret itel. Nils Ahnlund har påvisat att
     dubbningen med största sannolikhet skedde vid kungakröning en i
     Nidaros 1449-11-20. Den 1450-01-29 var han närvarande på Hackås
     ting och 1452-08-12 verk ade han som hövitsman i landskapet på
     svenske kungens vägnar. I slutet av år 1452 deltog ha n i fälttåg
     mot Tröndelagen och under de följande årens oroligheter finns inga
     spår av att ha n verkat i Jämtland. Räknar man med att han ändå
     kvarstod som hövitsman över Jämtland, måst e han allra senast år
     1456 ha tvingats avstå denna syssla. Inte förrän år 1469 kan herr
     Örja n Karlsson beläggas i Jämtland igen. (Källa: Supplement till

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 13
------------------------------------------------------------------------
     JHD 1999, Olof Holm) Fogde i Jämtland vid mitten av 1400-talet var
     Örjan Karlsson, som tog ställning för kung Kar l Knutsson i Sverige
     och arbetade aktivt för honom, vilket gjorde att Jämtland blev
     indrage t i flera stridshandlingar. Jämtland var därför under denna
     tid i praktiken underställt Kar l Knutsson. Länsherre i Jämtland
     1450-1474. Örjans broder Peder Karlsson var fogde i Jämtlan d
     1460-1480. (Källa: Gunnar Englund) I Hackås kyrka finns de så
     kallade skanckevapnen från 1500-1600-talet; vapenskölden (upptill),
     en sporre (till vänster), en balja (nederst till höger) för en så k
     allad landsknektsdolk samt ett slagsvärd med balja (i mitten).
     (Källa: Jämten 1993) I Hackås kyrka finns även en ljuskrona av
     förtennt järnplåt, som kan vara skä nkt till kyrkan av riddaren
     Örjan. Hans sköldemärke, ett sporrklätt ben, hänger ned från övr e
     ringen. (Källa: www.look.no/anita/slekt/webcards/ps40/ps40_393.htm)
     De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av
     kungen. Riddarna betjänade s av adliga väpnare och småsvenner.
     Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ä ra
     framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att
     skydda de svaga. I första ha nd kom detta gälla kvinnorna, och de
     hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger o ch
     romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i
     sent och stympat skic k fram till vårt land. Genom sina väl
     behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett före döme i
     värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen
     var väl medveten o m sitt värde och sin plats i samhällshierarkin
     och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivite t i bild. Det skedde
     genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf
     Åberg ) "Jag besökte förra året Hackås och såg Hovgården som ligger
     ovanför Hackås kyrka. Vid Hackås kyrka, nära klockstapeln finns en
     stor sten, rest till minne av Riddaren Örjan Karlsson Skunk med
     vapnet och årtalet för hans död inristat. Från kyrkan går en
     vandringsled, Hovstigen, bl.a. förbi "Görn Jans eller Hoflins, en
     av Sveriges äldsta släktgårdar, den medeltida Skunkeättens
     stamgods". Jag tog bilder både av gården och stenen. Kontakta mig,
     så kan jag dela med mig. Jag har själv följt mina rötter till Örjan
     Karlsson, främst från Elisabeth Pedersdotter Skanke till Dillner
     från Dillne i Oviken. /Med vänlig hälsning Anne-Marie de Leeuw
     de.leeuw.anne-marie(at)telia.com " från wikipedia
     en.wikipedia.org/wiki/Olav_Nilsson_Skanke Conflict of succession in
     the Kalmar Union After the death of king Christopher in 1448 the
     Kalmar Union experienced a period of crisis, due to the late king
     having had no direct heir with Sweden choosing Charles VIII as king
     while Denmark supported Christian I. Charles VIII was the first, in
     November 1449 to proclaim himself king of Norway, as Charles I of
     Norway, but only a few months later, in early 1450, he was deposed
     by the Dane Christian I who took over the Norwegian throne. At this
     point war within the union seemed certain, and in response the
     Swedish national council asked king Charles to withdraw his claim
     to the Norwegian throne. Charles would however have nothing of the
     sort and in 1452 sent his knight Ørian Karlson Skanke from Jemtland
     to conquer Trondheim, the ancient centre of Norway's kings. Control
     of this vital city would have greatly strengthened Charles' claim
     to the throne. The answer from the Danish side came quickly with
     knight Ørian's own relatives, Olav Nilsson Skanke and his brother
     Peder, marching up from the south and pushing Ørian out of
     Trondheim. The same thing happened all over again in 1453 with
     Ørian seizing Trondheim and Olav and Peder driving him out once
     more. This second battle finally concluded the conflict over
     succession and ended the battles between knights of the Skanke
     family. enl
     genealogi.aland.net/discus/messages/576/9506.html?1145282398 Fra

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 14
------------------------------------------------------------------------
     Stroe Norske Leksikon (1989) : "Skanke, gammel norsk adelsslekt som
     skriver seg fra Jemtland og har forgenet seg vidt omkring derfra.
     Herr Olav Nilsson (ca.1400-1455) til Talgje i Finnøy, riksråd,
     ridder og høvedsmann på bergenshus, som ble drept av hanseatene i
     Bergen tilhørte denne slekt. Hans brødre Peter og Finnboge ble
     henholdsvis riksråd og biskop i Bergen; hans sønner Olav og Axel
     drev etter drapet på faren kampekrig mot hanseatene.- Etter våpenet
     å dømme var sogneprest Arnsten Jonssøn i Ringsaker (død 1547) også
     medlem av slekten; altertavlen som ble oppstilt i Ringsaker kirke
     ca. 1520 er sjenket av ham. Hans brødre var Amund Jonssøn til Evje
     i Rygge og biskop Eulf av Stavanger.- Til slekten hører visstnok
     også rektor i bergen, senere sogneprest i Innvik, magister Jon
     Mogenssøn Skanke (død 1618), som ble avsatt, tvangskilt, dømt til
     døden og henrettet for usedelig livsførsel, konemishandling og
     embetsforbrytelser. Han har ennå etterkommere i Sogn, og dette er
     slektens eneste nålevende mannslinje. Antagelig er de andre
     nålevende familier av navnet knyttet til den adelige slekten
     gjennom kvinneledd." Den mest kjente "Schanken" tror jeg må være
     Kong Karl Knutsson Bondes hærfører (Ridder) Ørjan Karlsson
     (ca.1400-1474)

     Källor 1) Disbyt 05250
   Jens Karlsson Skanke (Skancke-ätten).
     Född ca 1407 i Hov, Hackås, Berg (Z).
     Död 1488 i (Z). (Se V:11).

VI:22 fm fm fm
Radgerd (Rådgärd) Kjetilsdotter.
Född ca 1373 i Haglid, Sunne (Z).
Död ca 1438 i Hov, Hackås (Z).
Källa:
https://www.geni.com/people/R%C3%A5dgerd-Kjetilsdotter/6000000007511733417
 Noteringar enligt www.tgo.uit.no/cgi-bin/slekt.cgi?fil=1385&LSalle
Radgerd Ketilsdatter, Peder, Örjan, Erik, Jens og Olaf Karlssönner
kundgjöre, at hun 1438- 04-30 med sine arvingers samtykke har solgt sit
gods Heglid i Sunde sogn i Jæmteland til hæderlig mand (Provsten) Hr.
Elyan (Ylian) för 70 sv. mark. Vid köpet fungerade såsom vittnen och
fastemän bl.a. kyrkoherdarna Rikard i Brunflo, Jöns i Ovik och Rikard i
Rödön samt Jämtlands hövding välboren man Örjan. (Kilde: Efter Orig. p.
Perg. i kgl. Vitt.-, Hist.- og Antiqv.-Akad. i Stockholm. Seglene
mangle). (Källa: Diplomatarium Norwegian) och (Källa: Härnösands stifts
herdaminne sid 34, Leonard Bygdén) Kilde: Roger de Robelin - Skanke
ætten side 26 Barn: 1) Peder Karlsson (Skanke) 2) Örjan Karlsson
(Skanke) f.ca.1400 Hackås, Hov d.efter 1474 Hackås, Hov, 3) Erik
Karlsson (Skanke) 4) Jens Karlsson Skanke f.1407 d.1488 5) Olof Karlsson
(Skanke) 6) Kristina Karlsdatter enl
web.telia.com/~u67002730/p0f3720c52.html Född omkring 1380 i Heglid,
Sunne, Hackås (Z). Sägs vara dotterdotter till Olav den helige men det
är fel. Död omkring 1445 i Hov, Hackås (Z). Död efter 1438 enligt
Espell. Sålde sitt gods Heglid i Sunne, Hackås, för 70 Mark 30/10 1438.
(Skuncke) enl web.telia.com/~u67002730/p0f3720c52.html Barn: Örjan
Karsson Skanke (1403 - 1477) Jöns Karlsson (1407 - 1489)

Källor 1) Disbyt 05250
(Barn V:11)

Gift med föregående ana.

13/7 2023                                                        Sida 15
------------------------------------------------------------------------
---------------------------- Generation VII ----------------------------

VII:41 fm fm ff f
Peder Nilsson Schancke (Skancke-ätten).
Underfogde på Frösön (Z).
Född omkr 1325 i Mjälle, Frösön (Z).
Död 1360 i Hov, Hackås (Z).
Noteringar 700-talet flyttade Kjettil Anundsson (Jamte) till länet från
Norge 1111 blev Jämtland ansluten till Norge 1178 tillhör Jämtland
formellt Norge 1308 Sverige 1310 Norge (250 norskar tog Jämtland) 1380
kom Norge under danskt styre till 1814 1402 Sverige 1445 fick den danska
drottningen Dorotea Jämtland i morgongåva 1563 svor Jämtland trohetsed
till svenske kungen Erik XIV (sep) 1563 svor Jämtland trohetsed till
norske kungen Fredrik II (nov.) 1564 tillhörde länet Sverige (jan.) 1564
tillhörde länet Norge (feb.) 1564 tillhörde länet Sverige (mars) 1569
tillhörde länet Norge 1611 tillhörde länet Sverige 1613 tillhörde länet
Norge 1644 blev Jämtland svenskt den 20 mars men redan den 10 aug. blev
det åter norskt 1645 vid freden i Brömsebro blev Jämtland åter svenskt.
enl web.telia.com/~u67002730/p08fb7c5a5.html Peder Nilsson Skancke, född
cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru
okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett
som okänt och födelseåret uppgett till cirka år 1330. Peder är den
förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna
linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge,
vilka tog släktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som
ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit
släktnamnet Hoflin.
 Ättens senare besittning av jordegendomar i Hackås talar för ett
eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina
Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år
1427 säljer till Olof Fastesson, talar eventuellt för ett släktskap.
Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara
en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens
historia, Isle of Man 1985). Det finns också en annan teori som går ut
på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till
Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons
handgångne man.
 Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han
tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och
Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vid Peder
Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter
öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan
Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, Önd Pedersson född år 1360
och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter.
(Källa: Kjell Høyer, Norge Önd Persson (ca 1360-1397), lagman och fogde
över Jämtland 1393-1397.
 Hans sätesgård var Västerhus på Frösön. Hans gravsten finns ännu
bevarad i Frösö kyrka. Vapen: enligt gravhällen en sköld med en
bepansrad skank med sporre. Sonen 'Sten i Västerhus' (ca 1380-1423), var
fogde och syssloman i Jämtland 1413-1423. (Källa: Skanke ätten, Roger de
Robelin) Johan Persson (ca 1344-1406), bonde i Sanne, Hackås, Z, 'Johan
i Sanne'. enl harmkraka.se/slaktforskning/fm/p4f02b79e.html PEDER (PER)
Nilsson Skanke född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov,
Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är
efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåret uppgett till cirka
år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så
kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat
flera släktlinjer i Norge, vilka tog släktnamnet Skancke med varierande
stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås,
har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av
jordegendomar i Hackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 16
------------------------------------------------------------------------
Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i
Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson,
talar eventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of
Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson
(kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man 1985).
Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara
identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371
(DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångne man. Roger de
Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre
på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren
Björn Markhus har valt att stanna vid Peder Nilsson som son till Nils
Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder
Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344
och död 1406, Önd Pedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360
och gift med Radgerd Ketilsdotter. (Källa: Kjell Høyer, Norge Önd
Persson (ca 1360-1397), lagman och fogde över Jämtland 1393-1397. Hans
sätesgård var Västerhus på Frösön. Hans gravsten finns ännu bevarad i
Frösö kyrka. Vapen: enligt gravhällen en sköld med en bepansrad skank
med sporre. Sonen 'Sten i Västerhus' (ca 1380-1423), var fogde och
syssloman i Jämtland 1413-1423. (Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin)
Johan Persson (ca 1344-1406), bonde i Sanne, Hackås, Z, 'Johan i Sanne'.
Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på
Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man,
England. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna forskning.
Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till
ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta
ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet förde
lika skanckevapen. Från om- kring 1700 är den kvarvarande delen av ätten
i Jämtland, med hänsyn till levnadsom- ständigheter, att betrakta som en
renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första
gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun
Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus
Lagaböters son) namn en dom och det andra där han med riksråden baron
Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare
Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt
riksråd 1303-1324, nämnd syssloman i Jämtland från 1326.Hans sätesgård
var Egge i Tröndelagen. Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle
of Mans kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar - trebensvapnet -
förenade i trepass och ordnade motsols. Vapnet hade han sannolikt
upptagit efter sin mor. Gift före 1400 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten
skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters
själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade
sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363
instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa:
Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978. Det är forskarna Carl Ruben
Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med
gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger
besked att släkten Skancke i själva verket är en gren av Isle of Mans
kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att
Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av
1200-talet emigrerade från Isle of Man och bosatte sig i Norge. Min
fundering: Ordnade kung Magnus VI Håkansson det så att Hallsten fick
Jämtland som "tröst" för att Magnus överlät Isle of Man och Hebriderna
till Skottland 1266 ? Ur Bra Böcker om Isle of Man: Brittisk ö i
Irländska sjön, 48 km utanför Englands västkust, drygt 65000 invånare.
Till stor del är ön bergig med högsta punkten Snaefell. 620 m ö.h.
Huvudort är Douglas - 20000 inv. - som liksom Ramsey och Castletown
ligger på östsidan, medan Peel är enda orten på västkusten. De
viktigaste näringsgrenarna är jordbruk och turism. Framför allt det
milda klimatet gör att ön årligen besöks av en halv miljon turister.
Isle of Man erövrades på 800-talet av vikingar och lydde under Norge

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 17
------------------------------------------------------------------------
fram till 1266, då det såldes till Skottland. Från 1377 var öns kungar
från England och sedan 1765 var ön under engelska kronan. Man har viss
självstyrelse, egen regering, Court of Tynwald, och eget lagstiftande
parlament, the House of Keys. Lagar som beslutas av brittiska
parlamentet gäller inte för Man om så inte särskilt bestäms. Ön är också
berömd för ett stort pumphjul som användes vid tennbrytning samt en
svanslös kattart mankatten (manxkatten).

Källor 1) Disbyt 05250
(Barn VI:21, Far VIII:81, Mor VIII:82)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Karl (Carolus Petri) Pedersson Skanke, till Ösa (på Hov).
     Född ca 1360 i Hackås (Z).
     Död 15/5 1430 i Hov, Hackås (Z). (Se VI:21).

VII:42 fm fm ff m
Elin Ranesdatter.
Född omkr 1340 i Tönsberg, Norge (N)
(millennium.fortunecity.com/ruthven/316/gen_anor/3585.htm).
Död 1430 i Hov, Hackås (Z).
Noteringar: Barnen Pedersson (Petri) Skancke, Karl (Carolus) Riddare och
Jordägare i Hov. Född 1360 i Hov, Hackås (Z). Död 1430 15/5 i Hov,
Hackås (Z). Pedersson (Pedri) Skancke, Önd (Öndo) Fogde på Frösön,
Sheriff of Jämtland. Född omkring 1370 i Hackås (Z). Död 1397 13/3 i
Hackås (Z). Pedersson Skancke, Joan Född omkring 1380 i Hackås (Z). Död
i Västerhus, Frösön.
(Barn VI:21, Far VIII:83, Mor VIII:84)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation VIII  ---------------------------

VIII:81 fm fm ff ff
Nikolas/Nickolaus Hallsteinsson Skancke (Skancke-ätten).
Riddare, jordägare.
Född "Nils Hallsteinsson", ca 1300 i Egge, Steinkjer, Trøndelag, Norge
(N).
Död ca 1355 i Våle, Hackås, Berg, Trøndelagen, Norge (N).
Källa:
https://www.geni.com/people/Nikolas-Hallsteinsson-Skancke/6000000002322742265
 DNA-studier ger stöd för att flera av Nils angivna söner var bröder,
eftersom nu levande personer i flera manliga llinjer har visat sig ha
haplogrupp R-Z18. Det er lite trolig at Nils Hallsteinsson brukte
Skanke-navnet. Navnet viser til våpenskjold/segl og er trolig tatt opp
av senere slektsledd. "Skanke" betyr bein i ubestemt form flertall på
dansk, som var skriftspråket i Norge/Jämtland fra 1400 til 1800.
Substantivet bøyes slik på dansk : en skank - skanken - flere skanke -
alle skankene.
http://www.ordbogen.com/opslag.php?word=skanke&dict=auto&wcl=7&wci=...
Den tradisjonelle oppfatning er at Torlack Skenck var den første i
slekten som brukte navnet. Det er uenighet her på Geni om dette, se :
Torlack Skenck (Stein Aage Sørvig 28/6 2016) Nils Halstiensson var känd
1345-1348 väpnare, hans sätesgård var Mjälle på Frösön med tillhörande
laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt dråp dom 1345, han
ägde jord i Östnår och Våle ,Hackåssom han sannolikt förvärvat genom
sitt gifte. Hans hustru Kristina ägde även Firi Berghi på Frösön ,som
han tvingas 1345 att inköpa andra halvan Olof Håkansson,vi möter Nils

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 18
------------------------------------------------------------------------
och hans hustru Kristina 1348 ,hade Nils Halstiensson var bortrest i
byggden , Kristina hade fullmakt och att vara vid denna stäma ,Gift
senast 1345 med Kristina Halvarsdotter känd 1345 -1348 sanolikt dotter
till lagmanen Halvar Ogmundsson.känd 1303 -1347, Källa: Roger de Robelin
sid.384 och sidan 385 Div. Kilder: Regesta Norvegica V, 1337-1350, nr.
756, 757, 1020. ROGER DE ROBELIN: Skanke ätten C.R. CARLSSON: Jämten år
1969. OVE HEMMENDORFF: Frösökrönikan nr 1.
http://www.espell.se/saga/pe8040b86.html
http://www.look.no/anita/slekt/webcards/ps14/ps14_422.htm
 (Noteringar enl. web.telia.com/~u67002730/p002f7fa67.html). Vid ting på
Frösön 18/3 1345 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med
sin yxa på dennes gård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt
hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö
historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha
varit Mjälle på Frösön med tillhörende laxfiske i Ragunda som han avstod
till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och
Våle, Hackås som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte. Hans hustru
Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades
enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i
Vestanåkern och leverera gården i sin helhet till kronan. Gården
omfattade ett stort område mellan Mjällebäcken och Mjälle kulle, och vid
det område, där det ännu idag finns flera äldre gravhögar. Hemmanet
gränsade norrut till det hemman som kronan ägde, och som i sin tur
avgränsades mot Yttergården nedom Öneberget (nuvarande Frösö strand,
gamla sjukhusområdet) av Mjällebäcken. Nils hustru Kristina ägde halva
den nämnda Yttergården. Stamfastigheten kom, genom hans giftermål med
Kristina Halvardsdotter, att omfatta en betydande areal, vartill kom det
på öns fastlandsdel belägna Torrfinn (nuvarande Sandviksområdet),
Skorpestad, Torråsen och delar av Nifsåsen, Nordbyn och Kvitsleböle i
Alsen samt Våle och Östnår i Hackås. På Yttergården fanns tingsplatsen
vid denna tid och det är på detta hemman, som en kungsgård byggdes efter
kung Magnus Erikssons (1316-1374) lyckade markförvärv enligt domen nedan
från år 1345. De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som
dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och
småsvenner. Nils kallas väpnare, och det är sannolikt att han aldrig
blev riddare. Kallas bara Nils och hans hustru kallas 'Kristin kona
hans'. Fadern kallades däremot 'herra Hallstein', och han var fogde i
Jämtland 1326-1333. Kanske han haft del i att Nils kom att ha sin
sätesgård på Frösön! Inget är känt om Nils förrän han år 1345 begår ett
brott, som får stora konsekvenser för honom och familjen. Nils hade
under en färd med faderns svenner gjort sig skyldig till hemfridsbrott
och dräpt en Tove i Kolnäs (kanske identisk med gården Kalnes i
Namdalseid kommun, Nord-Tröndelag). Efter dråpet fördes Nils i släde
från Kalnes till Egge i Steinkjer, en sträcka om cirka 5 mil om jag har
hittat rätt Kalnes. Dråpmål låg formellt under kungens dom och handlades
vanligen så att kungen uppdrog åt några sina handgångna män på orten att
undersöka och se till att målet avdömdes. Målet mot Nils handlades dock
på ett annat sätt. Magnus Eriksson, som då var unionskung över Sverige
och Norge, for själv via Norge upp till Frösötinget. Från
Trondheims-trakten anslöts till kungens ressällskap den högt
respekterade och i officiella sammanhang ofta anlitade norske riddaren
Arne Gevaldsson, tidigare styresman för Jämtland. Vid framkomsten till
frösötinget utsåg Magnus Eriksson en särskild domstol bestående av
lagmannen, Arne Gevaldsson och den småländske riddaren Nils Pettersson,
nytillträdd styresman för landskapet. Under sin sysslomannatid bodde
Arne Gevaldsson åtminstone tidvis på Frösön och personkännedom kan inte
ha saknats. När nu Nils skulle ställas inför tinget såg tydligen Magnus
Eriksson en chans att utnyttja situationen. En vecka före tinget reste
kungen genom Jämtland och man kan förmoda att han då stannade på sin
gård i Mjälle, Frösön. Kungen tycks sedan ha lämnat landskapet och ridit
vidare för han är inte närvarande vid tinget när domen fälls och breven

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 19
------------------------------------------------------------------------
skrivs. I det ena brevet beskrivs dådet och föreslås hur benådningen ska
ske i utbyte mot att Nils skänker bort till kungen allt vad han och hans
hustru äger av mark i Mjälle och mer härtill. Makarna tvingades också
att inköpa andra halvan av Yttergården av hustruns broder Olaf i
Vestanåker och leverera Yttergården i sin helhet till kronan. Det andra
brevet är en slags skuldförbindelse där Nils själv går med på att göra
dessa transaktioner i utbyte mot att han får behålla livet. Tre år
senare möter vi Nils och Kristina då de år 1348 klagar över att Jon
Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och
Våle hagar, samt lagt en boskapstig över deras mark och slagit tre av
deras myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne
erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig, när väl han kom
till hälsa igen, fara hem till Nils och förlikas med honom. När saken
kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade
fullmakt och vann vid denna stämma. Våle i Hackås ägdes år 1348 av
Kristina Halvardsdotter. Sedan är inget känt om familjen, men man tror
att det är Nils, som har byggt det härbre eller bod, daterad till
omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt
påminner om det vapen, som Nils använde. Boden synes ha gått i arv eller
som hemgifte till Elisabet Jensdotter Skanke från Hov i Hackås, gift med
kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i
Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg. Nils
sätesgård synes ha varit Mjälle på Frösön med tillhörande laxfiske i
Ragunda. Byggnaden fotograferades sommaren 1999. Boden står centralt vid
en vacker gård i den lilla byn. Nils förde enligt ett bevarat sigill
från 1345 ett vapen, som uppvisar stora likheter med det statsvapen som
fortfarande används av öriket Isle of Man; ligger i Engelska sjön mellan
England och Irland. Faderns vapen var lika med undantag av att de tre så
kallade skankarna (benen) var ordnade motsols. Öriket Mans vapen har i
det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson
och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N.
Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband
mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt. (Källor:
1. Skanke ätten, Roger de Robelin. 2. Jämten år 1969, C.R. Carlsson. 3.
Frösökrönikan nr 1,Ove Hemmendorff. 4. May Teistevoll, Norge 5.
Diplomatarium Norvegicum) Väpnaren var en högättad yngling som under
medeltiden gjorde vapentjänst för att uppnå riddarvärdighet. I Norden
räknades väpnare (eller svenner) till samma sociala klass som riddarna.
(Källa: Bra Böcker) Källor 1) Disbyt 05250
(Barn VII:41, Far IX:161, Mor IX:162)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Peder Nilsson Schancke (Skancke-ätten).
     Född omkr 1325 i Mjälle, Frösön (Z).
     Död 1360 i Hov, Hackås (Z). (Se VII:41).

VIII:82 fm fm ff fm
Kristina Hallvardsdotter Smör.
Född 1305 i Östnor, Hackås, Berg (Z).
Död ca 1360 i Våle, Hackås, Berg (Z).
Noteringar Dotter till lagmannen Halvard Agmundsson, känd 1303-1347
eller Halvard Karlsson, känd 1319 enligt Robelin 1995-Skanckeboken sid
385. (Espell) barnen Nilsson Skancke, Peder Underfogde på Frösön. Född
omkring 1330 i Mjälle, Frösö (Z). Död omkring 1420 i Hov, Hackås (Z).
Nilsson Skancke, Gudbrand Född omkring 1330 på Frösön (Z). Nilsson
Skancke, Olav Född omkring 1330 på Frösön (Z). Bosatt i Norge. Nilsson
Skancke, Thord Född omkring 1330 på Frösön (Z). Nilsson Skancke, Thure
Född omkring 1330 på Frösön (Z). Skancke, Markus Född omkring 1330 på
Frösön (Z). enl web.telia.com/~u67002730/p0ad47d99e.html Riddarhustru.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 20
------------------------------------------------------------------------
Född omkring 1300 i Östnor, Hackås (Z). Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö
(Z). Dotter till lagmannen Halvard Agmundsson, känd 1303-1347 eller
Halvard Karlsson, känd 1319 enligt Robelin 1995-Skanckeboken sid 385.
(Espell) Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön, men
tvingades, på grund av maken Nils dråp, att 1345 inköpa andra halvan av
sin bror, hirdmannen Olaf i Vestanåkern och leverera Yttergården i sin
helhet till kronan. Vi möter också Nils och Kristina 1348 där de klagar
över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke
i Östnårs och Våle hagar, samt lagt en boskapstig över hennes mark och
slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade
enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när
väl kom till hälsa igen fara hem till maken Nils och förlikas med honom.
När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men
Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. (Källa: Skanke ätten,
Roger de Robelin) Våle i Hackås ägdes 1348 av Nils Hallstenssons hustru
och före 1427 av ättlingen Karl Jörsson i Hov, Hackås, enligt en nyligen
av J. Liedgren återfunnen rättshandling. (Källa: Jämten 1969, C.R.
Carlsson) Vi kan være sikre på at faren til Kristin, Nils Hallstenssons
hustru, het Halvard. Det har vi et diplom på, gjengitt bl.a. i Edv.
Bulls 'Jemtland og Norge' sid 33, der det står: 'Kristin Haluardsdotter
i fullu umbode Nikolaser Halsteinsonar, sins husbonda'. (Källa: May
Teistevoll, Oslo, Norge, epost 2000-04-12) Vid mitten av 1300-talet
drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända
farsoten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de
nordiska traditionerna inkom pesten till oss via ett engelskt fartyg,
som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spreds den sedan till
det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit
som en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev
nämner pesten. Nils Ahnlund har emellertid pekat på indirekta bevis för
digerdödens härjningar i landskapet, dels det faktum att de jämtländska
breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmännen
Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit. I alla
landskap finns det folkliga sägner, som berättar om digerdödens
härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök ha kommit ur endast sju
skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor ha
överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede,
Härjedalen. Från Hammerdal berättas, att då man inte längre orkade med
att föra liken till kyrkogården, lade man dem helt sonika på marken med
stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också
satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten
1993, sid 51 - ff, Stefan Brink)

Källor 1) Disbyt 05250
 Kristina måste ha varit av rik och förnäm släkt från Jämtland,
sannolikt dotter till lagmannen Halvard Ogmundsson. Hon levde grovt
beräknat mellan 1305 och 1360. Hon ägde halva Yttergården (Firir
Berghi=Förberg, vid Öneberget) på Frösön, men tvingades, på grund av
maken Nils dråp, att år 1345 inköpa andra halvan av hirdmannen Olav i
Västanåker på Frösön, och leverera Yttergården i sin helhet till kronan.
Nämnde Olav Håkansson i Västanåker var hirdman, d.v.s kungens (Magnus
Eriksson) troman. Olav hade eget sigill och tillhörde ett slags
lantadel, och han hade säkerligen jämte Kristina denna jord i arv, och
kanske de var släkt med varandra på något sätt. Nämnde Olavs sigill är
också identiskt lika med det som sysslomannen och fogden Nils Petersson
Djäkn använde på Frösön år 1345, när han verkställde domen över
Kristinas make Nils Hallstensson. Det måste ju innebära att dom också
var släkt på något sätt. Vi möter Nils och Kristina nästa gång år 1348,
då de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer
och husvirke i Östnårs och Våle hagar (i Hackås), samt lagt en
boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i
rad. Jon som var död år 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 21
------------------------------------------------------------------------
dessa övergrepp och sagt sig att när väl han kom till hälsa igen fara
hem till maken Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten
1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann
vid denna stämma. (JHH:I:222-225, Ahnlund)
(Barn VII:41, Far IX:163, Mor IX:164)

Gift med föregående ana.

VIII:83 fm fm ff mf
Fehird i Tönsberg Rane Eyvindsson.
Född 1320.
Död i Tönsberg, Norge (N).
(Barn VII:42)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Elin Ranesdatter.
     Född omkr 1340 i Tönsberg, Norge (N)
     (millennium.fortunecity.com/ruthven/316/gen_anor/3585.htm).
     Död 1430 i Hov, Hackås (Z). (Se VII:42).

VIII:84 fm fm ff mm
Aase Salomonsdatter.
Född omkr 1320 i Norge (N).
(Barn VII:42)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation IX  ----------------------------

IX:161 fm fm ff ff f
Hallstein Torleivsson (Skancke-ätten).
Riksråd, syssloman, riddare.
Född 1272 i Isle of Man, England.
Död 1345 i Egge, Trondheim, Norge (N).
Källa:
https://www.geni.com/people/Hallstein-Torleivsson/6000000002323786359
 Noteringar Skancke är en ätt i från Jämtland som grundades av riddaren,
sysslemannen och riksrådet Halsten Torleifsson, född i slutet av
1200-talet. Forskaren Barney Young från Isle of Man har velat påvisa att
Halsten Torleifssons var son till Torleif Haraldsson och Magnhild,
dotter till konung Godred Magnusson som regerade över Suderøyerne mellan
1265-66. Namnet Skancke (Skanke, Skunke, Skunck) kommer ifrån ordet
skank som betyder ben och syftar på de tre bepansrade och sporrförsedda
ben som finns i vapenskölden. Enligt Barney Young skall ätten har fört
med sig vapnet till Norge när de tvingades lämna Isle of Man. Isle of
Mans flagga är näst intill är identiskt med Skanckeättens tidigaste
vapen. Redan under 1300- talet förenklas vapenskölden så att den endast
bestod av ett ben. Skanckeätten bosatte sig redan under 1300-talet i
Hackås i Jämtland och många av ättlingarna bor kvar där. Den här
artikeln är hämtad från sv.wikipedia.org/wiki/Skancke%C3%A4tten Gift
omkring 1300 i Norge. Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England
till Norge. Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång. Riksråd
1303-1324. Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Död omkring 1345 i
Egge, Trondheim, Norge. Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de
Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till
kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young
på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna
forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 22
------------------------------------------------------------------------
hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt
äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet
förde lika skanckevapen. Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av
ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta
som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd
första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren
Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus
Lagaböters son) (Det var väl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW)
namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson
till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har
uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast
1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med
3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift
före 1300 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten skänkte 2 pund jordagods
till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift
först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf
Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en
själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa: Skancke-ätten av Herje
Skuncke 1978. Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle
of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit
fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i
själva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades
i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor
prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man
och bosatte sig i Norge. enl web.telia.com/~u67002730/p00ed631c4.html
Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge. Vidsträckta
uppdrag redan vid 1300-talets ingång. Riksråd 1303-1324. Blev syssloman
i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger
de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till
kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young
på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna
forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med
hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt
äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet
förde lika skanckevapen. Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av
ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta
som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd
första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren
Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus
Lagaböters son) (Det var väl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW)
namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson
till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har
uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast
1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med
3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift
före 1300 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten skänkte 2 pund jordagods
till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift
först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf
Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en
själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa: Skancke-ätten av Herje
Skuncke 1978. Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle
of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit
fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i
själva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades
i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor
prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man
och bosatte sig i Norge.

Källor 1) Disbyt 05250

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 23
------------------------------------------------------------------------
(Barn VIII:81, Far X:321, Mor X:322)

Gift omkr 1300 i Norge (N) med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Nikolas/Nickolaus Hallsteinsson Skancke (Skancke-ätten).
     Född "Nils Hallsteinsson", ca 1300 i Egge, Steinkjer, Trøndelag,
     Norge (N).
     Död ca 1355 i Våle, Hackås, Berg, Trøndelagen, Norge (N). (Se
     VIII:81).

IX:162 fm fm ff ff m
Sigrid Håkonsdotter/Haakonsdatter.
Riksrådshustru i Norge (N).
Född 1280 i Ringrike, Norge (N).
Död 1363 i Egge, Trondheim, Norge (N).
Noteringar Sigrids far hette Håkon Ogmundsson, född 1260 i Viken,
Ringerike, Norge och död omkring 1346 i Viken, Ringerike, Norge. Namn
enligt Robelin 1995-Skanckeboken. Känd 1309-1346. Riksråd, Riddare,
Syssloman. Gift omkring 1280 i Norge. Sigrid hade också en syster,
Cecilia, född omkring 1300 i Ringerike, Norge.
(Barn VIII:81, Far X:323)

Gift omkr 1300 i Norge (N) med föregående ana.

IX:163 fm fm ff fm f
Halvard Agmundsson/Ogmunsson Smör.
Lagman i Fjälle, Frösön (Z).
Född omkr 1260 i Norge (N)
(millennium.fortunecity.com/ruthven/316/gen_anor/3581.htm).
Död omkr 1340 i Östnor, Hackås (Z).
(Barn VIII:82)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kristina Hallvardsdotter Smör.
     Född 1305 i Östnor, Hackås, Berg (Z).
     Död ca 1360 i Våle, Hackås, Berg (Z). (Se VIII:82).

IX:164 fm fm ff fm m
Ölvesdotter.
(Barn VIII:82)

Gift med föregående ana.


----------------------------- Generation X -----------------------------

X:321 fm fm ff ff ff
Thorleiv Haraldsson (Skancke-ätten).
Konungason på Isle of Man, England.
Född omkr 1228 i Isle of Man, England.
Död omkr 1290 i Isle of Man, England.
Noteringar Öriket Isle of Man samt Hebriderna (Söderöarna) tillhörde
under medeltiden fram till 1226 Nidaros stift, Trondheim. (Espell) Gift
omkring 1266 på Isle of Man, England. enl
web.telia.com/~u67002730/p09abfcccb.html Familj med Magnhild
Haraldsdotter (1248 - 1293) Vigsel: 1266 Isle of Man, Norge 2) Barn:
Lodin Torleifsson (1266 - 1300) Thord Torleifsson (1266 - ) Kolbjörn
Thorleifsson (1268 - 1300) Botolf Thorleifsson (1270 - 1300) Hallsten

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 24
------------------------------------------------------------------------
Torleifsson (1272 - 1345) Torleif är sannolikt son till kung Harold II
Crovan, som var kung på Isle of Man 1249-1250. Gift med Ragnhild (Maud),
som var dotter till Olof III Crovan, kung på Isle of Man 1226-1237.
Magnus Crovan, halvbroder till hustrun Maud, blev 1252-1265 den siste
norske kungen på Isle of Man. Tiden mellan 1265 och 1333 blev en orolig
tid för befolkningen på bland annat Isle of Man, eftersom England och
Skottland ideligen kämpade om herraväldet över öarna. (Egen
sammanställning) Vid freden i Perth 1266 avstod norske kungen Magnus
Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av
Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift
på 100 mark. Den norske ärkebiskopen behåller alla sina klerikala
rättigheter även i det avträdda området.. Det var icke populärt bland
befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med
förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Torleifs
son Hallstein till Norge och hans moder Maud säges ha följt efter 1292.
Då är sannolikt Torleif redan död, okontrollerade uppgifter säger att
han var död i Skottland ca 1290. (Källa: G.V.C. Young 1986 och Alf
Henriksson) Flyttade kanske till Norge, men det förekommer två olika
uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May
Teistevoll har angett år 1250. (Egen sammanställning) Källor 1)
Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England

Källor 1) Disbyt 09811 2) Disbyt 05250
(Barn IX:161, Far XI:641)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Hallstein Torleivsson (Skancke-ätten).
     Född 1272 i Isle of Man, England.
     Död 1345 i Egge, Trondheim, Norge (N). (Se IX:161).

X:322 fm fm ff ff fm
Magnhild Olofsdotter.
Prinsessa från Isle of Man, England.
Född efter 1228 i Isle of Man, England.
Död efter 1300 i Trondheim, Norge (N).
Noteringar äMagnhild OLOFSDOTTER Yrke: Prinsessa från Isle of Man,
England Far: Olof II (the Black) GUDRÖDSSON (1173 - 1237) Mor: Christina
av ROSS (1200 - 1230) Född: efter 1228 England, Isle of Man 1) Bosatt:
omkring 1292 Norge, Trondheim 1) Död: efter 1300 Norge, Trondheim 1)
Familj med Torleif HARALDSSON (1228 - 1290) Barn: Hallsten TORLEIFSSON
(1272 - 1345) Noteringar Vid freden i Perth 1266 avstod Magnus Lagaböte
öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en
engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100 mark. Den
norske ärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det
avträdda området. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och
resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust för
upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade sonen Hallstein
Torleifsson till Norge och Maud själv säges ha följt efter till sonen i
Norge 1292. Då är sannolikt maken Torleif redan död. (Källa: G.V.C.
Young, 1986 och Alf Henriksson) År 1292 flyttade prinsessan Maud
(Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till
Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (Källa: May
Teistevoll/J. Johnson) Fadern till Maud, Olof II Crovan, var kung på
Isle of Man 1226-1237. Mauds broder, Harold I Crovan, var kung på Isle
of Man 1237-1248 och hennes halvbroder Magnus Crovan blev 1252-1265 den
siste norske kungen på Isle of Man. (Källa: G.V.C Young, 1986) Källor 1)
Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England Senast
uppdat. 0106 03

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 25
------------------------------------------------------------------------
Källor 1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn IX:161, Far XI:643, Mor XI:644)

Gift med föregående ana.

X:323 fm fm ff ff mf
Håkon/Haakon Ogmundsson.
Riksråd, riddare, syssloman.
Född 1260 i Viken, Ringrike, Norge (N).
Död omkr 1346 i Viken, Ringrike, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p036afd3a8.html Namn enligt
Robelin 1995-Skanckeboken. Känd 1309-1346. Riksråd, Riddare, Syssloman.
Född 1260 i Viken, Ringerike, Norge. Död omkring 1346 i Viken,
Ringerike, Norge.
(Barn IX:162)

Gift.

                                 Barn:
   Sigrid Håkonsdotter/Haakonsdatter.
     Född 1280 i Ringrike, Norge (N).
     Död 1363 i Egge, Trondheim, Norge (N). (Se IX:162).

---------------------------- Generation XI  ----------------------------

XI:641 fm fm ff ff ff f
Harald II Gudrödsson.
Kung på Isle of Man, England 1249-1250.
Född omkr 1207 i England.
Död 1287 i Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0788a24d6.html Olav Svarte
hadde også en eldre halvbror som også var konge på Man: Reginald
Godredsson (død 1229). Linjen fra Reginald er: Godred Don Reginaldsson
(død 1230). Harald Godredson (nevnt som konge 1249, dro til Norge 1250).
Denne siste Harald har Young foreslått som far til Torleiv Haraldsson.
(Källa: May Teistevoll) Kung Isle of Man och Hebriderna 1249-1250.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man).
Isle of Man är centralt belägen i Irländska sjön, 50 kilometer från både
Irland och Storbritannien. Ön är 572 kvadratkilometer stor och har en
kustlinje som är 160 kilometer lång. Öns största längd, från norr (Point
of Ayre) till söder (Spanish Head), är 52 kilometer och dess största
bredd, från väster till öster, är 22 kilometer.
(Barn X:321, Far XII:1281, Mor XII:1282)

Gift.

                                 Barn:
   Thorleiv Haraldsson (Skancke-ätten).
     Född omkr 1228 i Isle of Man, England.
     Död omkr 1290 i Isle of Man, England. (Se X:321).

XI:643 fm fm ff ff fm f
Olaf II "The Black" Gudrödsson.
Född 1174 i Isle of Man, England.
Död 21/5 1237 i Isle of Man, England (Chronicle of Man and the Isles
(webbplats)).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0bcd3f68a.html Familj med:
Lawon of Kintyre, Skottland, (ca 1175-1220) Barn: Ragnvald II

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 26
------------------------------------------------------------------------
(1195-1249), kung på Isle of Man. Magnus (ca 1200-1265), siste norske
kungen på Isle of Man 1262-1265. Afreca, gift med Simon Montacu. Gudröd
(ca 1220-1237) Vigsel: omkring 1215 2) Skilsmässa: omkring 1220 2)
Familj med Christina av ROSS, Skottland (1200 - 1230) Vigsel: omkring
1223 3) Barn: Magnhild OLOFSDOTTER (1228 - 1300) Harald (ca 1223-1248),
kung på Isle of Man 1237-1248, drunknade tillsammans med sin hustru
Cecilia år 1248 vid en sjöolycka på deras bröllopsresa. Cecilia var
dotter till kung Håkon IV av Norge. Olav Svarte bör vara född år 1173,
eftersom föräldrarna gifter sig år 1176 och då sägs det uttryckligen att
Olav var 3 år gammal. Kyrkan tvingade Olav Svarte att skilja sig från
Lawon av Kintyre, då hon var för nära släkt med hans tidigare hustru.
'Know you not that your lived long with the cousin of her whom you now
have as your wife' ? (Källa: Chronicle of Man and the Isles gm May
Teistevoll) Var även gift med Christina, dotter till Ferguard, jarl av
Ross, Skottland, hon var hans tredje hustru. Young menar att äktenskapet
med Cristina av Ross stod 1223 eller kort tidigare. (Källa: G.V.C Young,
1986) Olof II Gudrödsson anses vara den förste kände, som förde det
egendomliga och sällsynta vapnet med sina tre springande ben. Vapnet
finns avbildat på Isle of Mans statssvärd, som traditionellt tillskrives
Olof. Detta fordrar en datering till omkring 1230. Experter från
Brittish Museum har daterat svärdet till omkring 1250. (Källa: Jämten
1969, C.R. Carlsson) Kung Isle of Man och Hebriderna 1226-1237. (Källa:
Regentlängd för Isle of Man) A struggle took place between Reginald
(Godredson) and Olaf(Godredson) II. Reginald elder, but declared
illegitimate. Olaf, younger, claiming legitimate succession. (Källa:
Frances Coakley)

Källor 1) Chronicle of Man and the Isles (webbplats) Gift omkring 1200
på Isle of Man, Norge. hustru1 Kentire, Lawon of Född omkring 1180. Död
omkring 1250 på Isle of Man, Norge. Olofsson, Reginald IV Kung. Född
omkring 1200 på Isle of Man, Norge. Död (mördad) 1249 på Isle of Man,
Norge. Olofsson, Magnus III Kung på Isle of Man 1251-1265. Född omkring
1200 på Isle of Man, Norge. Död 1265 på Isle of Man, England. Olofsson,
Gudröd Född omkring 1210. Död omkring 1237. Olofsson, Harald II "The
Black" Kung på Isle of Man, Norge. Född 1220 på Isle of Man, Norge. Död
under segling på havet 1248 på Isle of Man, Norge. hustru 2 Ross,
Christina of Född omkring 1180. Olafsdotter ?, Afreca Född omkring 1220.

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn X:322, Far XII:1285, Mor XII:1286)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Magnhild Olofsdotter.
     Född efter 1228 i Isle of Man, England.
     Död efter 1300 i Trondheim, Norge (N). (Se X:322).

XI:644 fm fm ff ff fm m
Christina av Ross.
Drottning på Isle of Man, England.
Född omkr 1200.
Död efter 1230.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p054c58ecb.html Olof the black
var även gift med Christina, dotter till Ferguard, jarl av Ross,
Skottland, hon var hans tredje hustru. (Källa: G.V.C Young, 1986)

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn X:322, Far XII:1287)

Gift med föregående ana.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 27
------------------------------------------------------------------------
---------------------------- Generation XII ----------------------------

XII:1281 fm fm ff ff ff ff
Gudröd Ragnvaldsson (Don Reginaldsson).
Kung av Sunderöarna, England.
Född omkr 1186 i England.
Död 1237 i England.
Noteringar Sunderöarna = Isle of Man och Hebriderna enl
harmkraka.se/slaktforskning/fm/p2a54b980.html Harald II flyttade till
Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C.
Young anger år 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250. (Egen
sammanställning) Olav Svarte hadde også en eldre halvbror som også var
konge på Man: Reginald Godredsson (død 1229). Linjen fra Reginald er:
Godred Don Reginaldsson (død 1230). Harald Godredson (nevnt som konge
1249, dro til Norge 1250). Denne siste Harald har Young foreslått som
far til Torleiv Haraldsson. (Källa: May Teistevoll, Norge) Kung Isle of
Man och Hebriderna 1249-1250. (Källa: Regentlängd för Isle of Man) enl
web.telia.com/~u67002730/p0e5f66392.html Har varit kung på Isle of Man,
och jag bedömer att han varit medregent en kort tid till Olof II
Gudrödsson, som var kung 1226-1237. (Källa: Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England)

Källor 1) Disbyt 09811 2) Disbyt 05250
(Barn XI:641, Far XIII:2561, Mor XIII:2562)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Harald II Gudrödsson.
     Född omkr 1207 i England.
     Död 1287 i Norge (N). (Se XI:641).

XII:1282 fm fm ff ff ff fm
of Galloway.
Född 1180 i Galloway.
Död i Isle of Man, England.
(Barn XI:641)

Gift med föregående ana.

XII:1285 fm fm ff ff fm ff
Gudröd II Olofsson.
Kung Isle of Man, England.
Född omkr 1127 i Isle of Man, England.
Död 10/11 1187 i Isle of Man, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0a51c0f89.html Gudröd II
OLOFSSON Yrke: Kung på Isle of Man, England 1153-1158 och 1164-1187 Far:
Olof I (Bitling) GUDRÖDSSON (1080 - 1153) Mor: Afreca av GALLOWAY (1099
- 1130) Född: omkring 1127 England, Isle of Man 1) Död: 1187-11-10
England, Isle of Man 2) Begravd: omkring 1187 Skottland, Hebriderna,
Iona 3) Familj med: Okänd hustru Barn: Ragnvald GUDRÖDSSON (1165 - 1229)
Familj med Finola Mac LOCHLAINN (1150 - 1180) Vigsel: omkring 1176 4)
Barn: Olof II (the Black) GUDRÖDSSON (1173 - 1237) Noteringar Sonen Olav
'Svarte' bör vara född år 1173, eftersom föräldrarna gifter sig år 1176
och då sägs det uttryckligen att sonen Olav var 3 år gammal. (Källa:
Chronicle of Man and the Isles) Begravd på ön Iona, som är en liten
helig ö bland inre Hebriderna i västra Skottland. Munken Columba anlade
ett kloster på ön 563, vilket raserades av vikingar år 806, men
återuppbyggdes. (Källa: May Teistevoll) This Godred of 1154 in Dublin
was, it appears, the same Godred Olafsson (or Godfrey II, King of Man)
who married Fionnuala Nic Lochlainn. This raises the very interesting

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 28
------------------------------------------------------------------------
possibility that Fionnuala married Godred soon after the 1154 political
collision in Dublin, and that she was (after all!) the daughter of
High-King Muircheartach - and not the daughter of one of his sons who
succeeded him as King of Cinéal Eoghain. There is every reason to see
Fionnuala's marriage as the final seal on an alliance between the Manx
family and Clann Lochlainn: it remains for us to figure out when are
where this accord was finalised. (Källa: P A MagLochlainn) In 1154, the
Chronicles of Mann state that Godred, King of Mann, was asked by the
people of Dublin to be their king. When Murtagh, King of Ireland, heard
this, he assembled a host and marched on Dublin with his twin brother,
Osiblen. In the ensuing battle, Osiblen was slain. Another translation
of this tract calls Osiblen his uterine brother and renders the name of
the King of Ireland as Muirchertach. (Källa: P A MagLochlainn) Kung Isle
of Man och Hebriderna 1103-1153 och 1164-1187. (Källa: Regentlängd för
Isle of Man) Olaf was killed in 1154 at Ramsey. Now, Chronicle says that
his son Godred had, just before that, gone to Norway to King Inge; made
himself his man and, next autumn, on his return, put in at Orkney, 'and
all the chiefs of the Isles, hearing that he had come, were delighted'.
He was in fact a connection. Godred from there came to Man, and turned
out his cousins who had killed his father Olaf; blinded two of them,
killed the third this maintaining a connection with Orkney at that date
I think in harmony with my general view of Olaf´s connection with the
family of the Saint. (Källa: Frances Coakley) Källor 1) Erling Dolenius,
Frösön 2) Stewart Baldwin, England (webbplats) 3) Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England 4) Chronicle of Man and the Isles
(webbplats)

Källor 1) Erling Dolenius, Frösön 2) Stewart Baldwin, England
(webbplats) 3) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England 4)
Chronicle of Man and the Isles (webbplats)
****************************************** A stylized triskelion, Greek
for three-leg. This sign is associated with progress and competition,
and originated in ancient Greece, where it for instance was used on
coins.

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XI:643, Far XIII:2569, Mor XIII:2570)

Första relation
Gift.

                                 Barn:
   Ragnvald (Reginald) Gudrödsson.
     Född 1165 i England.
     Död 1229 i England. (Se XIII:2561).

Andra relation med efterföljande ana.
Gift.

                                 Barn:
   Olaf II "The Black" Gudrödsson.
     Född 1174 i Isle of Man, England.
     Död 21/5 1237 i Isle of Man, England (Chronicle of Man and the
     Isles (webbplats)). (Se XI:643).

XII:1286 fm fm ff ff fm fm
Finola Mac Lochlainn.
Prinsessa av Cenél nEógain, Drottning på Isle of Man.
Född 1150 i Ulster, Irland.
Död efter 1180 i Isle of Man, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p077a634ea.html Barn: Olof II

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 29
------------------------------------------------------------------------
(the Black) GUDRÖDSSON (1173 - 1237) Fadern hette Murtough Mac Louglin,
född som prinsessa. Finolas anor: Irish Princess Finola, fader Kung
Muincherlock Mac Lochlainn, farfar Kung av Irland Niall O`Lochlainn,
farfarsfar Kung av Irland Domhnall O`Lochlainn. (Källa: Börje Matsson)
The entry in the Chronicle of Mann is dated 1176 which describes
Fhingola, dau. of MacLottlen, King of Ireland. Here we find Phingola
married to Godred, with a son named Olave, who is said to be three years
old. So one can assume their union was consumated at least by 1173.
Women married very early in those days so I'm not sure we can even
assume an age of 20 in 1173, but if so, we would have a possible
birthdate of ca. 1150. These agree roughly with P.A.'s figures and could
be adjusted back about 10 years. So it appears Phingola could have been
a daughter of either Muirchertach, King of Ireland, or one of his sons.
(Källa: Clann Lochlainn) The Chronicle of the Kings of Man in 1176
states that Fionnuala was the daughter of Mac Lochlainn, son of
Muircheartach the king of Ireland (surely meaning Muircheartach who was
killed in 1166). So her father could be any of the sons of this king,
being Niall, Maelsechlainn, Muircheartach and possibly others. (Källa:
Sean Mac Lochlainn)

Källor 1) Clann Lochlainn, Irland (epost) 2) Björn Espell 3) Chronicle
of Man and the Isles (webbplats)

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XI:643, Far XIII:2571)

Gift med föregående ana.

XII:1287 fm fm ff ff fm mf
Ferguard av Ross.
Jarl i Ross, Skottland.
Född omkr 1170 i Ross, Skottland.
Död i Ross, Skottland.
(Barn XI:644)

Gift.

                                 Barn:
   Christina av Ross.
     Född omkr 1200.
     Död efter 1230. (Se XI:644).

--------------------------- Generation XIII  ---------------------------

XIII:2561 fm fm ff ff ff ff f
Ragnvald (Reginald) Gudrödsson.
Kung Isle of Man och Hebriderna 1187-1226.
Född 1165 i England.
Död 1229 i England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0eab0415a.html Familj med NN of
KINTYRE, Skottland (1160 - ) Barn: Gudröd (Don) RAGNVALDSSON (1186 -
1230) Olav Svarte hadde også en eldre halvbror som også var konge på
Man; Reginald Godredsson, död 1229. Reginald var gift med en syster till
Lawon of Kintyre (Källa: May Teistevoll) Kung Isle of Man och Hebriderna
1187-1226. (Källa: Regentlängd för Isle of Man) A struggle took place
between Reginald (Godredson) and Olaf (Godredson) II. Reginald elder,
but declared illegitimate. Olaf, younger, claiming legitimate
succession. (Källa: Frances Coakley)

Källor 1) Disbyt 09811 2) Disbyt 05250

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 30
------------------------------------------------------------------------
(Barn XII:1281, Far XIV:5121)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gudröd Ragnvaldsson (Don Reginaldsson).
     Född omkr 1186 i England.
     Död 1237 i England. (Se XII:1281).

XIII:2562 fm fm ff ff ff ff m
McIntyre.
Född omkr 1160 i Skottland.
Noteringar Olav Svarte hadde også en eldre halvbror som også var konge
på Man; Reginald Godredsson, död 1229. Reginald var gift med en syster
till Lawon of Kintyre (Källa: May Teistevoll)
(Barn XII:1281)

Gift med föregående ana.

XIII:2569 fm fm ff ff fm ff f
Olof I (Bitling, the Duarf) Gudrödsson.
Kung av Isle of Man/Sunderöarna, England.
Född omkr 1080 i Isle of Man, England.
Död 29/6 1153 i Isle of Man, Ramsey, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p034980c03.html Familj med:
Ingeborg Håkonsdotter (ca 1099-1126), dotter till jarlen Håkon Pålsson
(1075- 1126) på Orkneyöarna Dottern Ragnhild (Ayla) Olofsdotter blev
gift med Sumerled Mac Gillabride, som var kung på Isle of Man och
Hebriderna 1153-1164. (Källa: Regentlängd för Isle of Man) Vigsel: efter
1115 3) Familj med Afreca av GALLOWAY (1099 - 1130) Vigsel: omkring 1127
4) Barn: Gudröd II OLOFSSON (1127 - 1187) Noteringar Galloway är ett
landskap i sydvästra delen av Skottland och gränsar till Isle of Mans
nordligaste del. Kallas också för Olav 'the Dwarf (Dvärg)'. He took a
wife named Affrica, daughter of Fergus of Galloway by whom he had issue
Godred. He had also many concubines, by whom he had issue three sons,
Reginald, Lagman and Harold, and many daughters, one of whom was married
to Sumerled, Lord of Argyll; and this was the cause of the ruin of the
whole kingdom of the Isles, for he had issue by her four sons, Dugald,
Reginald, Angus and Olave, of whom we shall speak more fully hereafter.
(Källa: May Teistevoll) Kung Isle of Man och Hebriderna 1103-1153.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man) Olaf was killed in 1154 at Ramsey.
Now, Chronicle says that his son Godred had, just before that, gone to
Norway to King Inge; made himself his man and, next autumn, on his
return, put in at Orkney, 'and all the chiefs of the Isles, hearing that
he had come, were delighted'. He was in fact a connection. Godred from
there came to Man, and turned out his cousins who had killed his father
Olaf; blinded two of them, killed the third this maintaining a
connection with Orkney at that date I think in harmony with my general
view of Olaf´s connection with the family of the Saint. (Källa: Frances
Coakley) Olaf was brought up at the court of Henry I of England. (Källa:
Frances Coakley) Källor 1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle
of Man, England 2) Stewart Baldwin, England (webbplats) 3) Frances
Coakley, England (epost) 4) Beräkning av Björn Espell, Frösön Senast
uppdat. 010603

Källor 1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England 2)
Stewart Baldwin, England (webbplats) 3) Björn Espell

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XII:1285, Far XIV:5137, Mor XIV:5138)

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 31
------------------------------------------------------------------------
Första relation med efterföljande ana.
Gift.

                                 Barn:
   Gudröd II Olofsson.
     Född omkr 1127 i Isle of Man, England.
     Död 10/11 1187 i Isle of Man, England. (Se XII:1285).

Andra relation med Ingeborg av Orkney.
Gift.
Ingeborg av Orkney.
Född ca 1099 i Orkney, Skottland.
Död 1125.
Källa: http://www.espell.se/index.html

XIII:2570 fm fm ff ff fm ff m
Afreca of Galloway.
Drottning på Isle of Man, England.
Född omkr 1099 i Skottland.
Död 1130 i Isle of Man, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p01703906b.html Afreca av
GALLOWAY Yrke: Drottning på Isle of Man, England Far: Fergus av GALLOWAY
(1080 - 1161) Mor: Elisabeth (Joan) av ENGLAND (1083 - ) Född: omkring
1099 Skottland, Galloway 1) Död: omkring 1130 England, Isle of Man 2)
Familj med Olof I (Bitling) GUDRÖDSSON (1080 - 1153) Vigsel: omkring
1127 2) Barn: Gudröd II OLOFSSON (1127 - 1187) Noteringar Olof 'Bitling'
took a wife named Affrica, daughter of Fergus of Galloway by whom he had
issue Godred. (Källa: May Teistevoll) Olaf the Dwarf ektet Afreca of
Galloway, datter til Fergus, Lord of Galloway, og Elizabeth Fitz Henry
(frilledatter av Henry I Beauclerc av England). Afreca var søster av
Uchtred og Gilbert of Galloway, og hun var trolig født ca. 1099. Olaf og
Afreca fikk bare en sønn, Harald, som trolig ble drept i ung alder etter
farens død. (Källa: Tom Björnstad) Olaf´s second marriage with Aufrica
of Galloway (mother of Godred). (Källa: Frances Coakley) Galloway är ett
landskap i sydvästra delen av Skottland och gränsar till Isle of Mans
nordligaste del. Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats) 2) Beräkning
av Björn Espell, Frösön Senast uppdat. 010306

Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats) 2) Björn Espell
(Barn XII:1285, Far XIV:5139, Mor XIV:5140)

Gift med föregående ana.

XIII:2571 fm fm ff ff fm fm f
Murtough (Muirchertach) Mac Lochlainn.
Kung av Cenél nEógain, Storkung av Irland 1154-1156.
Född omkr 1115 i Tir Conaill, Irland
(web.telia.com/~u67002730/p07029e509.html).
Död 1166 i Ulster, Irland.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p07029e509.html Muirchertach Mac
LOCHLAINN Yrke: Kung på Irland 1153-1166 Far: Niall Mac LOCHLAINN (1091
- 1119) Mor: Cailleach Chríon Nic O'CUILEIN (1090 - ) Född: omkring 1115
Irland, Tír Conaill 1) Död: omkring 1166 Irland, Ulster 2) Familj med:
Okänd hustru Barn: Finola Mac LOCHLAINN (1150 - 1180) Noteringar Magnus
'Barfot', som ca 1102 installerat sin son Sigurd som konung på Isle of
Man, allierar sig med den iriske kung Muircetach av Munster, som hjälper
honom att erövra Dublin och bjurder honom att tillbringa vintern hemma
hos sig. När det våras beger sig de båda förbundsbröderna iväg på en
krigisk expedition till det nordirländska Ulster, men där råkar kung
Magnus ut för ett bakhåll och blir dödad tillsammans med många av sin
landsmän. (Källa: Alf Henriksson) There is no age given for Muirchertach

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 32
------------------------------------------------------------------------
MacLochlainn at his death in 1166. (Källa: Clann Lochlainn) The quote
from the Ban Seanchus makes it clear that Muircheartach's mother was
Cailleach Chríon Nic Cuiléin. I presume their surname should now be
spelled Ó Cuiléin, and has probably become something like Collins in
English. (Källa: P A MagLochlainn) In 1154, the Chronicles of Mann state
that Godred, King of Mann, was asked by the people of Dublin to be their
king. When Murtagh, King of Ireland, heard this, he assembled a host and
marched on Dublin with his twin brother, Osiblen. In the ensuing battle,
Osiblen was slain. Another translation of this tract calls Osiblen his
uterine brother and renders the name of the King of Ireland as
Muirchertach. (Källa: P A MagLochlainn) Källor 1) P A MagLochlainn,
Belfast, Irland, (epost) 2) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle
of Man, England Senast uppdaterad 010604

Källor 1) P A MagLochlainn, Belfast, Irland 2) Landsarkivets bibliotek,
G.V.C. Young, Isle of Man, England enl Oxford Dictionary of National
Biography; Mac Lochlainn [Ua Lochlainn], Muirchertach (d. 1166),
high-king of Ireland enl wikipedia King of Ailech Muirchertach Mac
Lochlainn 1145-1166 The Kings of Ailech were the Cenél nEógain and thus
a branch of the Uí Néill. ref "Cenel nEogain Kings of Ailech 700-1185",
pages 194-195 in "A New History of Ireland", volume IX, ed. Byrne,
Martin, Moody, 1984. Cenél nEógain (in English, Cenel Eogan)is the name
of the "kindred" or descendants of Eógan, son of Niall Noígiallach who
founded the kingdom of Tír Eógan in the 5th century. It comprises much
of what is now County Tyrone, as well as parts of counties Londonderry,
Donegal, Fermanagh, Monaghan and Armagh. Muirechertach mac Lochlainn
(died 1166) was king of the Cenél nEógain (of modern County Tyrone) and
High King of Ireland from around 1154 to 1156, following Tairrdelbach
mac Ruaidri Ua Conchobair (died 1156). Succeeded by Ruaidri mac
Tairrdelbach Ua Conchobair. Mac Lochlainn survived an attempt by Ruaidri
mac Tairrdelbach Ua Conchobair to unseat him in 1159. He failed,
however, to overcome the resistance of the Cenél Conaill and the Ulaid.
In 1166, to attempt to achieve a diplomatic settlement with his
neighbours, Mac Lochlainn arranged a truce and took hostages from many
of the families in Ulster. In return he had given a solemn oath to the
Bishop of Armagh and many other notables for his good behaviour. In
violation of the oath, he had Eochaid mac Con Ulad Mac Duinn Sléibe,
King of Ulster, seized and blinded. Mac Lochlainn's allies abandoned him
almost at once, and he was reduced to a handful of followers. With
sixteen of these closest associates, he was killed and his death
attributed to the vengeance of Saint Patrick. Ref Ó Cróinín, Dáibhí,
Early Medieval Ireland: 400?1200. Longman, London, 1995. ISBN 0-
582-01565-0

Källor 1) internet, se länk på noteringar 2) Disbyt 05250
(Barn XII:1286, Far XIV:5141, Mor XIV:5142)

Gift.

                                 Barn:
   Finola Mac Lochlainn.
     Född 1150 i Ulster, Irland.
     Död efter 1180 i Isle of Man, England. (Se XII:1286).


---------------------------- Generation XIV ----------------------------

XIV:5121 fm fm ff ff ff ff ff
Gudröd II Olofsson.
Född omkr 1127 i Isle of Man, England.
Död 10/11 1187 i Isle of Man, England. Anförlust, se sida 27.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 33
------------------------------------------------------------------------
XIV:5137 fm fm ff ff fm ff ff
Gudröd I Crovan Haraldsson.
Kung på Isle of Man och Hebriderna 1079-1095.
Född 1030 i Hebriderna, Skottland.
Död 1095 i Islay, Hebriderna, Skottland.
(Barn XIII:2569, Far XV:10273, Mor XV:10274)

Gift 1062 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Olof I (Bitling, the Duarf) Gudrödsson.
     Född omkr 1080 i Isle of Man, England.
     Död 29/6 1153 i Isle of Man, Ramsey, England. (Se XIII:2569).

XIV:5138 fm fm ff ff fm ff fm
Ragnhild Maria Haraldsdotter av Norge.
Prinsessa, Drottning på Isle of Man, England.
Född omkr 1047 i Norge (N).
Död efter 1080 i Isle of Man, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0238816b5.html Familj med
Gudröd I (Crovan) Haraldsson (1030 - 1095) Vigsel: omkring 1062 3) Barn:
Olof I (Bitling) Gudrödsson (1080 - 1153) Olof I "the Duarf" (Dwarf?)
Gudrödsson (1095 - 1153) Osäker relation till modern Elisabeth av Kiev.
Ragnhild Maria kan också vara en frillodotter till Harald Hårdråde, se
nedan. (Björn Espell) Gudrød Crovan var trolig født omkring 1030. Han
ektet Ragnhild, ei uekte datter av Harald Hardråde og ei ukjent.
Ragnhild var trolig født onkring 1047, og ekteskapet ingått omkring
1062. Sålangt meg bekjet hadde de bare 2 sønner, Harald og Lagmann.
Harald arvet Dublinn, mens Lagmann, som døde i 1097, arvet Isle of Man.
Harald ble enekonge over både Dublin og Man etter sin brors død, kjent
som Harald II og far til Olaf the Dwarf somble født i 1097 i Dublin.
(Källa: Tom Björnstad, Norge) Senast uppdat. 010306 Källor 1)
Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England 2) Björn
Espell 3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIII:2569, Far XV:10275, Mor XV:10276)

Gift 1062 med föregående ana.

XIV:5139 fm fm ff ff fm ff mf
Fergus og Galloway.
Född omkr 1070 i England.
(Barn XIII:2570)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Afreca of Galloway.
     Född omkr 1099 i Skottland.
     Död 1130 i Isle of Man, England. (Se XIII:2570).

XIV:5140 fm fm ff ff fm ff mm
Elisabeth Joan FitzRoy Henrysdotter av England.
Prinsessa av England.
Född ca 1083 i Talby, Yorkshire, England
(web.telia.com/~u67002730/p03ace2c41.html).
Död 12/5 1166 i Edinburgh, Midlothian, Scotland.
Begravd i England.
(Barn XIII:2570, Far XV:10279)

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 34
------------------------------------------------------------------------
Gift med föregående ana.

XIV:5141 fm fm ff ff fm fm ff
Niall Mac Lochlainn.
Kung på Irland.
Född omkr 1091 i Ailech, Irland.
Död 1119 i Tir Conaill, Irland.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0a899ef14.html Niall Mac
LOCHLAINN Yrke: Kung på Irland Far: Domnall Mac LOCHLAINN (1048 - 1121)
Född: omkring 1091 Irland, Ailech 1) Död: omkring 1119 Irland, Tír
Conaill 2) Familj med Cailleach Chríon Nic O'CUILEIN (1090 - ) Barn:
Muirchertach Mac LOCHLAINN (1115 - 1166) Noteringar According to the
Annals, Nial MacLochlainn, the father of Muirchertach died in 1119 A.D.
and was 28 years old. 1119 [AU] Niall, son of Domnall Ua Lochlainn,
royal heir of Ailech and of Ireland and paragon of Ireland for form and
for sense, for generosity and for erudition, fell by the Cenel-Maoin, in
the 28th year of his age, on Monday and on the 10th of the moon and on
the feast of the Three Innocent Children, the 18th of the Kalends of
January. So that would make him born in about 1091. His father, Domnall
MacLochlainn, died in 1121, and was 73 years old, making him born in
about 1048. (Källa: Clann Lochlainn) Källor 1) Clann Lochlainn, Irland
(epost) 2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England Senast
uppdaterad 010604

Källor 1) Clann Lochlainn, Irland (epost) 2) Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIII:2571, Far XV:10281)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Murtough (Muirchertach) Mac Lochlainn.
     Född omkr 1115 i Tir Conaill, Irland
     (web.telia.com/~u67002730/p07029e509.html).
     Död 1166 i Ulster, Irland. (Se XIII:2571).

XIV:5142 fm fm ff ff fm fm fm
Cailleach Chrion Nic O´cuilein.
Född 1090 i Irland.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p042f87cfc.html Cailleach Chríon
Nic O'CUILEIN Född: omkring 1090 Irland 1) Familj med Niall Mac
LOCHLAINN (1091 - 1119) Barn: Muirchertach Mac LOCHLAINN (1115 - 1166)
Noteringar The quote from the Ban Seanchus makes it clear that
Muircheartach's mother was Cailleach Chríon Nic Cuiléin. I presume their
surname should now be spelled Ó Cuiléin, and has probably become
something like Collins in English. (Källa: P A MagLochlainn) Källor 1)
Beräkning av Björn Espell, Frösön Seanast uppdaterad 010604

Källor 1) Björn Espell

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIII:2571)

Gift med föregående ana.

 

 

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 35
------------------------------------------------------------------------
---------------------------- Generation XV  ----------------------------

XV:10273 fm fm ff ff fm ff ff f
Harald The Black Gudrödsson.
Konung på Isle of Man, England.
Född omkr 980 i Hebriderna, Skottland.
Död omkr 1040 i Hebriderna, Skottland.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0d6a66909.html Mor: NN av ISLAY
(950 - 980) Familj med NN RAGNFREDSDOTTER (975 - 1030) Barn: Gudröd I
(Crovan) HARALDSSON (1030 - 1095) Noteringar P.A. Munch antog att Harald
I Godredsson Svarte av Islay, kung på Söderöarna ca 1035- 1040, var son
till kung Godred Haraldsson. Munch´s teori är också att Harald I Svarte
var fader till Godred Crovan, som var kung på Man och Hebriderna
1079-1095. (Källa: G.V.C Young, 1986) Alexander Bugge hävdar att
kungarna på Man stammar från Ragnfred Eriksson, och det syns som om en
dotter till Ragnfred blev gift med Harald I Svarte av Islay. Det är
troligt, eftersom Ragnfred drog västöver till Orkneyöarna och kunde ha
gift bort sin dotter till Harald I Svarte och därmed grundlagt en
dynasti med kungligt norskt blod. (Källa: G.V.C Young, 1986) Harald 'the
Black' kan också vara son till Ivar 'the old', som var son till kungen
av Dublin och York, Olaf 'Cuaran', som i sin tur var son till Sitric,
död 927. (Källa: Stewart Baldwin) Källor 1) Tom Björnstad, Norge
(webbplats) 2) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man,
England Senast uppdaterad 010604

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIV:5137, Far XVI:20545, Mor XVI:20546)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gudröd I Crovan Haraldsson.
     Född 1030 i Hebriderna, Skottland.
     Död 1095 i Islay, Hebriderna, Skottland. (Se XIV:5137).

XV:10274 fm fm ff ff fm ff ff m
Rangfredsdotter.
Drottning på Isle of Man, England.
Född omkr 975 i Norge (N).
Död efter 1030 i Isle of Man, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p084b982e0.html Alexander Bugge
hävdar att kungarna på Man stammar från Ragnfred Eriksson, och det syns
som om en dotter till Ragnfred blev gift med Harald I Svarte av Islay.
(Källa: G.V.C Young, 1986)
(Barn XIV:5137, Far XVI:20547)

Gift med föregående ana.

XV:10275 fm fm ff ff fm ff fm f
Harald III Hårdråde Sigurdsson.
Kung av Norge.
Född 1015 i Norge (N).
Stupade i slaget mot Harald Godvinson 1066 i Stamford Bridge, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0070ff0b3.html Slutför
samlingen och kristnandet av Norge. 1050. Grundlägger enligt sagan Oslo
och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i
kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och
staden utgör samtidigt en utgångspunkt för hans krigståg till Danmark.
1066. Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst-
kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner
den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngre Olav III

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 36
------------------------------------------------------------------------
Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med
sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter
nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den
kejserliga livvakten med i flera strider bland annat på Sicilien.Efter
1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske
kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom
till kung Magnus och blev ensam kung 1047 efter Magnus död.Efter stider
med danske kungen Sven Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det
en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde
utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin och
lokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från
ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och
Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg till
England och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge. Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIV:5138, Far XVI:20549, Mor XVI:20550)

Gift 1045 i Ukraina, Kiev (Konugård)
(web.telia.com/~u67002730/p007e1d93b.html) med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ragnhild Maria Haraldsdotter av Norge.
     Född omkr 1047 i Norge (N).
     Död efter 1080 i Isle of Man, England. (Se XIV:5138).

XV:10276 fm fm ff ff fm ff fm m
Ellisif (Elizabeth) av Kiev.
Drottning i Norge och Danmark.
Född omkr 1032 i Ukraina, Kiev (Konugård/Könuård).
Död efter 1070 i Danmark (DK).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p007e1d93b.html Jaroslavna,
Ellisif (Elizabeth) var gift första gången med Harald 'Hårdråde' och
efter hans död år 1066 blev hon gift med danske kungen Sven Estridsen i
dennes tredje äktenskap. Elisabeth gifte sig med alla tiders största
norska viking, Harald Hårdråde, gammal vapenbroder till Jaroslav. En
vårdag år 1045 seglade de nygifta från Aldeigjuborg vid Ladoga till
Sigtuna med skeppen nedlastade av guld och andra dyrbarheter som Harald
hade samlat under sina år i den bysantinske kejsarens tjänst. Sedan
dröjde det inte länge förrän Harald hade manövrerat sig upp på den
norska tronen. (Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric
Hadenius)

Källor 1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England 2) Björn
Espell 3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
(Barn XIV:5138, Far XVI:20551, Mor XVI:20552)

Gift 1045 i Ukraina, Kiev (Konugård)
(web.telia.com/~u67002730/p007e1d93b.html) med föregående ana.

XV:10279 fm fm ff ff fm ff mm f
Henry I of England.
Kung i England.
Född 1040 i England.
Noteringar web.telia.com/~u67002730/p0200c3779.html
(Barn XIV:5140, Mor XVI:20558)

Gift.

 

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 37
------------------------------------------------------------------------
                                 Barn:
   Elisabeth Joan FitzRoy Henrysdotter av England.
     Född ca 1083 i Talby, Yorkshire, England
     (web.telia.com/~u67002730/p03ace2c41.html).
     Död 12/5 1166 i Edinburgh, Midlothian, Scotland.
     Begravd i England. (Se XIV:5140).

XV:10281 fm fm ff ff fm fm ff f
Domnall Mac Lochlainn.
Kung på Irland.
Född omkr 1048 i Irland.
Död 9/2 1121 i Cenél, Irland.
Noteringar Domnall Mac LOCHLAINN Yrke: Kung på Irland Far: Ardgar Mac
LOCHLAINN (1010 - 1064) Född: omkring 1048 Irland 1) Död: 1121-02-09
Irland, Cenél 2) Familj med: Okänd hustru Barn: Niall Mac LOCHLAINN
(1091 - 1119) Källor 1) Clann Lochlainn, Irland (epost) 2) Directory of
Royal Genealogical Data, Hull, England Senast uppdaterad 010604

Källor 1) Clann Lochlainn, Irland (epost) 2) Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIV:5141, Far XVI:20561)

Gift.

                                 Barn:
   Niall Mac Lochlainn.
     Född omkr 1091 i Ailech, Irland.
     Död 1119 i Tir Conaill, Irland. (Se XIV:5141).


---------------------------- Generation XVI ----------------------------

XVI:20545 fm fm ff ff fm ff ff ff
Gudröd II Eiriksson.
Konung på Isle of Man, England.
Född 930 i Norge (N).
Död 999 i Norge (N).
(Barn XV:10273)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Harald The Black Gudrödsson.
     Född omkr 980 i Hebriderna, Skottland.
     Död omkr 1040 i Hebriderna, Skottland. (Se XV:10273).

XVI:20546 fm fm ff ff fm ff ff fm
Heiress of Islay.
Född 930.
(Barn XV:10273)

Gift med föregående ana.

XVI:20547 fm fm ff ff fm ff ff mf
Ragnfred av Norge.
Medkung i Norge (N).
Född 923.
Död 982.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0c24ddd6c.html Ragnfred av

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 38
------------------------------------------------------------------------
NORGE Yrke: Medkung i Norge Far: Erik (Blodyx) av NORGE (895 - 954) Mor:
Gunhild av DANMARK (905 - 972) Född: omkring 923 Norge 1) Döpt: omkring
954 Danmark, Jylland, Jelling, Jomsborg 2) Bosatt: omkring 976
Skottland, Orkney 1) Död: omkring 982 England, Northumberland 1) Familj
med: Okänd hustru Barn: NN RAGNFREDSDOTTER (975 - 1030) Noteringar Om
man följer Heimskringla drog Gunnhild 'kongemor' och hennes söner med
Eirik 'Blodyx' (däribland Ragnfred och Godred) väst över havet, först
till Orkneyöarna, efter slaget vid Limfjord cirka 976. (Källa: G.V.C
Young, 1986) Alexander Bugge hävdar att kungarna på Man stammar från
Ragnfred Eriksson, och det syns som om en dotter till Ragnfred blev gift
med Harald I Svarte av Islay. (Källa: G.V.C Young, 1986) Erik 'Blodyx'
stupade år 954 i ett slag vid Westmoreland, och därmed är det slut på
det nordiska kungariket York, England. Med sin gemål Gunhild som är
dotter till Gorm 'den gamle' efterlämnar han emellertid många söner, och
dessa finner en fristad hos sin morbror Harald 'Blåtand', vilken rentav
adopterar den äldste av pojkarna. Från baser i Danmark gör de upprepade
raider mot Norge, där de hemsöker Håkon 'Adalsteinsfostre' på hans gård
Birkestrond på ön Frei i Nordmöre och slutligen besegrar honom i ett
slag på kungsgården Fitjar på ön Stordön utanför Hordaland. Han hinner
klyva skallen på en dansk hövding med sitt svärd Kvarnbit innan han
själv måste bita i gräset. Erikssönerna - eller Gunhildssönerna, som
Snorre har för vana att kalla dem - överumplar och innebränner även
ladejarlen Sigurd på hans gård Skatval, och därmed också Nordnorge i
deras händer. Vidare populära är de inte, ty bönderna dödar snart två av
dem i samband med olika övergrepp, men de återstående tre lyckas bryta
allt motstånd och gör sig till herrar även i Viken. Tongivande bland
bröderna är tydligtvis den äldste, som heter Harald med tillnamnet
'Gråfell. (Källa: En nordisk kronologi sid 64-65, Alf Henriksson) Källor
1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England 2) Ända
från Vendelkråka, Alf Henriksson Senast uppdaterad 010604

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XV:10274, Far XVII:41093, Mor XVII:41094)

Gift.

                                 Barn:
   Rangfredsdotter.
     Född omkr 975 i Norge (N).
     Död efter 1030 i Isle of Man, England. (Se XV:10274).

XVI:20549 fm fm ff ff fm ff fm ff
Sigurd Syr Halvdansson.
Småkung i Ringerike, Norge (N).
Född 970 i Hadaflyke, Oppland, Norge (N).
Död 1018 i Stein, Hole, Buskerud, Norge (N).
Noteringar Familj med Asta GUDBRANDSDOTTER (978 - 1045) Vigsel: omkring
995 3) Barn: Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050) Harald (Hårdråde) av
NORGE (1015 - 1066) Man vet inte om vikingarna kan ha känt till
kompassen. Först omkring år 1300 dyker den upp inom
historiebeskrivningen. Ett gåtfullt navigationsinstrument, en 'solsten',
finns emellertid omtalat i några sagor. En av dem berättar, att kung
Olav 'den helige' och hövdingen Sigurd 'Syr' var ombord på ett skepp och
vädret var tjockt och det snöade starkt. (Sigurd var styvfader till Olav
'den helige'). Kung Olav lät se efter om himlen var helt molntäckt. Då
bad han Sigurd säga sig, vart solen var kommen, och denne sade honom
det, och då lät kungen taga fram solstenen och höll upp den och såg var
det strålade från stenen. Han slöt därav, att det var som Sigurd hade
sagt. Det var ett märkligt instrument Sigurd var i besittning av, men om
solstenen varit en primitiv kompass, t.ex. ett stycke magnetisk järnsten
flytande på ett stycke trä i vatten, och Sigurd ungefärligen vetat

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 39
------------------------------------------------------------------------
klockslaget, hade det inte varit svårt för honom att säga var solen
stod. Hur det kunnat stråla från stenen är en annan fråga, antagligen
har sagoberättaren velat förse den med speciellt mystiska egenskaper för
att göra historien bättre. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975) Sigurd var
den siste småkongen i Norge. Han var konge på Opplandene, hadde
gårdsbruk på Ringerike og bodde etter et gammelt sagn på gården Bønsnes.
Han skildres som en fredsommelig mann som best likte å stelle på gården.
Derfor fikk ha navnet 'Syr', dvs. so eller purke. Forøvrig var han
forstandig, sindig og måteholden. Han hjalp sin stesønn Olav den Hellige
til å vinne overherredømmet etter slaget ved Nesjar. (Källa: Tore
Nygaard, Linköping) Sigurd 'Syr', (d.v.s. svin), född cirka 960, död
cirka år 1018, småkung i Ringerike, sonson av Harald 'Hårfagers' son
Sigurd 'Rise', styvfar till Olav Haraldsson och far till Harald
'Hårdråde'. Sigurd var den siste småkungen i Norge. Han var kung på
Opplandene, hade gårdsbruk på Ringerike och bodde efter en gammal sägen
på gården Bönsnes. Han skildras som en fridsam man, som bäst tyckte om
att vara på gården. Därför fikk ha navnet 'Syr', d.v.s. so eller purke.
Förövrigt var han förståndig, sinnlig och måttfull. Han hjälpte sin
styvson Olav 'den helige' att vinna herradömet efter slaget vid Nesjar.
(Källa: Kjell Høyer, Norge) Av Hårfagreætten var også småkongen Sigurd
(Halfdansson) Syr (965/970-1018) vel 100 år senere. Han fikk tilnavnet
Syr - gris - fordi han gikk og stelte med jordene sine på Stein - noe
som var uvanlig i de tider - framfor å bli en virkelig konge. Han giftet
seg med dronning Aasta Gudbrandsdotter, enken etter Harald Grenske (han
var sønn til Halfdan Grå og sønnesønn til Sigurd Rise, hvis far var
Harald Hårfagre). Harald var far til Olav, men han døde før Olav ble
født. Gjennom ekteskapet med Aasta ble Sigurd Syr stefar til Olav, den
senere kjente St. Olav og far til Harald Hardråde. (Källa: De fire
konger, Per Mandt, Norge)

Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats) 2) Erling Dolenius, Frösön 3)
Tore Nygaard, Linköping

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XV:10275, Far XVII:41097, Mor XVII:41098)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Harald III Hårdråde Sigurdsson.
     Född 1015 i Norge (N).
     Stupade i slaget mot Harald Godvinson 1066 i Stamford Bridge,
     England. (Se XV:10275).

XVI:20550 fm fm ff ff fm ff fm fm
Asta Guldbrandsdotter Kula.
Född omkr 978 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N).
Döpt 998.
Död omkr 1045 i Stein, Hole, Buskerud, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0ad0c0530.html Familj med:
Harald (Grenske) GUDRÖDSSON (956 - 995), medkung i Vestfold, Norge
967-995. Barn: Olov (den helige) HARALDSSON (995 - 1030) Vigsel: omkring
994 1) Familj med Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018) Vigsel: omkring
995 3) Barn: Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050) Harald (Hårdråde) av
NORGE (1015 - 1066) Efter maken, kung Harald 'Grenske' Gudrödssons död,
reste Asta hem till sin fader i Opplandene och födde sonen Olav 'den
helige' år 995. Hon äktade sedan kung Sigurd 'Syr' i Ringerike, som
också hörde till Harald 'Hårfagers' ätt. Med honom hade hon sonen Harald
'Hårdråde'. Åsta blev döpt cirka år 998 och levde mellan cirka år 970
och 1020. (Källa: Tom Björnstad och Kjell Høyer, Norge) Sonen Olav 'den
helige' har sannolikt fått sitt namn efter vikingahövdingen Olav

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 40
------------------------------------------------------------------------
Geirstadalv. (Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten Myklebust
1997) Hade en syster Torny, som blev mor till Halvard 'den Helige', en
annan syster var Isrid, mormor till Steigar-Tore. (Källa: Vikingar i
österled, Mats G. Larsson) Åsta Gudbrandsdatter, mor til Olav den
hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), mor til Harald
Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Født ca. 970. Død ca.
1020. Åsta ble døpt ca. 998. Hun fikk besøk av Olav den Hellige i 1015
og etter Sigurds død i 1018. (Källa: Kjell Høyer, Norge) Året før dette
(Harald Grenskes død i Svitjod) var det jomsviking-slaget i Hjørungavåg
sto. Rane hadde blitt igjen ved skipene mens Harald gikk opp i landet,
han hadde styringen over den del av hæren som var igjen der. Da de nå
fikk høre at Harald var tatt av dage, skyndte de seg av sted så fort de
kunne, tilbake til Norge og fortalte det som hadde hendt. Rane kom til
Åsta og sa henne hvordan alt hadde gått for seg på ferden, og hva ærend
Harald hadde hatt hos dronning Sigrid. Åsta reiste til far sin på
Opplandene med en gang hun hadde fått høre det Rane hadde å fortelle, og
faren tok godt imot henne; men begge to var svært harme over det
giftermålet som hadde vært påtenkt i Svitjod, og over at Harald hadde
ment å gå fra henne. Åsta Gudbrandsdatter fikk en gutt den sommeren;
gutten ble kalt Olav da de øste vann over ham. Det var Rane som øste
vann over ham. Gutten vokste opp der hos Gudbrand og Åsta sin mor. Samme
vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. Åsta
Gudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter Harald Grenskes død, med en
mann som het Sigurd Syr (sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var
sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise, sønn til Harald
Hårfagre. Olav, sønn til Åsta og Harald Grenske, var der hos henne, han
vokste opp i ungdommen hos stefaren Sigurd Syr. Og da kong Olav
Trygvesson kom til Ringerike for å by kristendom, lot de seg døpe,
Sigurd Syr og hans kone Åsta, og Olav, sønn hennes. Da sto Olav
Trygvesson fadder for Olav Haraldsson, som var tre år den gang. Kong
Olav dro vest i Viken igjen og ble der om vinteren. Det var tredje året
han var konge i Norge. (Källa: Olov Tryggvessons saga) Om høsten dro
kong Olav Digre opp i landet til mågen, kong Sigurd, han kom der en dag
tidlig på dagen. Da kong Olav kom nær gården, løp tjenesteguttene opp
til gården og inn i stua. Åsta, mor til kong Olav, satt der inne sammen
med noen andre kvinner. Guttene fortalte henne at kong Olav kom, og at
nå kunne de snart vente ham der. Åsta sto opp straks, hun ropte på både
karer og kvinnfolk, og sa de skulle stelle i stand alt på best mulige
måte. Hun lot fire kvinner ta fram stuebunaden og skyndte seg og kle med
tepper og legge åklær på benkene; to karer bar halm på gulvet, to satte
fram skjenkebordet og den store ølbollen, to tok fram bordet, to satte
inn maten, to sendte hun ut av gården, to bar inn ølet, og alle de
andre, kvinner som karer, gikk ut på tunet. De to hun sendte ut, gikk
til kong Sigurd der han var, og hadde med til ham kongeklærne hans og
hesten med forgyld sal og bissel som var innlagt med emalje og helt
forgylt. Fire mann sendte hun til fire kanter i bygda og ba til seg alle
stormenn, de skulle komme i gjestebud til henne for hun holdt velkomstøl
for sønnen sin. Alle andre som var til stede, lot hun kle seg i de beste
klærne sine, og hun lånte klær til dem som ikke hadde selv. Kong Sigurd
Syr sto ute på åkeren da sendemennene kom til ham og fortalte hva som
var på ferde, og om alt det Åsta holdt på med hjemme på gården. Han
hadde mange folk der, noen skar kornet, noen bandt og noen kjørte det
hjem; noen la det i stakker eller laer. Kongen gikk til og fra sammen
med to mann, han var snart på åkeren og snart der de lesset av kornet.
Det er fortalt at han var kledd slik: han hadde blå kjortel og blå hoser
og sko som var snørt oppover leggen, grå kappe og grå brei hatt og
hodelin (url) omkring ansiktet, han hadde en stav i hånden, med forgylt
sølvholk og en sølvring i oventil. De sier ellers om Sigurd Syrs måte å
være på, at han var svær til å arbeide og tok seg mye av stellet med
gård og gods; han styrte gårdsdriften selv. Han var ikke noen praktsyk
mann, og var nokså fåtalende; han var den klokeste mann av alle som var

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 41
------------------------------------------------------------------------
i Norge dengang, og den rikeste på løsøre, han var fredsommelig og
føyelig. Åsta, hans kone, var raus og storlynt. De hadde disse barna:
Guttorm, han var eldst, så Gunnhild, Halvdan, Ingerid og Harald. (Källa:
Heimskringla, Olov 'den heliges' saga) Källor 1) Tom Björnstad, Norge
(webbplats) 2) Kjell Høyer, Norge (webbplats) 3) Tore Nygaard, Linköping

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XV:10275, Far XVII:41099, Mor XVII:41100)

Gift med föregående ana.

XVI:20551 fm fm ff ff fm ff fm mf
Jaroslav I (den vise) Kiev.
Furste i Novgorod (Holmgård) och Kiev (Konugård).
Född omkr 978 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Död 20/2 1054 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Begravd omkr 1054 i Ukraina, Kiev (Konugård), Sofiakyrkan.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p004927261.html Jaroslav i
Novogorod slutar år 1014 att betala tribut till sin far Vladimir. År
1015 kallar han till sig varjager och fadern Vladimir dör samma år.
Mellan åren 1016 och 1019 är det krig mellan Jaroslav och hans bror
Svjatopolk; Jaroslav segrar slutligen med hjälp av varjager. År 1019
äktar han Olof Skötkonungs dotter Ingegerd. Jaroslav får år 1024 hjälp
av varjaghövdingen Håkon 'den fagra' mot sin bror Mstislav, men
besegras. År 1026 blir det fred mellan Jaroslav och Mstislav, riket
delas längs Dnepr. Brodern Mstislav dör år 1036 och Jaroslav blir ensam
härskare i Rus. Han kristnade stora delar av sitt rike och lät utarbeta
Rysslands första lagsamling 'Pravda'. Deres döttrar blev gifta med
kungarna Harald 'Hårdråde' av Norge, Andreas I av Ungern och Henrik I av
Frankrike. Den sistnämnde blev stamfader för alla franska kungar.
(Källor: Mats G. Larsson, Kjell Høyer, Norge och Bra Böcker) Storfyrste.
Født ca. 988. Død 20.02.1054 i Vyshorod. Jaroslav var storfyrste av
Novgorod og Kiev fra 1019 og enehersker over hele Russland fra
1036.Sønnene til Jaroslav og hans hustru Ingegjerd ble stamfedre til
ulike grener av den russiske storfyrsteslekten. En av disse ble det
første tsarhuset, dette døde ut i 1598. Deres døtre ble gift med kongene
Harald Hardråde av Norge, Andreas I av Ungarn og Henrik I av Frankrike.
Den sistnevnte ble stamfar for alle senere franske konger. Jaroslav 1,
978-1054, storfyrste i Kijev; sønn av Vladimir den store. Ektet Olof
Skötkonungs datter Ingegerd; deres datter, Ellisiv, ble gift med Harald
Hardråde. La under seg en stor del av Russland. Utarbeidet kirkelover og
Russlands første lovsamling. (Källa: Kjell Høyer, Norge) Väringar (på
ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig
medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens
livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för
tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av
England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt
av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker) Källor 1) Bra Böckers Lexikon 2)
Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England 3) Vikingar i
österled, Mats G Larsson 4) Tom Björnstad, Norge (webbplats) Senast
uppdaterad 010604
(Barn XV:10276, Far XVII:41101, Mor XVII:41102)

Gift omkr 1019 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ellisif (Elizabeth) av Kiev.
     Född omkr 1032 i Ukraina, Kiev (Konugård/Könuård).
     Död efter 1070 i Danmark (DK). (Se XV:10276).

 

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 42
------------------------------------------------------------------------
XVI:20552 fm fm ff ff fm ff fm mm
Ingegerd (Irina) av Svitjod/Sverige.
Drottning i Kiev (Konugård), Ukraina, (Livland), Ryssland.
Född 1000 i Skara, Husaby.
Död 10/2 1050 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p01cbc1faa.html Ingegerd, död
1050-02-10 i Vyhorod vid Kiev. Dotter till Olof 'Skötkonung' och
obotritiskan Estrid. Ingegerd ägde en stor gård på Ulleråker i Simtuna
och syns redan år 1017 ha varit myndig och levt för sig själv. Kanske
var hon änka eller hade hon fått flera egendomar efter sin mor, som då
kanske var död. Hon skulle ha blivit gift med Olav 'den helige', men det
var hennes far emot och giftermålet kom inte till stånd. Uppgifterna och
Ingegerds börd och äktenskap förekommer tidigast hos Adam av Bremen på
1070-talet. Yngre och motstridiga deltaljer förekommer i de isländska
sagorna om hennes förlovning med Olav 'den helige', som fick nöja sig
med hennes halvsyster Astrid. Den isländska dateringen av Ingegerds
giftermål till år 1019 styrks av den ryska Nestorkrönikans uppgift om
att Jaroslavs äldste son blev född år 1020. En isländsk saga beskriver
hur hon under strider i Ryssland blev tillfångatagen av den norske
kungasläktingen Eymund Ringsson, som var i tjänst hos en fientlig bror
till Jaroslav och om hur hennes fångenskap blev utnyttjad till att
påtvinga Jaroslav fredsvillkor. Det finns också isländska uppgifter om
att Olav 'den helige' och hans Magnus 'den gode' år 1029 för en tid tog
sin tillflykt till Ingegerd och Jaroslav då de hade blivit
landsflyktiga. (Källa: Kjell Høyer, Norge) Våren efter kom det sändemän
till Svitjod från kung Jaroslav öster i Holmgård; de kom och ville ha
uppfyllt avtalen från sommaren då kung Olov 'Skötkonung' hade lovat att
gifta sin dotter Ingegerd med kung Jaroslav. Kung Olov talade med
Ingegerd om saken och sa att han ville att hon skulle gifta sig med kung
Jaroslav. Hon svarade: 'om jag skall gifta mig med kung Jaroslav då vill
ja ha Aldeigjeborg och det jarlsrike, som hör till borgen i brudgåva'.
Sändemännen gick med på det på sin kungs vägnar. Nestorkrönikan nämner
inte Ingegerds namn, men uppger att Jaroslavs hustru dog år 1050.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga) Sju söner och tre döttrar
är kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja,
Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav.
Döttrarnas namn var Elisabet, Anastasia och Anna. Ilja dog som spädbarn,
och Vladimir blev mest känd för att han år 1043 ledde en misslyckad
attack på Konstantinopel. Men han kom trots allt ifrån äventyret med
livet i behåll och sattes av sin far in som furste i Novgorod. Också de
övriga sönerna fick furstendömen efter sin far, och denne förmanade dem
på dödsbädden strängt att hålla sams. De råkade emellertid så gott som
omedelbart i krig med varandra. (Källa: Rune Edberg, arkeolog och
journalist, gm Patric Hadenius)

Källor 1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England 2) Kjell
Høyer, Norge (webbplats) 3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
(Barn XV:10276, Far XVII:41103, Mor XVII:41104)

Gift omkr 1019 med föregående ana.

XVI:20558 fm fm ff ff fm ff mm fm
Mathilde de Flandres.
Känd som "Matilda van Vloandern", "Maud of England", "Matilda of
Flanders", "Matilde de Flandre", "Maud of Flandre", "Matilda /Flanders",
"Queen Consort of England", "Mathilde de Flandre", "Mathilda", "Mathilda
van Vlaander...".
Född ca 1032 i Ghent, East Flanders, Flanders, Belgien.
Död 2/11 1083 i Caen, Calvados, Basse-Normandie, France (F).
(Barn XV:10279)

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 43
------------------------------------------------------------------------
Gift.

                                 Barn:
   Henry I of England.
     Född 1040 i England. (Se XV:10279).

XVI:20561 fm fm ff ff fm fm ff ff
Ardgar Mac Lochlainn.
Kung på Irland.
Född omkr 1010 i Irland.
Död 1064 i Irland (web.telia.com/~u67002730/p0e0edaeb5.html).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0e0edaeb5.html Ardgar Mac
LOCHLAINN Yrke: Kung på Irland Far: Niall Mac LOCHLAINN (980 - 1023)
Född: omkring 1010 Irland 1) Död: omkring 1064 Irland, Ailech 2) Familj
med: Okänd hustru Barn: Domnall Mac LOCHLAINN (1048 - 1121) Noteringar
O'Néill, Ardgar macLochlainn, King of Ailech. Acceded: 1061 Died: 1064
Notes: The sources disagree on his ancestry. Father: O'Néill, Lochlainn
macMáel Sechnaill. (Källa: Directory of Royal Genealogical Data, Hull,
England) Father: O'Néill, Lochlainn macMuiredaig. Child 1: O'Néill,
Domnall macArdgar O'Lochlainn, King of Ireland & Cenél. Child 2:
O'Néill, Magnus macArdgar, King of Cenél. (Källa: Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England) Källor 1) Beräkning av Björn Espell,
Frösön 2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England Senast
uppdaterad 010604

Källor 1) Björn Espell 2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull,
England

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XV:10281)

Gift.

                                 Barn:
   Domnall Mac Lochlainn.
     Född omkr 1048 i Irland.
     Död 9/2 1121 i Cenél, Irland. (Se XV:10281).

--------------------------- Generation XVII  ---------------------------

XVII:41093 fm fm ff ff fm ff ff mf f
Eirik I "Blodyx" Haraldsson.
Kung i Norge 940-945 och Northumbria.
Född 895 i Norge (N).
Död 954 i York, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p08d3003f6.html Eirik Bloodaxe.
Kung i Norge 940-945 och Northumbria. Född omkring 895 i Norge. Död 954
i York, England. Enligt vissa källor död i Norge. Eirik betyder ensam
härskare. Eirik hade vid faderns delning av riket mellan dennes söner
fått rang av överkonung. Kung bara några år, mördade flera av sin bröder
då han gentemot dem hävdade riksenheten. Var gift med drottning Gunnhild
- som var mycket vacker och väldigt elak - och de hade många barn.
(Espell) Fördriven från Norge till England, härskade han i
Northumberland 947-948 och 952-954. Han blev dödsfiende till Egil
Skallagrimsom. (Lexikon)
************************************************** Erik (Blodyx) av
NORGE Yrke: Kung i Norge 931-933 och Northumberland, England 947-954
Far: Harald (Hårfager) HALVDANSSON (858 - 943) Mor: Ragnhild (den
mäktiga) ERIKSDOTTER (870 - 897) Född: omkring 895 Norge 1) Bosatt:
omkring 935 England 2) Död: omkring 954 England, Northumberland 3)

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 44
------------------------------------------------------------------------
Familj med Gunhild av DANMARK (905 - 972) Barn: Ragnfred av NORGE (923 -
982) Harald II (Gråfäll) av NORGE (922 - 968), medkung i Norge
tillsammans med bröderna Erling, Gudröd, Sigrud (Sleva), Gamle och Gorm.
Ragnhild av NORGE (924 - 980), jarlhustru på Orkneyöarna, Skottland.
Gift tre gånger med bröderna Arnfin, Havard och Ljot Torfinsson.
Noteringar Enligt de isländska sagorna skall han av sin far ha utsetts
till överkung och därmed kommit i konflikt med sina bröder. Efter bittra
strider om regeringsmakten skall han ha fördrivits, och han återfanns
senare som kung av Northumberland i England. Sitt tillnamn 'Blodyx' fick
han efter dråp på flera av sina bröder. (Källa: Bra Böcker) Kung i Norge
mellan åren 931 och 933. (Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten
Myklebust 1997) Erik 'Blodyx' stupade år 954 i ett slag vid
Westmoreland, och därmed är det slut på det nordiska kungariket York,
England. Med sin gemål Gunhild som är dotter till Gorm 'den gamle'
efterlämnar han emellertid många söner, och dessa finner en fristad hos
sin morbror Harald 'Blåtand', vilken rentav adopterar den äldste av
pojkarna. Från baser i Danmark gör de upprepade raider mot Norge, där de
hemsöker Håkon 'Adalsteinsfostre' på hans gård Birkestrond på ön Frei i
Nordmöre och slutligen besegrar honom i ett slag på kungsgården Fitjar
på ön Stordön utanför Hordaland. Han hinner klyva skallen på en dansk
hövding med sitt svärd Kvarnbit innan han själv måste bita i gräset.
Erikssönerna - eller Gunhildssönerna, som Snorre har för vana att kalla
dem - överumplar och innebränner även ladejarlen Sigurd på hans gård
Skatval, och därmed är också Nordnorge i deras händer. Vidare populära
är de inte, ty bönderna dödar snart två av dem i samband med olika
övergrepp, men de återstående tre lyckas bryta allt motstånd och gör sig
till herrar även i Viken. Tongivande bland bröderna är tydligtvis den
äldste, som heter Harald med tillnamnet 'Gråfell. (Källa: En nordisk
kronologi sid 64-65, Alf Henriksson) Återkom till Norge och mördade
flera av sin bröder för att kunna bli kung, vilket han bara var några
år. Var gift med drottning Gunhild - som var mycket vacker och väldigt
elak - och de hade många barn. Efter Eriks död delades Norge mellan
sönerna. (Källa: G.V.C Young, 1986) Erik 'Blodyx' blev den siste
nordiske kungen över York, England. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975)
Norwegian king and Viking leader, son of Harald 'Finehair', probably
dead in 954. He was banished from Norway to England, where he ruled over
Northumberland 947-948 and 952- 954. Erik 'Bloodax' and the skald Egil
Skallagrimsson became mortal enemies. When Harald 'Finehair' divided his
kingdom between his sons, Erik received the rank 'supreme king'. Erik
has become known as a furious warrior, who murdered several of his
brothers, when he, in comparison to them, maintained the national unity.
(Källa: Viking Heritage) King Eirik also levied people in the middle of
the country; but it went badly with him to gather people, for the
leading men left him, and went over to Hakon. As he saw himself not
nearly strong enough to oppose Hakon, he sailed (A.D. 935) out to the
West sea with such men as would follow him. He first sailed to Orkney,
and took many people with him from that country; and then went south
towards England, plundering in Scotland, and in the north parts of
England, wherever he could land. Athelstan, the king of England, sent a
message to Eirik, offering him dominions under him in England; saying
that King Harald his father was a good friend of King Athelstan, and
therefore he would do kindly towards his sons. Messengers passed between
the two kings; and it came to an agreement that King Eirik should take
Northumberland as a fief from King Athelstan, and which land he should
defend against the Danes or other vikings. Eirik should let himself be
baptized, together with his wife and children, and all the people who
had followed him. Eirik accepted this offer, and was baptized, and
adopted the right faith. Northumberland is called a fifth part of
England. Eirik had his residence at York, where Lodbrok's sons, it was
said, had formerly been, and Northumberland was principally inhabited by
Northmen. Since Lodbrok's sons had taken the country, Danes and Northmen

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 45
------------------------------------------------------------------------
often plundered there, when the power of the land was out of their
hands. Many names of places in the country are Norwegian; as Grimsby,
Haukfliot, and many others. (Källa: Heimskringla, Håkon 'den godes'
saga) Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats) 2) Heimskringla, Håkan
'den godes' saga 3) Bra Böckers Lexikon

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XVI:20547, Far XVIII:82185, Mor XVIII:82186)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ragnfred av Norge.
     Född 923.
     Död 982. (Se XVI:20547).

XVII:41094 fm fm ff ff fm ff ff mf m
Gunhild av Danmark.
Drottning i Norge och England.
Född 905 i Jylland, Danmark.
Död 972 i Northumberland, England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0f23fbf61.html Gunhild av
DANMARK Yrke: Drottning i Norge och England Far: Gorm (den gamle) av
DANMARK (860 - 940) Mor: Tyra (Danebod) HARALDSDOTTER (854 - 912) Född:
omkring 905 Danmark, Jylland 1) Död: omkring 972 England, Northumberland
1) Familj med Erik (Blodyx) av NORGE (895 - 954) Barn: Ragnfred av NORGE
(923 - 982) Harald II (Gråfäll) av NORGE (922 - 968), medkung i Norge
tillsammans med bröderna Erling, Gudröd, Sigrud (Sleva), Gamle och Gorm.
Ragnhild av NORGE (924 - 980), jarlhustru på Orkneyöarna, Skottland.
Gift tre gånger med bröderna Arnfin, Havard och Ljot Torfinsson.
Noteringar Om man följer Heimskringla drog Gunnhild 'kongemor' och
hennes söner med Eirik 'Blodyx' (däribland Ragnfred och Godred) väst
över havet, först till Orkneyöarna, efter slaget vid Limfjord cirka 976.
(Källa: G.V.C Young, 1986) Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
Senast uppdaterad 010604
(Barn XVI:20547, Far XVIII:82187, Mor XVIII:82188)

Gift med föregående ana.

XVII:41097 fm fm ff ff fm ff fm ff f
Halvdan (Grå) Sigurdsson.
Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge (N).
Född 935 i Rogaland, Haugesund, Norge (N).
Död 1018 i Hadaflyke, Oppland, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p031f245b0.html Halvdan (Grå)
SIGURDSSON Yrke: Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge Far: Sigurd (Rise)
HARALDSSON (900 - 937) Född: omkring 935 Norge, Rogaland, Haugesund 1)
Död: omkring 1018 Norge, Oppland, Hadaflyke 2) Familj med NN RANESDOTTER
(930 - 970) Barn: Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018) Noteringar
Halvdan var angivelig sønn til Sigurd Rise og sønnesønn til Harald
Hårfagre. Han var ca. 960 konge på Opplandene. I Håkon jarls tid fikk
han Hadafylke sammen med sine helbrødre og synes å ha overlevet dem
alle. Fra Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 60: 'Samme
vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. Åsta
Gudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter Harald Grenskes død, med en
mann som het Sigurd Syr (Sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var
sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise, sønn til Harald
Hårfagre'. Det fortelles at han var gift med en datter til Nerid jarl.
Dette kan ikke være riktig, da Nerid levde så tidlig som ved 800.
Derimot kan hans hustru ha stammet fra ham. (Källa: Tore Nygaard,
Linköping) Hadafylke ble i den senere middelalder brukt som betegnelse

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 46
------------------------------------------------------------------------
for områdene rundt Tyrifjorden og Randsfjorden östover til Toten samt
Hadeland og Land i Oppland fylke. I tillegg hörte Ringerike, Modum,
Sigdal og Krödsherad i Buskerud fylke til Hadafylke. Navnet kom av
hadar, beboerne av Hadeland. (Källa: Björn Markhaus, Norge) Källor 1)
Beräkning av Björn Espell, Frösön 2) Erling Dolenius, Frösön Senast
uppdat. 010306
(Barn XVI:20549, Far XVIII:82193, Mor XVIII:82194)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Sigurd Syr Halvdansson.
     Född 970 i Hadaflyke, Oppland, Norge (N).
     Död 1018 i Stein, Hole, Buskerud, Norge (N). (Se XVI:20549).

XVII:41098 fm fm ff ff fm ff fm ff m
Ransedotter.
Född 930.
Död 970.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0363da795.html NN Ransedotter.
Gift med Halvdan Sigurdsson d.ä,, född i Ringerike, död 980 efter. Barn:
Sigurd Haraldsson Syr, född 960c
(Barn XVI:20549)

Gift med föregående ana.

XVII:41099 fm fm ff ff fm ff fm fm f
Guldbrand (Kula) Gudbjörgsson.
Herse i Oppland, Norge (N).
Född omkr 930 i Gudbrandsdalen, Oppland, Noge (N).
Död efter 995 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p017ea73df.html Gudbrand (Kula)
GUDBJÖRGSSON Yrke: Herse i Oppland, Norge Född: omkring 930 Norge,
Oppland, Gudbrandsdalen 1) Död: efter 995 Norge, Oppland, Gudbrandsdalen
2) Familj med Gunhild TORESDOTTER (930 - 978) Barn: Åsta GUDBRANDSDOTTER
(978 - 1045) Noteringar Herse var en hövdingatitel, som användes till i
mitten av 1000-talet i Norge. I Harald 'Hårfagers saga' omtalas att han
satte en jarl i fylkena och under jarlen utsågs 4 hersar. Titeln kan ha
haft hedniska religösa grunder. (Källa: Kulturhistorisk leksikon for
nordisk mellomalder, gm Arnfinn Kjelland, Norge) Gudbrand ville inte
föda upp dottern Astas son Olov, varför Olov, sedermera Olov 'den
helige', efter födseln blev utburen till en gammal stuga utan tak och
lagd på ett jordgolv för att dö. På kvällen såg Rane 'den vidfarne' ett
ljus över stugan och efter att Rane visat Gudbrand på ljuset, fick han
ta in Olov i bostadshuset. Olov blev sedan uppfostrad hos sin morfar och
Rane blev hans fosterfar. (Källa: Boken 'Olav, viking och helgon',
Morten Myklebust 1997) Gudbrand bodde på Opplandene og har antagelig
båret hersenavn. Han tilhørte antagelig en gren av den mektige herseætt
på Hundorp i Fron som Dale-Gulbrand var overhode for. Foruten Åsta, som
etter Harald Grenskes død giftet seg med Sigurd Syr, hadde Gudbrand to
døtre. Den ene ble gift med Tord på Steig, som kalles den mektigste mann
i den nordre del av Gudbrandsdalen. Den andre ble gift med Vebjørn på
Huseby i Lier. Gudbrand levde ved år 1000. (Källa: Tore Nygaard,
Linköping) Källor 1) Hallstein Berre, Norge (epost) 2) Olav 'den
helige', Morten Myklebust, Norge

Källor 1) Hallstein Berre, Norge (epost) 2) Olav 'den helige', Morten
Myklebust, Norge

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XVI:20550)

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 47
------------------------------------------------------------------------
Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Asta Guldbrandsdotter Kula.
     Född omkr 978 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N).
     Döpt 998.
     Död omkr 1045 i Stein, Hole, Buskerud, Norge (N). (Se XVI:20550).

XVII:41100 fm fm ff ff fm ff fm fm m
Gunhild Toresdotter.
Hersehustru i Oppland, Norge (N).
Född omkr 930 i Norge (N).
Död efter 978 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N).
Noteringar enl Gunhild TORESDOTTER Yrke: Hersehustru i Oppland, Norge
Far: Tore (Moshals) AUDUNSSON (900 - ) Född: omkring 930 Norge 1) Död:
efter 978 Norge, Oppland, Gudbrandsdalen 1) Familj med Gudbrand (Kula)
GUDBJÖRGSSON (930 - 995) Barn: Åsta GUDBRANDSDOTTER (978 - 1045)
Noteringar Thorasdottir, Gunnhild. Father: Audunsson, Thora 'Moshals'.
Married to Kula, Gudbrand. Child 1: Gudbrandsdottir, Asta. Child 2:
Gudbrandsdottir, Isrid Child 3: Gudbrandsdottir, Thorny. (Källa:
Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England) Källor 1) Beräkning
av Björn Espell, Frösön

Källor 1) Björn Espell

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XVI:20550, Far XVIII:82199)

Gift med föregående ana.

XVII:41101 fm fm ff ff fm ff fm mf f
Vladimir (den helige) av Kiev.
Kung i Novgorod (Holmgård) 970-977 och furste i Rus 980-1015.
Född 956 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Död 15/7 1015 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Noteringar enl Familj med Ragnhed Ragnvaldsdotter (963 - 1002) Barn:
Jaroslav I (den vise) KIEV (978 - 1054) Familj med: Anna Porphrogenita
(955 -) Anna var syster till kejsaren Basileios II (976-1025) av
Konstantiopel. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Vigsel:
omkring 988 4) Familj med: Mathilda av Polen (988 - 1002) Vigsel:
omkring 1002 2) Efter att ha besegrat sin bror Jaropolk 980 blev han
herre även över Kiev, varefter de två furstendömena förenades och blev
Rysslands mäktigaste. Döpte sig 987 och införde kristendomen som
statsreligion, varför han efter sin död blev förklarad helig. Källa: Bra
Böcker) Den virile kung Vladimir antog 988 kristendomen i dess ortodoxa
form, slog sönder alla avgudabilder, upplöste sitt väldiga harem,
förmälde sig med den byzantinska prinsessan Anna (syster till
'bulgardödaren', kejsaren Basileios II) och lät massdöpa alla sina
undersåtar i Dnjepr. (Källa: Alf Henriksson) Vladimir blir 970 furste i
Novgorod (Holmgård). Vladimir flyr 977 från Novgorod till Skandiavien.
Vladimir återvänder 980 tillsammans med varjager, intar Kiev, dödar
Jaropolk och blir furste i Rus. Olaf Tryggvasson växer upp på 980-talet
hos Vladimir. Vladimir gifter sig 988 med kejsarsystern Anna och döps.
(Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Väringar (på ryska
varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig
medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens
livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för
tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av
England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt
av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 48
------------------------------------------------------------------------
Källor 1) Bra Böckers Lexikon 2) Björn Espell
(Barn XVI:20551, Far XVIII:82201, Mor XVIII:82202)

Gift omkr 978 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Jaroslav I (den vise) Kiev.
     Född omkr 978 i Ukraina, Kiev (Konugård).
     Död 20/2 1054 i Ukraina, Kiev (Konugård).
     Begravd omkr 1054 i Ukraina, Kiev (Konugård), Sofiakyrkan. (Se
     XVI:20551).

XVII:41102 fm fm ff ff fm ff fm mf m
Ragnhed Ragnvaldsdotter.
Furstinna i Novgorod (Holmgård) och Kiev (Konugård), Ukraina, (Livland).
Född omkr 963 i Västergötland, Sverige (S).
Död omkr 1002 i Ladoga, Aldeigjuborg, Ryssland.
Noteringar enl V Dotter till hövdingen Rogvolod (Ragnvald), som härskade
i Polotsk vid floden Dvina. Ragnvald hade enligt Nestorskrönikan kommit
från andra sidan havet och var troligen en skandinavisk hövding som med
sitt följe på klassiskt vikingavis seglat uppför Dvina. Där hade han
bemäktigat sig den befästa staden och behärskade det kringliggande
området. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) I ett försök att
åstadkomma släktskapsband med den nordiske hövdingen Ragnvald bad nu
Vladimir Ragnvald om hans dotters hand. Men den tilltänkta bruden ville
olyckligtvis inte anta erbjudandet. 'Jag vill inte dra skorna av en
trälunge, men Jaropolk vill jag ha !', sa hon med syfte på Vladimirs
lågättade moder. När fursten fick besked om detta samlade han varjager
och andra krigare och tågade mot Ragnvald. Det visade sig vara i sista
stunden, för bröllopet med Jaropolk höll redan på att förberedas. Men
Vladimir hann besegra Ragnvald, dräpte honom och hans två söner och tog
hans dotter till hustru; enligt en av kröniketexterna efter att först ha
våldtagit henne i föräldrarnas åsyn. (Källa: Vikingar i österled sid 48,
Mats G. Larsson) Ragnhed (Rogned) ville inte finna sig i att maken
Vladimir fraterniserade med andra kvinnor och hyste dessutom av
förståeliga skäl hat mot fursten för det sätt på vilket han behandlat
henne och hennes föräldrar när han tog henne till gemål. Hon beslöt sent
omsider att hämnas. När Vladimir en gång lagt sig att sova med huvudet
vilande i hennes knä, tog hon en kniv och försökte sticka honom till
döds. Men han vaknade i tid och lyckades hålla fast hennes arm. När
Ragnhed erkänt att hon försökt ta livet av honom, befallde han henne att
klä sig i en kostbar brudutstyrsel och sätta sig på sängen. En stund
senare gick han in i kammaren för att döda henne, men fann då att deras
halvvuxne son Izjaslav stod vid moderns sida med sitt svärd draget. Hans
hirdmän rådde honom att skona Ragnhed för sonens skull och ge tillbaka
Rogvolods furstendöme till henne och sonen, vilket han också gjorde. Men
sedan den dagen har Rogvolods efterkommande lyft svärdet mot Vladimirs
efterkommande och Polotsk förblev sedan självständigt till i början av
1100-talet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Där floderna
Volkhov och Ladozka flyter samman, ca 10 mil öster om dagens S:t
Petersburg, låg en gång den handelsplats som under vikingatiden kallades
för Aldeigjuborg. Handelsplatsen låg utmed den viktiga vattenleden som
från Finska viken via sjön Ladoga gick längs med Volkhov till sjön Ilmen
in i det centrala ryska området (Aldeija är ett äldre finskt
personnamn=Aldeijas borg, borg=befäst stad). Staraja Ladogas äldsta
datering är från cirka år 760. Ursprungligen var Ladoga en obefäst
boplats, vars innevånare tycks ha sysslat med hantverk och fjärrhandel.
Staden dominerades senare av en träborg, vilken omgavs av
hantverkarkvarteren. På kyrkogården S:t Kliment finns skelettgravar med
skelett av nordisk typ. På den östra stranden mittemot Ladoga låg
Plakun, ett skandinaviskt gravfält med både brand- och skelettgravar.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 49
------------------------------------------------------------------------
Gravfältet dateras till 800-900-tal och innehöll både mans- och
kvinnogravar. (Källa: Nordisk vikingaguide 1995) Källor 1) Beräkning av
Björn Espell, Frösön 2) Vikingar i österled, Mats G Larsson Senast
uppdaterad 010604
(Barn XVI:20551, Far XVIII:82203, Mor XVIII:82204)

Gift omkr 978 med föregående ana.

XVII:41103 fm fm ff ff fm ff fm mm f
Olof (Skötkonung) Eriksson.
Kung av Sverige ca 995-1022.
Född omkr 980 i Skara, Husaby.
Döpt 1008 i Skara, Husaby.
Död 1022 i Skara, Husaby.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0ea1bc5fa.html Familj med: Edla
av VENDEN (ca 980 - efter 1006), kungafrilla från Mecklenburg-Schwerin i
Tyskland Barn: Astrid av Sverige (ca 1002 - 1036), gift omkring 1019 med
den norske kungen Olav den helige HARALDSSON (995 - 1030) Emund Slemme
av Sverige (ca 1005 - 1066), medkung i Sverige 1050-1060 Holmfrid av
Sverige (ca 1006 -) Familj med Estrid av MECKLENBURG (985 - 1032)
Vigsel: omkring 1000 4) Barn: Ingegerd (Irina) av SVERIGE (1000 - 1050)
Anund Jakob av SVERIGE (1007 - 1050), kung i Sverige ca 1022-1050. Adam
av Bremen, Saxo Grammaticus och de isländska sagoberättarna var
utsocknes män och är inte alltid sanningsvittnen, men utan dem skulle
Sveriges historia före 1200-talet ha varit nästan blank. En knapphändig
kungalista som är fogad till äldre Västgötalagen och lämnar några små
notiser om potentaterna i landet från och med Olov 'Skötkonung' är det
vidlyftigaste inhemska vittnesbördet om händelser i Sverige i de dagar
då man ute i Europa målade miniatyrer, upprättade universitet och byggde
katedraler. Till Sverige kom medeltidens internationella kultur senare
än till något annat land inom den romerska kyrkans maktområde. Danmark
och i viss mån även Norge hade mansåldrars försprång, och Saxos
berättarglada bok med alla dess bärsärkarhistorier är skriven på det
elegantaste latin. (Källa: Alf Henriksson) Olov 'Skötkonung' var den
förste kristne kungen i Sverige. Han antas ha varit döpt redan vid sitt
trontillträde år 995. Den tradition som påstår att han skulle ha döpts
vid Husaby källa år 1008 anses numera vara ohistorisk. (Källa: Statens
historiska museum, Lars G. Holmblad) Olov 'Skötkonung' deltog år 1000
vid sjöslaget vid Svolder (låg sannolikt vid Ven i Öresund) tillsammans
med danerkungen Sven 'Tveskägg' och de norska jarlarna Eirik och Svein.
De överföll norske kungen Olav Tryggvassons flotta och Olav Tryggvasson
stupar och segerherrarna delar Norge mellan sig. Viken (området runt
Oslofjorden) kom att ligga under danerkungen, Ranrike (Bohuslän) under
sveakungen medan Eirik och Svein styrde i Tröndelag och Hålogaland
(Nordland) som danerkungens jarlar. Tillägget Skötkonung betyder
sannolikt 'skattkonung' och är belagt först på 1200-talet. Fram till ca
1020 präglas ett stort antal mynt i Sigtuna i Olof Skötkonungs namn.
(Källa: När hände vad, Rosborn, Schimanski m.fl.) Att peterspenningen
infördes i Sverige genom kyrkomötet i Linköping 1152 är en hävdvunnen
åsikt. Olaus Petri säger emellertid i sin krönika att den infördes av
Olof 'Skötkonung', som ju levde mer är ett århundrade tidigare, och de
som i våra dagar har intresserat sig för saken tycks luta åt ungefär
samma mening. Man säger att det vore märkligt om det kristnade Sverige
skulle ha undsluppit kyrklig skatt ända till 1152 och anser det
sannolikt att vad som beslöts i Linköping endast utgjorde en bekräftelse
och en påminnelse. (Källa: Alf Henriksson) Olov 'Skötkonung' var gift
med en kristen kvinna, Estrid, och hade med henne en son, Anund Jakob,
och en dotter Ingegerd. Dessutom hade han två barn, Emund och Astrid,
med den vendiska hövdingadottern Edla, som han hade hemfört som
krigsbyte. (Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon) I sagorna kan
vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 50
------------------------------------------------------------------------
kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på
äktenskapsförbindelser och i vilken Erik 'Segersäll' åter framstår som
mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som
ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och
Västergötland efter sin mor Sigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan
fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det
landskap han ärvt på mödernet. (Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)
Swedish king, son of Erik Segersäll. Olof was the first king, which
demonstrably was king of both the Swedes and the 'Götar' (the people
living in southern and western Sweden, above all in the two landscapes
Östergötland and Västergötland, sometimes mentioned as 'Geates'). When
Erik Segersäll had driven Svein 'Forkbeard' out of Denmark, Olof joined
Svein in the struggle against Olav Tryggvason of Norway. When Olav fell,
in the battle at Svolder, Olof obtained a territory with parts from the
Trondheim district and the land between Svinesund and Göta river.
Hostilities arised between king Olof and king Olav. After he was
baptized around 995, Olof stayed Christian until his death. The pagan
religion was so powerful that the united realm was divided, Olof had to
confine himself to be king of the district Västergötland. He is also
known to posterity for being the founder of Sweden´s first bishopric in
Skara and that he was the first Swedish king to mint coins. (Källa.
Viking Heritage) Under senare delen av 970-talet var sveariket fördelat
mellan Erik, Uppsalakungen, och hans bror Olof, Adelsökungen. Efter
broderns död tog Erik över Olofs andel, tvingade den rätte arvingen
brorsonen Björn ut ur landet, och blev därmed ensam härskare. Sedan,
efter att ha avvecklat Birka, grundade han en egen stad, Sigtuna. Den
nya staden var tänkt som ett centrum för det framtida kristna sveariket.
Eriks son och efterträdare, Olof Skötkonung, följde faderns linje och
betraktade Sigtuna som sveakungarnas huvudort. Staden visade sig vara
livsduglig, men den förmådde inte ersätta Gamla Uppsala som rikets
centrum. Till slut förstod Olof att om svearna skulle konvertera, måste
han skaffa ett fotfäste för den kristna religionen i Gamla Uppsala. Olof
var kristen redan vid kungavalet, men först 1008 mottog han och hans två
söner dopet från missionen, som sändes från Polen av den saxiske
biskopen Bruno av Querfurt. Bruno noterade att vid ett och samma
tillfälle blev tusen personer från sju distrikt kristna, men det dröjde
inte länge förrän ett uppror satte stopp för missionsarbetet. Orsaken
till upproret var troligen Olofs försök att tvinga Uppsalatinget att
genomföra ett kultbyte eller att skapa ett biskopssäte i Gamla Uppsala.
Historien med Anund upprepades ännu en gång - svearna vägrade att låta
kungen få sin vilja fram. De erbjöd emellertid Olof en kompromiss. Han
fick fortsätta att vara sveakung under förutsättning att han bedrev sin
kristna verksamhet i Västergötland. Uppenbarligen fanns det inga hinder
för en sveakung att vara kristen så länge de åtaganden som gjordes vid
kungavalet följdes till punkt och pricka. (Källa: Tio uppsatser om Gamla
Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000) Källor 1) Beräkning av Björn Espell,
Frösön 2) Ända från Vendelkråka, Alf Henriksson 3) Tom Björnstad, Norge
(webbplats) 4) Erling Dolenius, Frösön
(Barn XVI:20552, Far XVIII:82205, Mor XVIII:82206)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ingegerd (Irina) av Svitjod/Sverige.
     Född 1000 i Skara, Husaby.
     Död 10/2 1050 i Ukraina, Kiev (Konugård). (Se XVI:20552).

XVII:41104 fm fm ff ff fm ff fm mm m
Estrid av Mecklenburg.
Drottning i Sverige.
Född omkr 979 - 985 i Mecklenburg, Tyskland (D).

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 51
------------------------------------------------------------------------
Död omkr 1032 - 1034 i Husaby, Skara.
Estrid (eller Astrid) av obotriterna, född cirka 979, död cirka 1035,
var dotter till en obotritisk hövding, gift med Olof Skötkonung och
drottning av Sverige cirka 1000?1022. Med Olof fick hon sonen Anund
Jakob, som efterträdde fadern som kung av Sverige, och dottern Ingegerd,
som blev gift med Jaroslav I av Kiev. Enligt traditionen ska Estrid ha
förts till Sverige efter ett krig hos obotriterna, men Olof hade redan
en älskarinna vid namn Edla från deras område, med vilken han hade sonen
Emund den gamle, som sedermera efterträdde Anund som kung av Sverige. År
1008 blev Estrid döpt tillsammans med Olof och deras barn. Snorre
Sturlasson skriver att ?drottning Estrid var högmodig och icke vänlig
mot sina styvbarn (Emund, Astrid och Holmfrid), varför konungen sände
sin son Emund till Vendland, där han uppfostrades hos sina
mödernefränder?. Han nämner henne som förtjust i pompa och
högtidligheter och som hård mot sina tjänare.
Obotriterna bodde i Terra Obodritorum, större delen av nuvarande
Mecklenburg och östra Holstein. De var delade i flera stammar, till
exempel vagrier och polaber i väster, varnover i öster, raroger
däremellan och drevjaner väster om Elbe. Obotriterna var omgivna av
fiender: i söder, väster och norr av sachsare och daner, i öster av
slaviska pomoraner och liutizer (vender, sorber). Obotriterna bedrev
omfattande handel och sjöröveri. Ön Fehmarn var på 1000-talet
centralområde för slaviska sjörövare. Varje stam styrdes av en furste;
ofta förenade sig dock flera stammar om en gemensam furste. Stammarna
indelades i kretsar; i spetsen för varje sådan stod en župan. Varje
krets hade sin kretsstad, dit folket samlades i orostider. Kretsstäder
var ofta omgivna av sjöar och träsk. Sådana kretsstäder var t. ex. Plön,
Schwerin, Ratzeburg, Dobin (i Dobin am See vid Schweriner See) och Ilow
(även Ilenburg, i Neuburg). Obotriternas religion liknade de övriga
slavernas. De dyrkade i synnerhet guden Svantevit i Arkona på Rügen. I
historien framträder obotriterna först som Karl den stores
bundsförvanter i hans strider mot sachsare och vender. De erkände
formellt frankernas överherrskap, men besegrades först 955 av kejsar
Otto I. Han tvingade dem att betala skatt och att anta kristendomen.
Flera gånger gjorde de uppror, brände Hamburg, utrotade fullständigt
kristendomen och vägrade tyskarna skatt och tjänst. Furst Gottschalk var
gift med en dotter till den danske kungen Sven Estridsson. Med dansk
hjälp lyckades han göra sig till herre över obotriterna. Han försökte på
alla sätt införa kristendomen, men blev dödad i ett uppror 1066. Efter
långvariga strider mellan tyskar och slaver valde obotriter och lutitser
fursten Kruko från Rügen till gemensam härskare. Gottschalks son,
Henrik, sökte då stöd hos danskarna, och dödade Kruko omkring 1093 och
utropades till kung i Lübeck. Snart omfattade hans välde enbart
vagrierna. En tid efter Henriks död lyckades Knut Lavard bli erkänd som
obotriternas överherre. Efter hans död 1131 delade Henriks brorson
Pribislav och Niklot av obotriterna makten. Tyskarna ansatte nu slaverna
värre än någonsin, och under 1100-talet blev obotriterna nästan
utrotade. Deras land blev tyskt och kristet, huvudsakligen genom den
sachsiske hertigen Henrik Lejonet. Samtidigt angreps obotriterna
norrifrån av danskarna under Valdemar Sejr. Rester av slaviskt språk
fanns kvar vid Elbe ända in på 1700-talet. Den förnämsta källan för
Elbeslavernas historia är prästen Helmolds "Chronica slavorum".
(Barn XVI:20552, Far XVIII:82207, Mor XVIII:82208)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation XVIII ---------------------------

XVIII:82185 fm fm ff ff fm ff ff mf ff
Harald I Hårfager Halvdansson.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 52
------------------------------------------------------------------------
Kung över Norge.
Född omkr 858 i Vestfold, Norge (N).
Död 940 i Haug, Karmsund, Norge (N)
(web.telia.com/~u67002730/p0e7301c29.html).
(Barn XVII:41093, Far XIX:164369, Mor XIX:164370)

Första relation med efterföljande ana.
Gift.

                                 Barn:
   Eirik I "Blodyx" Haraldsson.
     Född 895 i Norge (N).
     Död 954 i York, England. (Se XVII:41093).

Andra relation med Snöfrid Svasedotter.
Gift.
Snöfrid Svasedotter.
Kungafrilla i Norge (N).
Född omkr 872 i Finnmark, Norge (N).
Död efter 903 i Haugesund, Rogaland, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0843dd941.html Familj med
Harald (Hårfager) Halvdansson (858 - 943) Barn: Sigurd (Rise) Haraldsson
(900 - 937) Dotter till en mäktig norsk hövding. Hon är den av
'drottningarna' som kung Harald älskade mest, ja så högt, att han efter
hennes död lät henne ligga på likstrå i tre år innan hon jordfästes.
(Källa: G.V.C Young, 1986) Dotter till Finnen Svase. (Källa: The Origin
of the Norwegian Kingdom, Tom Björnstad) Källor 1) Beräkning av Björn
Espell, Frösön

                                 Barn:
   Sigurd (Rise) Haraldsson.
     Född omkr 900 i Haugesund, Rogaland, Norge (N).
     Död omkr 937 i Haugesund, Rogaland, Norge (N). (Se XVIII:82193).

XVIII:82186 fm fm ff ff fm ff ff mf fm
Ragnhild den Rike Eriksdotter.
Född omkr 870 i Hedeby, Jylland, Danmark (DK).
Död 950 i Norge (N).
(Barn XVII:41093, Far XIX:164371, Mor XIX:164372)

Gift med föregående ana.

XVIII:82187 fm fm ff ff fm ff ff mf mf
Gorm Den Gamle.
Kung av Danmark (DK).
Född 840 i Danmark (DK).
Död 935 i Danmark (DK).
Begravd i Jellinge, Danmark (DK).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0ade62825.html Familj med Tyra
(Daneblod) Haraldsatter Barn: Harald Blåtann GORMSSON (911 - 980) Knud
Dana-ast 935-939 Blev dräpt av sin bror Harald. Danmarks (och därmed
också Skånelands) officiella kungalängd börjar med Gorm den Gamle, men
sonen Harald Blåtand anses emellertid som den förste egentlige
riksbyggaren. Det sägs vara under Gorms regeringstid som den väldiga
vallen Dannevirke tvärs över Sønderjylland (vilken förmodligen redan
började uppföras under kung Godfreds strider mot Karl den Store) tog sin
slutliga form som ett värn mot saxarna (tyskarna). Det förtäljes också
att skåningarna byggde den västra delen av vallen, vilket ger underlag
för spekulationer om vilken status Skåneland kan ha intagit i Danmark
vid den här tiden. Gorm kallades i Adam av Bremens skildringar för
Hardeknud Wurm (Orm) och av sin samtid Løge=den tröge. Trots att Gorm

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 53
------------------------------------------------------------------------
var en hängiven "hedning" tvingades han av den tyske kejsaren till
eftergifter beträffande den kristna missionen. Under Gorms tid
slutfördes byggnationen av Dannevirke, den stora vallen över
Sønderjylland mot saxarna. Det berättas att skåningarna byggde den
västra vallen. Gorm den Gamle dör 935 och blir den siste danske kungen
som gravsätts i gravhög. Vid denna tid görs en runsten av Wulfstan
(Ulfstein) om dennes resor i nordiska farvatten för kung Alfred den
store av Wessex (död 899). Det framgår att Langeland, Lolland, Falster
och Skåne ("Scóneg") var land som tillhörde Danmark, medan Blekinge,
Möre (ett av Smålands små länder vid Kalmarsund), Öland och Gotland
tillhörde svearna. Bornholm hade egen kung. Källa:
scanianinstitute.edu/historia/02dan.html
(Barn XVII:41094, Far XIX:164373)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gunhild av Danmark.
     Född 905 i Jylland, Danmark.
     Död 972 i Northumberland, England. (Se XVII:41094).

XVIII:82188 fm fm ff ff fm ff ff mf mm
Tyra (Danebod) Haraldsdatter.
Drottning i Danmark.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p03f3187aa.html Barn: Gunhild av
DANMARK (905 - 972) Harald II (Blåtand) av DANMARK (911 - 986) Runorna
berättar i regel om okända män, vilkas död framstår som den mest
betydelsefulla händelsen i deras liv. Detta gäller dock inte två stenar
vid Jellinge på Jylland, vilka omnämner några av de historiskt mest
betydelsefulla gestalterna i 900-talets Danmark och i få rader summerar
deras livsverk. En av dem från år 935 förmäler: -'Kung Gorm gjorde detta
minnesmärke åt Tyra, sin hustru Danmarks räddare.' - Det framgår inte
säkert i den danska runtexten om 'Danmarks raddare' (tanmarka but)
syftar på Gorm eller hans hustru. Gorm hade stor andel i Danmarks
frigörelse från svenska och tyska inkräktare, men Tyra tycks med ännu
större rätt bära epitetet. Enligt traditionen var det hon som lät
rekrytera alla arbetsföra danska män för bygga Danevirke, ett
befästningsverk mot söder tvärs över Jylland - det var hon som motstod
den tyske kejsarens inviter att lämna sin make - det var hon som förutom
sin skönhet ägde 'Nestors slughet, Odyssevs skarpsinne och Salomos
visdom'. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975) Traditionen tillskriver henne
utvecklingen av försvarssystemet Danevirke, en väldig gråstensmur, känd
som den fjärde större tillbyggnaden av försvarsverket under sen
vikingatid. Den tjänade som skydd mot anfall söderifrån av bl.a
frankerna. Försvarsbyggena gav drottning Tyra ärenamnet 'Danmarks bot'
dvs Danmarks förbättrare. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975) Ragnhild's
mother was Thorny, a daughter of Klakharald king in Jutland, and a
sister of Thrye Dannebod who was married to the Danish king, Gorm the
Old, who then ruled over the Danish dominions. (Källa: Heimskringla,
Halvdan 'den svartes' saga) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
(Barn XVII:41094)

Gift med föregående ana.

XVIII:82193 fm fm ff ff fm ff fm ff ff
Sigurd (Rise) Haraldsson.
Kung i Oppland, Hadaflyke, Norge (N).
Född omkr 900 i Haugesund, Rogaland, Norge (N).
Död omkr 937 i Haugesund, Rogaland, Norge (N).
Noteringar Sigurd (Rise) HARALDSSON Yrke: Sigurd 'a-Bush', kung i
Oppland, Hadaflyke, Norge Far: Harald (Hårfager) HALVDANSSON (858 - 943)

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 54
------------------------------------------------------------------------
Mor: Snöfrid SVASEDOTTER (872 - 903) Född: omkring 900 Norge, Rogaland,
Haugesund 1) Död: omkring 937 Norge, Rogaland, Haugesund 2) Familj med:
Okänd hustru Barn: Halvdan (Grå) SIGURDSSON (935 - 1018) Noteringar
Haraldsson, Sigurd a-Bush, Underking of Trondhiem. Died: ABT 937.
Father: Halfdansson, Harald I Fairhair of Norway, King of Norway, b.
858. Mother: Swasisdottir, Snaefrid (Snowfair) Child 1: Sigurdsson,
Halfdan. (Källa: Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England)
Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön 2) Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England Senast uppdat. 010603
(Barn XVII:41097, Far XIX:164385, Mor XIX:164386)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Halvdan (Grå) Sigurdsson.
     Född 935 i Rogaland, Haugesund, Norge (N).
     Död 1018 i Hadaflyke, Oppland, Norge (N). (Se XVII:41097).

XVIII:82194 fm fm ff ff fm ff fm ff fm
Vebjrönsdotter.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p03b2a2bae.html NN
Vebjrönsdotter. Gift med Sigurd Haraldsson Rise, född i Ringerike, död
950 efter. Barn: Halvdan Sigurdsson d.ä,, död 980 efter
(Barn XVII:41097)

Gift med föregående ana.

XVIII:82199 fm fm ff ff fm ff fm fm mf
Tore (Moshals) Anundsson.
Sannolikt vikingahövding (herse eller lendman) i Norge.
Född omkr 900 i Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p003e662bb.html Lendman
(lenderman) var en person, som hade fått land av kungen och är ett yngre
namn än herse. Under kung Magnus Eriksson blir sysselmenn kallad
lendmenn, och de stod i rang närmast efter hertig och jarl. Efter år
1277 brukas i stället baron. (Källa: Kulturhistorisk leksikon for
nordisk mellomalder, gm Arnfinn Kjelland, Norge) Herse var en
hövdingatitel, som användes till i mitten av 1000-talet i Norge. I
Harald 'Hårfagers saga' omtalas att han satte en jarl i fylkena och
under jarlen utsågs 4 hersar. Titeln kan ha haft hedniska religösa
grunder. (Källa: Kulturhistorisk leksikon for nordisk mellomalder, gm
Arnfinn Kjelland, Norge) Audunsson, Thora 'Moshals' . Father: Biornsson,
Audun Skokul. Mother: Thorgrimsdottir, Thordis. Child 1: Thorasdottir,
Gunnhild. (Källa: Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England)
Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XVII:41100, Far XIX:164397, Mor XIX:164398)

Gift.

                                 Barn:
   Gunhild Toresdotter.
     Född omkr 930 i Norge (N).
     Död efter 978 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). (Se
     XVII:41100).

XVIII:82201 fm fm ff ff fm ff fm mf ff
Svjatoslav I av Kiev.
Furste i Kiev (Konugård), Ryssland 962 - 972.
Född omkr 942 i Ukraina, Kiev (Konugård).

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 55
------------------------------------------------------------------------
Död omkr 972 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p082c9985a.html Svjatoslav I av
KIEV Yrke: Furste i Kiev (Konugård), Ryssland 962 - 972 Far: Igor av
KIEV (875 - 945) Mor: Olga av KIEV (885 - 969) Född: omkring 942
Ukraina, Kiev (Konugård) 1) Död: omkring 972 Ukraina, Kiev (Konugård) 1)
Familj med Malusha NN (940 - ) Barn: Vladimir (den helige) av KIEV (956
- 1015) Familj med: Predeslava av UNGERN (940 - 960) Vigsel: omkring 958
1) Noteringar Modern Olga försökte få Svjatoslav att döpa sig, men han
ville inte höra på det örat. Kristendomens kärleksbudskap tilltalade
knappast Svjatoslav, som förefaller ha varit en råbarkad typ. (Källa:
Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Den byzantinske historieskrivaren
Leo Diakonos har i en skildring beskrivit Svjatoslav som person: 'Han
var av medellängd, varken för lång eller för kort; han hade täta
ögonbryn, blå ögon, platt näsa; han rakade skägget på hakan, men täta
långa hår hängde ned från överläppen. Hans huvud var helt kalt - bara på
ena sidan hängde en hårlock som tecken på släktens förnämhet. Halsen var
tjock, skuldrorna breda och hela gestalten ganska välskapt. Han verkade
dyster och vild. I hans ena öra hängde en guldring smyckad med två
pärlor och i mitten en rubin. Hans kläder var vita och skilde sig från
de andras bara genom sin renhet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G.
Larsson) År 969 attackerade fursten av Kiev, Svjatoslav, den
väst-östliga handelsvägen längs Volga till Bulgar. Han kontrollerade
redan tidigare den nord-sydliga leden från Novgorod (Holmgård) till
Dnjepr och hans avsikt kan ha varit att bryta handeln med siden på denna
med stäppvägen genom Kiev konkurrerande handelväg. En bysantinsk källa
beskriver hans dräkt och frisyr som rent slavisk eller snarare tatarisk.
Hans attack på Volgaleden fick också följder som knappast kunde vara
mera katastrofala för nordiska handelsmän. Handeln på Bulgar verkar helt
ha brutits, liksom flödet av arabiskt silver norrut till Norden. På goda
grunder kan man ifrågasätta om inte Birkas plötsliga upphörande som
handelscentrum och Hedebys nedgång vid denna tid var direkta resultat av
Svjatoslavs attacker. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975) Källor 1)
Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England Senast uppdaterad
010604
(Barn XVII:41101, Far XIX:164401, Mor XIX:164402)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Vladimir (den helige) av Kiev.
     Född 956 i Ukraina, Kiev (Konugård).
     Död 15/7 1015 i Ukraina, Kiev (Konugård). (Se XVII:41101).

XVIII:82202 fm fm ff ff fm ff fm mf fm
Malusha.
Frilla i Kiev (Konugård), Ryssland.
Född omkr 940.
Död i Ukraina, Kiev (Konugård).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p09ae7f7d6.html Familj med
Svjatoslav I av KIEV (942 - 972) Barn: Vladimir (den helige) av KIEV
(956 - 1015) Sonen Vladimir var resultatet av en lös förbindelse mellan
fursten och hans moders hushållerska, Malusha eller Malmfrid, och
räknades därför inte som fullvärdig. (Källa: Vikingar i österled, sid
47, Mats G. Larsson) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön Senast
uppdaterad 010604
(Barn XVII:41101)

Gift med föregående ana.

XVIII:82203 fm fm ff ff fm ff fm mf mf
Ragnvald Ulfsson.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 56
------------------------------------------------------------------------
Jarl i Västergötland och Aldeigjuborg (Ladoga), Ryssland.
Född 948 i Skara, Sverige (S).
Död 1020 i Ladoga, Aldeigjuborg, Ryssland.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p01c41d9d0.html Familj med:
Astrid NJALSDOTTER (ca 980 - 1066), född i Norge, Rogaland, Sola Barn:
Stenkil RAGNVALDSSON (ca 1028 - 1066), kung i Sverige 1060-1066 Vigsel:
före 1020 1) Noteringar Reste till Norge med Olov 'Skötkonungs' dotter
prinsessan Astrid utan att hennes kunglige fader hade tillfrågats om
saken. I Norge firades bröllop med Olav 'den helige' till Olof
'Skötkonungs' begripliga förbittring. Ragnvald Jarls ställning blev
snart ohållbar i Sverige och han måste lämna Sverige; det skedde enligt
Snorre i den formen att han följde prinsessan Ingegerd på hennes
brudfärd till Gårdarike, där han fick Aldeigjuborg vid sjön Ladoga till
jarladöme i stället för det mistade Västergötland. Aldeigjuborg och
jarldömet som hörde till staden var Ingegerds brudgåva, men Ingegerd lät
sin far Ragnvald få makten. Ladoga var sedan gammal ett betydande
handelscentrum. Stadens namn har i de nordiska källorna levt kvar i sin
äldre finska form och kallas där Aldeigja eller vanligare Aldeigjuborg,
d.v.s. 'Aldigjas borg', där borg betyder befäst stad. (Källa: Alf
Henriksson och Mats G. Larsson) Ragnvald Jarl var kusin med drottning
Ingegerd i Kiev (Konugård). Han var en stor hövding och var skattskyldig
under kung Jaroslav och blev gammal. Och då Olav 'den helige' var i
Gårdarike så var han med Ragnvald Ulfsson, och det var den största
vänskap mellan dem. För alla ansedda män hedrade kung Olav mycket medan
han var där, men ingen mer än Ragnvald Jarl och drottning Ingegerd, för
hon och Olav älskade varandra i hemlighet. (Källa: Vikingar i österled,
Mats G. Larsson) Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf 'den
helige' som styrker Sigrid 'Storrådas' anknytning till Västergötland och
som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster
till Ulf, far till Ragnvald Jarl, alltså den Ragnvald som var hövding i
Västergötland, då Sigvat skald kom dit den där kvällen hösten år 1018.
Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof
'Skötkonung'. (Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson) One of the other
routes south through 'gårdarike' which the Vikings traveled was through
the city Starja Ladoga on the river Volchov. There was a trading station
named Aldeigjuborg, from which the Vikings could make their way to
Novogorod, which they called 'Holmgård'. (Källa: Luleå Högskola,
Internet) Där floderna Volkhov och Ladozka flyter samman, ca 10 mil
öster om dagens S:t Petersburg, låg en gång den handelsplats som under
vikingatiden kallades för Aldeigjuborg. Handelsplatsen låg utmed den
viktiga vattenleden som från Finska viken via sjön Ladoga gick längs med
Volkhov till sjön Ilmen in i det centrala ryska området (Aldeija är ett
äldre finskt personnamn=Aldeijas borg, borg=befäst stad). Staraja
Ladogas äldsta datering är från cirka år 760. Ursprungligen var Ladoga
en obefäst boplats, vars innevånare tycks ha sysslat med hantverk och
fjärrhandel. Staden dominerades senare av en träborg, vilken omgavs av
hantverkarkvarteren. På kyrkogården S:t Kliment finns skelettgravar med
skelett av nordisk typ. På den östra stranden mittemot Ladoga låg
Plakun, ett skandinaviskt gravfält med både brand- och skelettgravar.
Gravfältet dateras till 800-900-tal och innehöll både mans- och
kvinnogravar. (Källa: Nordisk vikingaguide 1995) In Tiundaland there was
a lagman who was called Thorgny, whose father was called Thorgny
Thorgnyson. His forefathers had for a long course of years, and during
many kings' times, been lagmen of Tiundaland. At this time Thorgny was
old, and had a great court about him. He was considered one of the
wisest men in Sweden, and was Earl Ragnvald's relation and
foster-father. (Källa: Heimskringla, Olov Tryggvassons saga III)
Fosterfar och frände till Ragnvald var den berömde lagmannen i
Tiundaland, Svitjod, Torgny 'lagman'. (Källa: Vikingahistorier, Åke
Ohlmarks) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön 2) Vikingar i
österled, Mats G Larsson 3) Heimskringla, Olov Tryggvassons saga III

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 57
------------------------------------------------------------------------
Senast uppdatterad 010604
(Barn XVII:41102, Far XIX:164405)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ragnhed Ragnvaldsdotter.
     Född omkr 963 i Västergötland, Sverige (S).
     Död omkr 1002 i Ladoga, Aldeigjuborg, Ryssland. (Se XVII:41102).

XVIII:82204 fm fm ff ff fm ff fm mf mm
Ingeborg Tryggvasdotter.
Jarlhustru i Aldeigjuborg, Ryssland.
Född omkr 945 i Buskerud, Rengerike, Norge (N).
Död före 1019 i Västergötland, Sverige (S).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0b6862e69.html Ingeborg
TRYGGVASDOTTER Yrke: Jarlhustru i Aldeigjuborg, Ryssland Far: Tryggva
OLOFSSON (920 - 963) Född: omkring 945 Norge, Buskerud, Ringerike 1)
Död: före 1019 Västergötland, F 1) Familj med Ragnvald (Jarl) ULFSSON
(948 - 1040) Vigsel: omkring 1000 2) Barn: Ragnhed RAGNVALDSDOTTER (963
- 1002) Noteringar Syster till den norske Olav Tryggvasson som dog i
slaget vid Svolder. (Källa: Focus 1996) Messages were passing between
King Olaf, Earl Ragnvald, and the earl's wife, Ingebjorg, the daughter
of Trygve. She was very zealous about giving King Olaf of Norway every
kind of help, and made it a matter of her deepest interest. For this
there were two causes. She had a great friendship for King Olaf; and
also she could never forget that the Swedish king had been one at the
death of her brother, Olaf Trygvason; and also that he, on that account
only, had any presence to rule over Norway. (Källa: Heimskringla, Olov
Tryggvassons saga III) Earl Ragnvald was there a long time, and was a
celebrated man. His sons and Ingebjorg's were Earl Ulf and Earl Eilif.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga III) Källor 1) Beräkning
av Björn Espell, Frösön 2) Heimskringla, Olov Tryggvassons saga III
Senast uppdatterad 010406
(Barn XVII:41102)

Gift med föregående ana.

XVIII:82205 fm fm ff ff fm ff fm mm ff
Erik (Segersäll) Björnsson.
Kung i Uppsala (C).
Född omkr 930 i Uppsala (C).
Död omkr 994 i Skara, Husaby.
(Barn XVII:41103, Far XIX:164409)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Olof (Skötkonung) Eriksson.
     Född omkr 980 i Skara, Husaby.
     Döpt 1008 i Skara, Husaby.
     Död 1022 i Skara, Husaby. (Se XVII:41103).

XVIII:82206 fm fm ff ff fm ff fm mm fm
Sigrid (Storråda) Tostesdotter.
Drottning i Sverige och Danmark.
Född omkr 950 i Västergötland (O).
Död omkr 1013 i Danmark, Jylland, Jelling, Jomsborg.
Familj med: Svein (Tveskägg) av DANMARK (960 - 1014), kung i Danmark,
Norge och England. Barn: Gyda av DANMARK, gift med Erik Jarl av Norge.
Knut 'den store' av DANMARK (997-1035), kung i Danmark och England.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 58
------------------------------------------------------------------------
Vigsel: omkring 980 Danmark 1) Dotter till den svenske vikingahövdingen
Skoglar-Toste. Olav 'den helige' var född av Asta från Gårdarike. Hans
far var Harald 'Grenske' som blev innebränd av Sigrid 'Storråda'. Asta
gifte om sig med Sigurd 'Syr', som var son till Gunnhild och Eirik
'Blodyx'. Olav Tryggvasson första gifte var med en av Borislavs döttrar,
men hon dog sotdöden och efterlämnade honom inga barn. Olav behövde ett
nytt gifte och skrev till Sigrid 'Storråda' i Svealand. Hon hade just
blivit förskjuten av Erik 'Segersäll'. De bestämde träff på våren i
Kongahälla. Han skickade som gåva en guldring, men hon blev misstänksam
och lät undersöka denna. Då de skrapade på den, märkte de att den bara
var förgylld och inte av rent guld. Detta upprörde Sigrid, men hon
bestämde sig för att möta honom i alla fall. Väl nere i Kongahälla hade
de ett gille och allt avlöpte bra. De skulle gifta sig nästa vår, men då
de skulle skiljas, ville han att hon skulle byta tro, för hon var en
hedning medan han var starkt kristen. Detta ville inte Sigrid gå med på
alls, så de blev ovänner och han slog henne med sin handske och kallade
henne hundhedning. Det skulle han få ångra. (Källa: Heimskringla) Det
diskuteras huruvida Sigrid är att betrakta som en historisk eller en
sagogestalt. Den gängse uppfattningen sedan år 1911 att hon enbart var
en sagogestalt kan sättas i tvivelsmål. 'Kanske har Sigrid i själva
verket skapats ur den danska kungaättens godskomplex i Sverige -
Sigridslev'. (Källa: Populär Historia nr 6 1996, doktorand Henrik
Jansson) När Erik 'Segersäll' skilt sig från Sigrid 'Storråda' gav han
henne styret över Götland (det vill säga troligen Västergötland), säger
skalden Odd Snorresson. Samma uppgift finns också i den så kallade
legendariska sagan om den norske kungen Olaf 'den helige' Haraldsson och
i Ingvar 'den vittfarnes' saga. I den förstnämnda sägs det dessutom att
hon och hennes son Emunde regerade över en del av landet medan hennes
son Olof 'Skötkonung' regerade över den andra. Varför Erik skulle ha
givit Sigrid just Västergötland framgår inte av de knapphändiga
källorna. Men Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf 'den
helige' en uppgift som styrker hennes anknytning till landskapet och som
dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till
Ulf, far till Ragnvald Jarl, alltså den Ragnvald, som var hövding i
Västergötland då Sigvat skald kom hösten år 1018. Jarlen skulle då ha
varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'. (Källa:
Svitjod sid 168, Mats G. Larsson) I sagorna kan vi kanske skönja en del
av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas
välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i
vilken Erik 'Segersäll' åter framstår som mannen bakom verket. Men
kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de
bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin
mor Sigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan fördrevs från sitt
fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på
mödernet. (Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)
(Barn XVII:41103, Far XIX:164411)

Första relation med Sven/Svend Tveskägg.
Gift omkr 980.
Sven/Svend Tveskägg.
Kung i Danmark 987-1014, Norge och England.
Född 960.
Död 2/2 1014 i Gainsborough, Lincoln, England (UK).
Var med och störtade fadern 987 och i slaget vid Fyrisvall mot Erik
Segersäll som vann och ockuperade Skåne. Fördrevs från Danmark och
vistades i England,Ledde tillsammans med norske kunge Oloaf Tryggvason
en stor vikingaflotta mot England 994 som tvang den engelske kungen
Ethelred att erlägga danegäld. Deltog i slaget vid Svolder 1000 mot Olav
Tryggvason och skåningar, vann och blev kung i Danmark och sydNorge.
Anförde en stor vikingaflotta mot England 1003-04 och krönte sin
krigarbana med att lägga under sig England 1013. Lönnmördades 1014 i

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 59
------------------------------------------------------------------------
London.

                                 Barn:
   Knut "den Store" av Danmark.
     Född omkr 997.
     Död omkr 1035.
   Estrid Svensdotter av Danmark.
     Dansk prinsessa.
     Född omkr 997 i Danmark (DK).
     Död 9/5 1074.
     Estrid, 1000-talet, dansk prinsessa, dotter till Sven Tveskägg. E.
     uppges först ha varit trolovad med hertig Robert II av Normandie,
     som försköt henne, varefter hon blev gift med Ulf jarl. Sven
     Estridsson, stamfadern för en rad danska medeltidsregenter, var
     deras son.
      Estridska ätten. Dansk kungaätt 1047-1412, härstammande från Sven
     Tveskäggs dotter Estrid och Ulf jarl. Alla danska regenter från
     Sven Estridsson t.o.m. Margareta I var deras ättlingar i rakt
     nedstigande led. Källa Nationalencyklopedin

Andra relation med föregående ana.

XVIII:82207 fm fm ff ff fm ff fm mm mf
Mieceslas III of Obotrites.
Prins.
Född 919 i oznan,Poznan,Poland.
Död 999 Uppsala, Sverige.
(Barn XVII:41104, Far XIX:164413)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Estrid av Mecklenburg.
     Född omkr 979 - 985 i Mecklenburg, Tyskland (D).
     Död omkr 1032 - 1034 i Husaby, Skara. (Se XVII:41104).

XVIII:82208 fm fm ff ff fm ff fm mm mm
Sophia av Sverige ÁRPÁD(házi).
Prinsessa av Sverige.
Född 921 i Ungern.
Död 18/6 995 i Sverige (S).
(Barn XVII:41104, Far XIX:164415)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XIX ----------------------------

XIX:164369 fm fm ff ff fm ff ff mf ff f
Halvdan (Den Svarte) Gudrödsson.
Kung över Vestfold, Norge.
Född 820 i Vestfold, Norge (N).
Död 865 i Stein, Ringerike, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0a8885a3c.html Konung i Norge,
the Black. Född omkring 820 i Vestfold, Norge. Död mellan 865 och 870 i
Stein, Ringerike, Norge. Var 1 år gammal när hans fader dog. Underlade
sig i mitten av 800- talet stora delar av Norge. Drunknade på isen i
Randsfjorden (utanför Bergens kust). Är begravd i Stein, Ringerike och
platsen kallas Halvdanshaugen. Denna plats skall arkeologiskt undersökas
sommaren 1997 och då kommer kanske beviset om Halvdan Svarte verkligen
levde eller är en sagans person, allt enligt Björnstad. Andra uppgifter

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 60
------------------------------------------------------------------------
säger att han var född ca 823 i Vestfold och död 863 i Norge. Ätten som
han tillhör kallas också Skilfingaätten. Enligt den sk. Skilfingaätten i
Norge skall släkten utgå från Ingjald Illråde i Uppsala, sex
generationer tidigare än Halvdan. (se bla Ohlmark, Europas Furstehus s
325), uppgift av Thomas Sverker. Namnet Svarte brukades på grund av hans
svarta hår. Blev begravd i Stein, Ringerike (strax norr om Oslo) och
platsen kallas sedan dess Halvdanshaugen. Sagorna berättar bland annat
om begravningen och platsen, men någon officiell utgrävning har inte
gjorts förrän hösten 1997. Redan första utgrävningsdagen hittade man ett
vikingaskepp, vilket till storleken verkar likna andra skepp som man
hittat i Norge. Utgrävningarna kommer att fortsätta under 1998. Under
hans tid var det goda skördar, varför undersåtarna i Ringerike,
Ranerike, Vestfold och Hedemarken ville att han skulle högläggas hos dem
för att befordra fortsatt årsväxt. Man enades om att dela kroppen.
(Lexikon) På den gamle kongsgården Stein, som ligger vakkert til like
vest for Steinsfjorden, bodde på 800-tallet småkongen Halvdan Svarte
(825/835-860/870). Snorre forteller at kroppen ble delt etter hans død
og begravet i de områdene (Halvdanshaugen) han hadde hersket over for å
sikre fred og gode år. Andre historiske kilder som ligger nærmere
Halvdan i tid (Ågrip og Fagerskinna) nevner ikke noe om at liket ble
delt. Noen historikere tror at Snorre har lagt noe av sin egen tids
tanker i det om delingen av Halvdans kropp. (Källa: De fire konger, Per
Mandt, Norge) Halvdan Svarte, 800-talet, norsk fylkeskung som härskade
över Vestfold. Uppgifterna om H. är huvudsakligen av sago- och
legendkaraktär, och de är delvis motstridande. H. framställs som
tillhörande den norska grenen av Ynglingaätten och uppges ha varit far
till Harald Hårfager. Källa: Nationalencyklopedin 2002-01-23 Källor 1)
Björn Espell
(Barn XVIII:82185)

Gift omkr 856 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Harald I Hårfager Halvdansson.
     Född omkr 858 i Vestfold, Norge (N).
     Död 940 i Haug, Karmsund, Norge (N)
     (web.telia.com/~u67002730/p0e7301c29.html). (Se XVIII:82185).

XIX:164370 fm fm ff ff fm ff ff mf ff m
Ragnhild Sigurdsdotter.
Drottning i Norge (N).
Född omkr 840 i Buskered, Ringerike, Norge (N).
Död efter 858 i Buskered, Hole, Stein, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0d31bc140.html Familj med
Halvdan (den svarte) Gudrödsson (825 - 867) Barn: Harald (Hårfager)
Halvdansson (858 - 943) Halvdans dronning, Ragnhild, er også kjent fra
Snorres saga. Hun drømte om et stort tre som vokste og bredde sine
grener utover hele landet - et varsel om Hårfagreættens makt i
århundrer. Sønnen Harald - med tilnavnet Hårfagre (konge 870-933), fikk
æren for å ha samlet Norge til ett rike. Som voksen bodde han vestpå,
noen ønsker å tro at han ble født og vokste opp på Stein, men det finnes
neppe historisk belegg for det. I mange århundrer var det et krav at
kongene i Norge skulle være av Hårfagreætten. (Källa: De fire konger,
Per Mandt, Norge) Fra Snorre Sturlasson, Halvdan Svartes saga: 'I det
gjestebudet fikk Halvdan Ragnhild, og siden ble hun en mektig dronning.
Mor til Ragnhild var Tyrne, datter til kong Klakk-Harald i Jylland. Hun
var søster til Tyra Danmarksbot, som var gift med Gorm den gamle, som
rådde for Daneveldet den gang. (Källa: Tore Nygaard, Linköping) Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats) 2) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats) 2) Björn Espell

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 61
------------------------------------------------------------------------
(Barn XVIII:82185, Far XX:328739, Mor XX:328740)

Gift omkr 856 med föregående ana.

XIX:164371 fm fm ff ff fm ff ff mf fm f
Erik (den mäktige) Eriksson.
Född omkr 840 i Hedeby, Jylland, Danmark (DK).
Död efter 891 i Hedeby, Jylland, Danmark (DK).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0f9bbdbc2.html Hedeby var
Nordens och Danmarks största och mest betydande vikingatida handelsplats
och stad. Den ligger längst inne i fjorden Slien (på tyska Schlei) strax
söder om staden Slesvig (på tyska Schleswig), där Jylland är som
smalast. (Källa: Nordisk Vikingaguide 1995, sid 108, Statens historiska
museum) Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
(Barn XVIII:82186, Far XX:328741)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ragnhild den Rike Eriksdotter.
     Född omkr 870 i Hedeby, Jylland, Danmark (DK).
     Död 950 i Norge (N). (Se XVIII:82186).

XIX:164372 fm fm ff ff fm ff ff mf fm m
Gisla Haraldsdotter.
Drottning i Hedeby, Jylland, Danmark (DK).
Född omkr 840 i Jylland, Danmark (DK).
Död omkr 870 i Jylland, Danmark (DK).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0b40b8ac9.html Hedeby (på tyska
Haithabu) var Nordens och Danmarks största och mest betydande
vikingatida handelsplats och stad. Den ligger längst inne i fjorden
Slien (på tyska Schlei) strax söder om staden Slesvig (på tyska
Schleswig), där Jylland är som smalast. (Källa: Nordisk Vikingaguide
1995, sid 108, Statens historiska museum)

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XVIII:82186, Far XX:328743, Mor XX:328744)

Gift med föregående ana.

XIX:164373 fm fm ff ff fm ff ff mf mf f
Knut (Hardeknut) av Danmark.
Kung (Horda) på Jylland, Danmark (DK).
Född omkr 820 i Danmark (DK).
Död efter 880 i Danmark, Jylland (DK).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p006d007d2.html Knut (Hardeknut)
av DANMARK Yrke: Kung (Horda) på Jylland, Danmark Far: Sigurd (Ormöga)
RAGNARSSON (795 - 866) Född: omkring 820 Danmark 1) Död: efter 880
Danmark, Jylland 1) Familj med: Okänd hustru Barn: Gorm (den gamle) av
DANMARK (860 - 940) Noteringar Sigurdsson, Horda-Knut. Father:
Ragnarson, Sigurd 'Snake-in-Eye'. Child 1: Gorm the old of Jutland, King
of Denmark, b. ABT 840. (Källa: Directory of Royal Genealogical Data,
Hull, England) Hardeknud skall enligt Adam av Bremen fördrivit Sigtryg
mellan 909 och 916, och vara far till Gorm den Gamle. Hans namn är också
intressant, genom att han kan vara den Knud I som ger Valdemar den
Stores son Knud VI:s nummer mening; dvs Hardeknud - Knud den Store -
Hardeknud - Knud II den Hellige - Knud III - Knud VI (eller IV). (Källa:
Skånelands kungar) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
(Barn XVIII:82187, Far XX:328745)

Gift.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 62
------------------------------------------------------------------------
                                 Barn:
   Gorm Den Gamle.
     Född 840 i Danmark (DK).
     Död 935 i Danmark (DK).
     Begravd i Jellinge, Danmark (DK). (Se XVIII:82187).

XIX:164385 fm fm ff ff fm ff fm ff ff f
Harald I Hårfager Halvdansson.
Född omkr 858 i Vestfold, Norge (N).
Död 940 i Haug, Karmsund, Norge (N)
(web.telia.com/~u67002730/p0e7301c29.html). Anförlust, se sida 51.

XIX:164386 fm fm ff ff fm ff fm ff ff m
Snöfrid Svasedotter.
Kungafrilla i Norge (N).
Född omkr 872 i Finnmark, Norge (N).
Död efter 903 i Haugesund, Rogaland, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0843dd941.html Familj med
Harald (Hårfager) Halvdansson (858 - 943) Barn: Sigurd (Rise) Haraldsson
(900 - 937) Dotter till en mäktig norsk hövding. Hon är den av
'drottningarna' som kung Harald älskade mest, ja så högt, att han efter
hennes död lät henne ligga på likstrå i tre år innan hon jordfästes.
(Källa: G.V.C Young, 1986) Dotter till Finnen Svase. (Källa: The Origin
of the Norwegian Kingdom, Tom Björnstad) Källor 1) Beräkning av Björn
Espell, Frösön
(Barn XVIII:82193)

Gift med föregående ana.

                                 Barn:
   Sigurd (Rise) Haraldsson.
     Född omkr 900 i Haugesund, Rogaland, Norge (N).
     Död omkr 937 i Haugesund, Rogaland, Norge (N). (Se XVIII:82193).

XIX:164397 fm fm ff ff fm ff fm fm mf f
Audun (Skokul) Björnsson.
Sannolikt vikingahövding (herse eller lendman) i Norge.
Född omkr 870 i Sparbu, Tröndelagen, Norge (N).
Död efter 900.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0a2525e5e.html Lendman
(lenderman) var en person, som hade fått land av kungen och är ett yngre
namn än herse. Under kung Magnus Eriksson blir sysselmenn kallad
lendmenn, och de stod i rang närmast efter hertig och jarl. Efter år
1277 brukas i stället baron. (Källa: Kulturhistorisk leksikon for
nordisk mellomalder, gm Arnfinn Kjelland, Norge) Herse var en
hövdingatitel, som användes till i mitten av 1000-talet i Norge. I
Harald 'Hårfagers saga' omtalas att han satte en jarl i fylkena och
under jarlen utsågs 4 hersar. Titeln kan ha haft hedniska religösa
grunder. (Källa: Kulturhistorisk leksikon for nordisk mellomalder, gm
Arnfinn Kjelland, Norge) Audunsson, Thora 'Moshals'. Father: Biornsson,
Audun Skokul. Mother: Thorgrimsdottir, Thordis. (Källa: Directory of
Royal Genealogical Data, Hull, England) Källor 1) Beräkning av Björn
Espell, Frösön

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XVIII:82199, Far XX:328793)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Tore (Moshals) Anundsson.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 63
------------------------------------------------------------------------
     Född omkr 900 i Norge (N). (Se XVIII:82199).

XIX:164398 fm fm ff ff fm ff fm fm mf m
Tordis Torgrimsdotter.
Hövdinga och jarlhustru i Sparbu, Tröndalagen, Norge (N).
Född omkr 870 i Norge (N).
Död efter 900 i Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0ce2b890e.html Tordis
TORGRIMSDOTTER Yrke: Hövdinga och jarlhustru i Sparbu, Tröndelagen,
Norge Född: omkring 870 Norge 1) Död: efter 900 Norge 1) Familj med:
Onund OFEIGSSON (870 - 900), Jarl i Sparbu, Tröndelagen, Norge. Vigsel:
omkring 890 1) Familj med Audun (Skokul) BJÖRNSSON (870 - efter 900)
Vigsel: omkring 900 1) Barn: Tore (Moshals) AUDUNSSON (900 - efter 930)
Noteringar Thorgrimsdottir, Thordis. Father: Thorgrim. Married to
Ofeigsson, Onund Treefoot. Married to Biornsson, Audun Skokul. Child 1:
Audunsson, Thora 'Moshals'. (Källa: Directory of Royal Genealogical
Data, Hull, England) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XVIII:82199)

Gift med föregående ana.

XIX:164401 fm fm ff ff fm ff fm mf ff f
Igor av Kiev.
Furste i Kiev (Konugård) från 912.
Född omkr 875 i RSFSR, Novgorod (Holmgård).
Död omkr 945 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p04e87bd79.html Igor av KIEV
Yrke: Furste i Kiev (Konugård) från 912 Far: Rurik av SVEALAND (800 -
879) Född: omkring 875 RSFSR, Novgorod (Holmgård) 1) Död: omkring 945
Ukraina, Kiev (Konugård) 2) Familj med Olga av KIEV (885 - 969) Vigsel:
omkring 903 Ukraina, Kiev (Konugård) 1) Barn: Svjatoslav I av KIEV (942
- 972) Noteringar Igor är en rysk form av det nordiska namnet Ingvar.
När furst Oleg dog år 912 kunde Igor, den rättmätige arvtagaren till
riket, äntligen sätta sig på tronen. En Ibn Fadlan reste i riket och
skrev noggrant ner sina iakttagelser i en reseskildring. Rusernas kung,
säger han, har i sitt slott 400 av sina tappraste män, som stupar med
honom och låter sig dödas för honom. De har alla sin plats under hans
tron, som är mycket stor och prydd med ädelstenar. Där finns också 400
slavinnor, och ofta har han samlag med en av dem i närvaro av sina
vapenbröder. Kungen stiger aldrig ner från tronen och när han har
naturbehov förrättar han dem i en skål. När han vill rida förs en häst
fram till tronen så att han kan stiga upp direkt på den och rida bort.
Ibn Fadlan beskriver också rusernas utseende, 'jag har aldrig sett så
fulländade kroppar, de var som palmträd, blonda och rödlätta. De har
varken jackor eller kaftaner, utan mannen bär en dräkt som täcker ena
sidan av kroppen men lämnar en hand fri. Var och en har med sig en yxa,
ett svärd och en kniv, och dessa redskap lämnar de aldrig ifrån sig.
Deras svärd är breda, räfflade, av frankisk tillverkning. Från naveln
till halsen är de tatuerade i grönt med träd och andra bilder. Alla
deras kvinnor har över bröstet en dosa fastgjord, som är av järn,
silver, koppar eller guld, efter mannens förmögenhet och inkomst'.
Berättaren kritiserar rusernas dåliga hygien och omåttliga öldrickande.
(Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Källor 1) Directory of
Royal Genealogical Data, Hull, England 2) Vikingar i österled, Mats G
Larsson Senast uppdaterad 010406
(Barn XVIII:82201, Far XX:328801)

Gift omkr 903 i Ukraina, Kiev (Konugård) med efterföljande ana.

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 64
------------------------------------------------------------------------
                                 Barn:
   Svjatoslav I av Kiev.
     Född omkr 942 i Ukraina, Kiev (Konugård).
     Död omkr 972 i Ukraina, Kiev (Konugård). (Se XVIII:82201).

XIX:164402 fm fm ff ff fm ff fm mf ff m
Olga av Kiev.
Furstinna i Kiev (Konugård), Ryssland.
Född omkr 885 i Ukraina, Pskov.
Döpt omkr 957.
Död omkr 969 i Ukraina, Kiev (Konugård).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0196bb213.html Olga av KIEV
Yrke: Furstinna i Kiev (Konugård), Ryssland Född: omkring 885 Ukraina,
Pskov 1) Döpt: omkring 957 Konstantinopel 2) Död: omkring 969 Ukraina,
Kiev (Konugård) 3) Familj med Igor av KIEV (875 - 945) Vigsel: omkring
903 Ukraina, Kiev (Konugård) 4) Barn: Svjatoslav I av KIEV (942 - 972)
Noteringar Efter maken Igors död år 945 regererade hon ett tiotal år som
furstinna i Kiev, eftersom sonen Svjatoslav fortfarande var minderårig.
Besökte Konstantiopel år 957 och lät sig döpas och få undervisning i den
kristna tron. Efter sin död har hon firats som helgon med sin festdag
den 11 juli. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson och Bra
Böcker) Fyrstinne. Født 890. Død 969. Regent av Kiev 945 - 962. Etter at
Olgas mann ble myrdet i 945, førte hun i 10 år Russlands regjering for
sin umyndig sønn Svjatoslav. Deretter dro hun til Konstantinopel og lot
seg døpe i 957. I dåpen fikk hun navnet Helena. Hun var den første
russiske fyrstinne som ble en kristen. Den greske kirken, men ikke den
romerske, gjorde henne til helgen. Hennes dag er 11. juli. (Källa: Kjell
Høyer, Risør, Norge) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön 2)
Vikingar i österled, Mats G Larsson 3) Bra Böckers Lexikon 4) Directory
of Royal Genealogical Data, Hull, England Senast uppdatrad 010604
(Barn XVIII:82201)

Gift omkr 903 i Ukraina, Kiev (Konugård) med föregående ana.

XIX:164405 fm fm ff ff fm ff fm mf mf f
Ulf Tostesson.
Hövding i Västergötland.
Född omkr 930 i Västergötland.
Död efter 950 i Skara.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0c1da0302.html Ragnvald var en
svensk høvding, en mektig mann i Sverige. Han var jarl i Västergötland.
Ifølge 'Rosensverdslektens forfedre' av Bent og Vidar Billing Hansen var
hans far Ulf i Skara. (Källa: Tore Nygaard, Linköping) Snorre lämnar i
sin mer utförliga saga om Olaf 'den helige' som styrker Sigrid
'Storrådas' anknytning till Västergötland och som dessutom kan tyda på
att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till Ragnvald
Jarl, alltså den Ragnvald som var hövding i Västergötland, då Sigvat
skald kom dit den där kvällen hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit
Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'. (Källa: Svitjod
sid 168, Mats G. Larsson) Ulf, Ragnvald's father, was a brother of
Sigurd the Haughty; so that King Olaf the Swede and Earl Ragnvald were
brother's and sister's children. (Källa: Heimskringla, Olov Tryggvassons
saga III) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön Senast uppdaterad
010604
(Barn XVIII:82203, Far XX:328809)

Gift.

                                 Barn:
   Ragnvald Ulfsson.
     Född 948 i Skara, Sverige (S).

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 65
------------------------------------------------------------------------
     Död 1020 i Ladoga, Aldeigjuborg, Ryssland. (Se XVIII:82203).

XIX:164409 fm fm ff ff fm ff fm mm ff f
Björn IV Eriksson.
Sveakung.
Född omkr 867 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
Död omkr 950 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
Sveakung. Född omkring 867 i Birka, Björkö-Arholma (AB). Död omkring 950
i Birka, Björkö- Arholma (AB). missionärer till svearna. (Källa: Bra
Böcker) Torgny lagman tog till orda och sade: Min fader Torgny var med
kung Björn en lång tid och kände väl hans seder, och riket stod i Björns
dagar i mycken styrka och makt och led aldrig minskning; dock var han
vänlig mot sina män. (Källa: Den svenska historien sid 80, Alf
Henriksson)
 Staden Birka var ett av vikingavärldens mest betydande handelscentra,
men vi vet mindre om Birka än om de motsvarande handelscentra Hedeby i
Danmark och Kaupang i Norge. Birka låg på Björkö i Mälaren, cirka tre
mil väster om Stockholm. På grund av bland annat landhöjningen och
sannolikt en stort fientligt anfall upphörde Birka som handelsstad några
årtionden före år 1000. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975)
 När kung Björn sände ett brev till kejsaren, då Ansgar återvände från
sitt första besök i Birka, så var det 'skrivet på svearnas speciella
sätt', som Rimbert uttrycker det. Men för de fåkunniga var runorna ett
mysterium som gränsade till trolldom, och under många århundraden
inristades de på vapen och andra föremål som besvärjelser. (Källa:
Svitjod sid 118, Mats G. Larsson) I den svenska kungakrönikan som finns
bifogad till den isländska Hervararsagan nämns Björn och Anund, söner
till sveakungen Erik Björnsson. Efter faderns död delade bröderna
sveariket mellan sig, så att Björn satte sig vid Högen (at Haugi), en av
de mäktiga gravhögarna i Hovgården på Adelsö, medan Anund, som i
krönikan kallas Anund upsale, började residera i Gamla Uppsala. Björn
var den kung som Ansgar mötte vid sitt första besök i Sverige, och Anund
var den av svearna fördrivne kungen. (Källa: Tio uppsatser om Gamla
Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000)
(Barn XVIII:82205, Far XX:328817)

Gift.

                                 Barn:
   Olof Björnsson.
     Medkung i Svealand, Svitjod, därefter kung i Hedeby, Jylland,
     Danmark.
     Född omkr 885 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
     Död omkr 995 i Jylland.
   Erik (Segersäll) Björnsson.
     Född omkr 930 i Uppsala (C).
     Död omkr 994 i Skara, Husaby. (Se XVIII:82205).

XIX:164411 fm fm ff ff fm ff fm mm fm f
Toste (Skoglar-Toste).
Född omkr 910 i Venden, Tyskland (D).
Död efter 960 i Västergötland, Sverige (S).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p071626348.html Enligt de
isländska historieskrivarna heter han Toste, kallad Skoglar-Toste, och
var en mäktig svensk storman, dock utan hövdinganamn. Han skall alltså
inte ha tillhört den främsta aristokratin. (Källa: Populär Historia nr 6
1996) Skoglar-Toste levde år 960 var viking fra Götaland, en mektig
sjøkriger. Harald 'Grenske' tok sin tilflukt hos ham etter mordet på sin
far, og deltok i hans vikingferder. Skoglar eller Skågul var ikke
fyrste. Fra Snorre Sturlasson och Håkon jarls saga: Det var en mann i
Svitjod som het Toste, han var en av de mektigste og beste menn der i

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 66
------------------------------------------------------------------------
landet av dem som ikke hadde høvdingnavn. Han var stor hærmann og var på
hærferd i lange tider, de kalte ham Skoglar- Toste (etter valkurjen
Skogul). (Källa: Kjell Høyer, Risør, Norge) Källor 1) Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England 2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
Senast uppdaterad 0106040
(Barn XVIII:82206)

Gift.

                                 Barn:
   Ulf Tostesson.
     Född omkr 930 i Västergötland.
     Död efter 950 i Skara. (Se XIX:164405).
   Sigrid (Storråda) Tostesdotter.
     Född omkr 950 i Västergötland (O).
     Död omkr 1013 i Danmark, Jylland, Jelling, Jomsborg. (Se
     XVIII:82206).

XIX:164413 fm fm ff ff fm ff fm mm mf f
Mistui II of Obotrites von Mecklenburg, of the Obotrites.
Född ca 919 i Billunger mark, Tyskland (D).
Död 999.
(Barn XVIII:82207, Far XX:328825)

Gift.

                                 Barn:
   Mieceslas III of Obotrites.
     Född 919 i oznan,Poznan,Poland.
     Död 999 Uppsala, Sverige. (Se XVIII:82207).

XIX:164415 fm fm ff ff fm ff fm mm mm f
Taksony of Hungary ÁRPÁD(házi).
Prins av Ungern, även känd som Toxun; Toksys", "Prince Taksony of
Hungary", "Taksony", "Prinz von Ungarn (Arpad)", "Prinz von Ungarn".
Född 920 i Székesfehérvár, Fejér, Ungern.
Död 971 i Székesfehérvár, Fejér, Ungern.
(Barn XVIII:82208, Far XX:328829, Mor XX:328830)

Gift.

                                 Barn:
   Sophia av Sverige ÁRPÁD(házi).
     Född 921 i Ungern.
     Död 18/6 995 i Sverige (S). (Se XVIII:82208).

---------------------------- Generation XX  ----------------------------

XX:328739 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mf
Sigurd (Hjort) Helgesson.
Kung i Ringerike och Oplandene, Norge (N).
Född omkr 800 i Ringerike, Buskerud, Norge (N).
Död efter 850 i Ringerike, Buskerud, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0b2ebf295.html Sigurd Hjort was
the name of a king in Ringerike, who was stouter and stronger than any
other man, and his equal could not be seen for a handsome appearance.
His father was Helge Hvasse (the Sharp); and his mother was Aslaug, a
daughter of Sigurd the worm-eyed, who again was a son of Ragnar Lodbrok.
(Källa: Heimskringla, Halvdan 'den svartes' saga) Familj med Tyrne
Haraldsddoter (820 - 850) Barn: Ragnhild Sigurdsdotter (840 - 858)

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 67
------------------------------------------------------------------------

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIX:164370, Far XXI:657477, Mor XXI:657478)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ragnhild Sigurdsdotter.
     Född omkr 840 i Buskered, Ringerike, Norge (N).
     Död efter 858 i Buskered, Hole, Stein, Norge (N). (Se XIX:164370).

XX:328740 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mm
Thyrne Haraldsdatter.
Drottning i Ringerike.
Född omkr 820 i Jylland, Danmark (DK).
Död efter 850 i Ringerike, Buskerud, Norge (N).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p07b978eeb.html Fra Snorre
Sturlasson, Halvdan Svartes saga: 'I det gjestebudet fikk Halvdan
Ragnhild, og siden ble hun en mektig dronning. Mor til Ragnhild var
Tyrne, datter til kong Klakk-Harald i Jylland. Hun var søster til Tyra
Danmarksbot, som var gift med Gorm den gamle, som rådde for Daneveldet
den gang. (Källa: Tore Nygaard, Linköping)

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIX:164370, Far XXI:657479, Mor XXI:657480)

Gift med föregående ana.

XX:328741 fm fm ff ff fm ff ff mf fm ff
Erik Eriksson.
Född 800.
Död 870.
(Barn XIX:164371)

Gift.

                                 Barn:
   Erik (den mäktige) Eriksson.
     Född omkr 840 i Hedeby, Jylland, Danmark (DK).
     Död efter 891 i Hedeby, Jylland, Danmark (DK). (Se XIX:164371).

XX:328743 fm fm ff ff fm ff ff mf fm mf
Harald (Klak) Halvdansson.
Kung i Rustringen och Jylland, Danmark (DK).
Född omkr 800 i Jylland, Danmark (DK).
Döpt omkr 826 i Ingelheim, Tyskland (D).
Död efter 854 i Walcheren, Nederländerna.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p050a3c9e1.html Sannolikt den
förste kristne nordiske kungen. (Källa: Alf Henriksson) Kung troligen
812-813 och 819-827, Under de inre striderna sökte han hjälp hos kejsar
Ludvig 'den fromme' och skall då också ha låtit döpa sig. (Källa: Bra
Böcker) Den danske kungen Harald, som fördrivits från sitt eget land
erhöll Rüstringen som förläning år 826 och år 841 förlänades Harald ön
Walcheren av de tyska kejsarna, som på detta sätt sökte tillförsäkra sig
och sitt rike ett visst mått av beskydd. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975)
Viking chieftains, minor danish king. Reigned 812-813, was driven away
but came back 819- 827 with help from the emperor Louis the pious.
Harald exhorted archbishop Ebo of Reims to visit Denmark in 823, to
preach on Christianity. In Ingelheim, Harald was baptized together with
his queen, as the first king in the Nordic countries. He also brought
the missionary Ansgar to Denmark. Soon after that, Harald was once again

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 68
------------------------------------------------------------------------
driven away. (Källa: Viking Heritage) Den danske kungen Harald 'Klak'
besökte år 826 kejsaren i Aachen och blev döpt med hela sitt följe.
(Källa: Svitjod, Mats G. Larsson) HARALD KLAK är en av personerna som
framträder i striden om den danska kungamakten efter kung Hemmings död
812. Kung Godfreds söner sägs ha fördrivit Harald ur riket 813. Harald
återvände emellertid till Danmark med bistånd av den frankiske kejsaren
Ludvig den Fromme, och sägs därefter blivit medregent över riket
tillsammans med Godfredssönerna eller regerat en del av riket. Harald
tvangs emellertid snart återigen att söka hjälp hos kejsar Ludvig vilken
eftersträvade att lägga Danmark under sitt välde. Ett sätt kunde vara
att 'kristna' landet och lägga det under kyrkans makt, och Harald fick
hjälpen mot att han övergick till kristendomen. Efter att Harald 826
låtit döpa sig själv jämte ett par hundra daner i Mainz av ärkebiskop
Otgar, återvände han till sitt hemland tillsammans med Ansgar, som
skulle hjälpa Harald att införa kristendomen i Danmark. Men återkomsten
till Danmark skulle visa sig bli blott en kortvarig visit; redan 827
fördrevs han ur riket av Godfredssönerna. (Källa: Internet, regenter i
Skåne före år 1000) Familj med Sigrid HELGESDOTTER (800 - 854) Barn:
Tyrne HARALDSDOTTER (820 - 850) Gudröd HARALDSSON (820 - 885) Gisla
HARALDSDOTTER (840 - 870) Tyra (Danebod) HARALDSDOTTER (854 - 912)
Källor 1) Tom Björnstad, Norge (webbplats) 2) Ända från Vendelkråka, Alf
Henriksson 3) Beräkning av Björn Espell, Frösön
(Barn XIX:164372, Far XXI:657485)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Thyrne Haraldsdatter.
     Född omkr 820 i Jylland, Danmark (DK).
     Död efter 850 i Ringerike, Buskerud, Norge (N). (Se XX:328740).
   Gisla Haraldsdotter.
     Född omkr 840 i Jylland, Danmark (DK).
     Död omkr 870 i Jylland, Danmark (DK). (Se XIX:164372).

XX:328744 fm fm ff ff fm ff ff mf fm mm
Sigrid Helgesdotter.
Drottning i Rustringen och Jylland, Danmark (DK).
Död efter 850 i Jylland, Danmark (DK).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p047b63a33.html Noteringar
Familj med Harald (Klak) HALVDANSSON (800 - 854) Barn: Tyrne
HARALDSDOTTER (820 - 850) Gudröd HARALDSSON (820 - 885) Gisla
HARALDSDOTTER (840 - 870) Tyra (Danebod) HARALDSDOTTER (854 - 912) In
Ingelheim, Harald was baptized together with his queen, as the first
king in the Nordic countries. (Källa: Viking Heritage) Källor 1)
Beräkning av Björn Espell, Frösön 2) Viking Heritage, Luleå (webbplats)
(Barn XIX:164372)

Gift med föregående ana.

XX:328745 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff
Sigurd (Ormöga) Ragnarsson.
Född omkr 795 i Danmark (DK).
Död efter 866.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0e523c84d.html Sigurd (Ormöga)
RAGNARSSON Yrke: Kung i Danmark och Norge Far: Ragnar Lodbrok SIGURDSSON
(780 - 845) Mor: Aslög (Kraka) SIGURDSDOTTER (770 - 842) Född: omkring
795 Danmark 1) Död: efter 866 2) Familj med: Okänd hustru Barn: Tora av
DANMARK (812 - 825) Knut (Hardeknut) av DANMARK (820 - 880) Noteringar
Vikingarna återvände nästan varje år till Andalusien. Den största
expeditionen gjordes åren 859-862, då danska vikingar som hållit till
vid Seinefloden i Frankrike bröt upp och anförda av Ragnar Lodbroks

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 69
------------------------------------------------------------------------
söner sökte sig söderut. De var över på den marockanska sidan, som
vikingarna kallade Blåland, för att ta slavar som de sålde på vägen. De
for genom Gibraltar sund, som de kallade Norvasund, gjorde strandhugg i
Murcia på spanska sidan, men jagades bort av den nybyggda andalusiska
flottan. Enligt traditionen var det den här vikingastyrkan som efter att
härjat i trakten av Mallorca plundrade städer längs dagens Riviera för
att sedan inta bl.a. Pisa och, enligt legenderna, även själva Rom.
Vikingarna slog alltså på slavhandel. Enligt spanska historiker, Juan
Lalaguna, levererade nordborna slavar som de tagit högre upp längs
kusterna i Europa, kanske från Frankrike. (Källa: Historien om Spanien,
Herman Lindqvist) Invasionen i England år 866 av de s.k. Lodbrokssönerna
ledde till att stora områden i sydöstra England lades under dansk
överhöghet, men ett försök att införliva även Wessex stoppades av Alfred
'den store', och danskarna tillerkändes den s.k. Danelagen. (Källa: Bra
Böcker) Kung i Danmark och Norge, inklusive Skåne, Blekinge, Halland och
Bohuslän efter fadern. Brodern Björn 'Järnsida' blev kung över Svea och
Göte rike. (Källa: En nordisk kronologi, Alf Henriksson) Källor 1)
Beräkning av Björn Espell, Frösön 2) Bra Böckers Lexikon
(Barn XIX:164373, Far XXI:657489, Mor XXI:657490)

Gift.

                                 Barn:
   Knut (Hardeknut) av Danmark.
     Född omkr 820 i Danmark (DK).
     Död efter 880 i Danmark, Jylland (DK). (Se XIX:164373).

XX:328793 fm fm ff ff fm ff fm fm mf ff
Björn Steinarsson.
Jarlson från England.
Född omkr 850 i England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0a667fee0.html Björn
STEINARSSON Yrke: Jarlson från England Far: Hunda (Steinar) av ENGLAND
(830 - efter 850) Mor: Ålof RAGNARSDOTTER (821 - efter 850) Född:
omkring 850 England 1) Familj med: Okänd hustru Barn: Audun (Skokul)
BJÖRNSSON (870 - 900) Noteringar Hundasson, Biorn. Father: Hunda-Steinar
of England, Earl in England. Mother: Ragnarsdottir, Alof. Child 1:
Biornsson, Audun Skokul. (Källa: Directory of Royal Genealogical Data,
Hull, England) Källor 1) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XIX:164397, Far XXI:657585, Mor XXI:657586)

Gift.

                                 Barn:
   Audun (Skokul) Björnsson.
     Född omkr 870 i Sparbu, Tröndelagen, Norge (N).
     Död efter 900. (Se XIX:164397).

XX:328801 fm fm ff ff fm ff fm mf ff ff
Rurik av Svealand.
Furste i Novgorod (Holmgård), RSFSR.
Född omkr 800 i Roslagen, Sverige (S).
Död omkr 879 i RSFSR, Novgorod (Holmgård).
Noteringar enl Det är namnet Rus´ som tillsammans med andra språkliga
indicier och arkeologiska fynd gör att man kan knyta dessa hövdingar och
deras följen till svearna. Ordet är nämligen nära besläktat med det
finska namnet, Ruotsi, och har troligen spritt sig vidare österut från
Finland. Det antogs förr ha samband med Roslagen, men i dag menar
forskare att den tolkningen inte håller för en språkhistorisk

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 70
------------------------------------------------------------------------
granskning. (Källa: Svitjod sid 96, Mats G. Larsson) Enligt den ryska
Nestorskrönikan begav sig representanter för de olika stammarna över
havet till en varjagstam som kallades Rus´ och sade till dem: 'Vårt land
är stort och fruktbart, men där saknas ordning. Kom och regera över oss
!'. Det bestämdes att tre bröder från ruserna skulle komma med sin
följen. Den äldste av dem, Rurik, slog sig först ned i staden Ladoga och
senare i Novgorod. Ruriks två bröder dog redan efter några år, och Rurik
tog över deras områden. Från Novgorod kom han därmed att härska över
stora delar av nordvästra Ryssland. Rurik byggde enligt traditionen sitt
fäste på en plats som heter Gorodisce 'den gamla borgen' och som ligger
intill Volkhov strax söder om Novgorod. Här har man också grävt fram
material från mitten av 800-talet med starka skandinaviska inslag.
(Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Rurik (fornsvenska Rörik),
enligt Nestorskrönikan en sveahövding, som i mitten av 800-talet skall
ha koloniserat västra Ryssland och år 862 anlagt staden Novgorod.
Rysslands härskare före 1598 räknade sina anor från Rurik. (Källa: Bra
Böcker) Rurik död 879, en troligen svensk vikingahövding, som enligt
Nestorskrönikan blev det ryska rikets grundläggare och vid 800-talets
mitt tillsammans med sina män, ruserna, grundade ett välde med Novgorod
som centrum. m rurikid: benämning på ättling till Rurik, d.v.s. medlem
av den furstesläkt som regerade i Ryssland från 800-talet till 1598.
(Källa: Norstedts Stora Focus)

Källor 1) Erling Dolenius, Frösön 2) Bra Böckers Lexikon 3) Vikingar i
österled, Mats G Larsson
(Barn XIX:164401)

Gift.

                                 Barn:
   Igor av Kiev.
     Född omkr 875 i RSFSR, Novgorod (Holmgård).
     Död omkr 945 i Ukraina, Kiev (Konugård). (Se XIX:164401).

XX:328809 fm fm ff ff fm ff fm mf mf ff
Toste (Skoglar-Toste).
Född omkr 910 i Venden, Tyskland (D).
Död efter 960 i Västergötland, Sverige (S). Anförlust, se sida 65.

XX:328817 fm fm ff ff fm ff fm mm ff ff
Erik "Väderhatt" Emundsson.
Sveakung i Uppsala (C).
Född 849 i Björkö-Arholma (AB).
Död 900 i Björkö-Arholma (AB).
Sveakung i Uppsala. Född 849 i Björkö-Arholma (AB). Död 900 i
Björkö-Arholma (AB). Om Harald 'Hårfager' heter det, att han, genast
efter mötet i Wermland med Erik Edmundsson 'Wäderhatt' och kalaset hos
Åke Bonde, underlade sig hela det landet. Torgny lagman tog till orda
och sade: 'Annorlunda är nu sveakungars sinnelag än det förr haver
varit. Torgny, min farfader, mindes Uppsalakungen Erik Emundsson och
sade om honom, att medan han var i sin lättaste ålder hade han var
sommar krigshär ute och lade under sig Finland, Kyrialand, Estland,
Kurland och många andra länder i öster; dock var han icke så högmodig
att han ej ville lyssna till de män som hade något viktigt att
framställa för honom. (Källa: Den svenska historien sid 80, Alf
Henriksson)
(Barn XIX:164409, Far XXI:657633)

Gift.

 

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 71
------------------------------------------------------------------------
                                 Barn:
   Björn IV Eriksson.
     Född omkr 867 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
     Död omkr 950 i Birka, Björkö-Arholma (AB). (Se XIX:164409).

XX:328825 fm fm ff ff fm ff fm mm mf ff
Mieceslas II of Obotrites, of the Obotrites.
Född ca 865.
Död 934.
(Barn XIX:164413, Far XXI:657649)

Gift.

                                 Barn:
   Mistui II of Obotrites von Mecklenburg, of the Obotrites.
     Född ca 919 i Billunger mark, Tyskland (D).
     Död 999. (Se XIX:164413).

XX:328829 fm fm ff ff fm ff fm mm mm ff
Zoltán/ Zsolt /Zaltas of Hungary ÁRPÁD(házi).
Grand Prince of the Hungarians.
Född ca 896 i Pannonia, Ungern.
Död 949 i Pannonia, Ungern.
(Barn XIX:164415, Far XXI:657657, Mor XXI:657658)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Taksony of Hungary ÁRPÁD(házi).
     Född 920 i Székesfehérvár, Fejér, Ungern.
     Död 971 i Székesfehérvár, Fejér, Ungern. (Se XIX:164415).

XX:328830 fm fm ff ff fm ff fm mm mm fm
Szalóka of Bihar.
Dotter of Menmarót of Bihar.
Född ca 900 i Bihar, Ungern.
Död i Ungern.
(Barn XIX:164415, Far XXI:657659)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XXI ----------------------------

XXI:657477 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mf f
Helge (den vasse) eller (den kloke) The Sharp eller Fridleifsson.
Småkung i Ringerike, Norge.
Född omkr 770 i Norge (N).
Död omkr 800 i Ringerike, Buskerud, Norge (N).
(Barn XX:328739)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Sigurd (Hjort) Helgesson.
     Född omkr 800 i Ringerike, Buskerud, Norge (N).
     Död efter 850 i Ringerike, Buskerud, Norge (N). (Se XX:328739).

XXI:657478 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mf m
Aslög (Kraka) Sigurdsdotter.
Vikingahövdinghustru i Danmark.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 72
------------------------------------------------------------------------
Född omkr 770 i Danmark.
Död efter 842 i Danmark.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0fc26343b.html Familj med Helge
(den vasse) NN (770 - 795) Barn: Sigurd (Hjort) HELGESSON (791 - 850)
Sigrid HELGESDOTTER (800 - 854) Familj med Ragnar Lodbrok SIGURDSSON
(780 - 845) Vigsel: omkring 795 1) Barn: Sigurd (Ormöga) RAGNARSSON (795
- 866) Ålof RAGNARSDOTTER (821 - 850)
 Fadern heter enligt sagorna Sigurd 'Fafnesbane' Wolsung och modern var
sköldmön Brynhilda. Namnet Kraka är alias liten Aslög. Föräldrarna miste
livet nere i Tyskland, men Aslög räddades av sin fosterfar Heimer. På
vandring i Norge dödades han av ett äldre par som hette Åke och Grima.
De tog hand om flickebarnet, och hon växte upp i hårt arbete och stor
fattigdom på Spangarhed i Norge. (Källa: En nordisk kronologi, Alf
Henriksson) Wolsung, Sigurd. Child 1: Sigurdsdottir, Aslaug. (Källa:
Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England)
(Barn XX:328739, Far XXII:1314955, Mor XXII:1314956)

Första relation med Ragnar "Lodbrok, Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch"
Sigurdsson.
Gift.
Ragnar "Lodbrok, Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch" Sigurdsson.
Vikingakung enligt flera sagor.
Född omkr 780 i Danmark (DK).
Död efter 845 i Northumberland, England.
enl web.telia.com/~u67002730/p089983964.html Som den av gammalt har
brukat refereras i svenska historieböcker är sagan om Ragnar Lodbrok en
sammanställning av episoder från Saxo och de isländska källorna. Den
börjar som ren folksaga med berättelsen om Tora Borgarhjort, dotter till
en jarl i Östergötland och vacker som en dag. Jarlen hade lovat att den
som dödade en lindorm, som besvärade huset, skulle få dottern. Ragnar
lyckades döda lindormen med ett spjut, och efter denna bragd fick han
tillnamnet Lodbrok eller Ludenbyxa. De unga tu levde mycket lyckliga
några år och fick även ett par söner, men därpå sjuknade Tora och dog.
(Källa: En nordisk kronologi, Alf Henriksson).
 Ragnar Lodbrok var ute på vikingafärd för att fördriva sorgen över Tora
Borgarhjort, och en kväll löpte han in med sina skepp i den norska fjord
vid vilken Spangarhed var beläget. Hans folk fick syn på Kraka och blev
fascinerade av hennes skönhet. Ragnar fann henne såväl skön som klok och
tog med henne till Danmark och firade bröllop med henne. De fick många
barn, och några av sönerna blev med åren mycket berömda. Den äldste
hette Ivar Benlös, ty han hade bara brosk i stället för ben i kroppen;
han var emellertid mycket vis. Den andre kallades Björn Järnsida, den
tredje bar namnet Vitsärk, den fjärde hette Sigurd Ormöga. Sönerna
kämpade väldeliga både i Västeuropa och i Sverige. En dag fick han höra
att ingen kunde jämföras med hans söner i mod och mandom, varför han
beslöt att visa världen att han heller inte gick av för hackor. Med
några skepp begav han sig till England, men blev där dödad av kung
Ethelred tillsammans med sin skara. (Källa: En nordisk kronologi, Alf
Henriksson)
 Barn: Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö (~820 - >866)
 Ålof Ragnarsdotter (~821 - >850)
 Ivar Benlös
 Vitsärk
 Sigurd "Ormiöga" Ragnarsson (~795 - >866)
 -------
 Ragnar Lodbrok var enligt Ragnar Lodbroks saga son till den svenske
kungen Sigurd Ring, som även styrde över Danmark. Han börjar sin bana
med att i en rustning av ludna skinn döda en lindorm och befria en
jungfru vid namn Tora Borgarhjort, dotter till den östgötske kungen
(eller jarlen) Herröd. Hon dör emellertid efter en tid och Ragnar trivs
därför inte längre hemmavid utan drar ut på härfärder. En av dessa för

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 73
------------------------------------------------------------------------
honom till Norge. Där träffar han på en underbart skön och klok flicka
som kallas Kraka men i själva verket heter Aslög och är dotter till
sköldmön Brynhilda och kung Sigurd Fafnesbane. Efter att ha återvänt hem
återkommer han till Kraka nästa sommar. Då bestäms att hon skall bli
hans drottning. Hon är honom ständigt trofast och blir moder till fyra
söner; Björn Järnsida, Ivar Benlös, Vitsärk och Sigurd Ormiöga. På gamla
dar drar Ragnar Lodbrok till England för att på ärofullast möjliga sätt
erövra landet, men den engelske kung Ella är på sin vakt, tar honom till
fånga och kastar honom i en ormgrop, där den döende vikingen hörs yttra
de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad den gamle
galten lider". Kung Ella inser då vem fången är och skickar bud till
hans söner (se bild) med anbud om mansbot. Tre av sönerna blir då
fruktansvärt vreda, utom Ivar som manar dem till besinning. Ella blir då
rädd för Ivar men blir snart överfallen av de tre bröderna. De saknar
dock tillräcklig mankraft och besegras. Då går Ivar och begär mansboten.
Han får då ett område som hette Lundunaborg. Dit drar han sig tillbaka
och värvar Ellas närmaste män genom rådklokhet och givmildhet. Med dessa
och sina bröder anfaller han senare Ella, som smädligen dödas på ett
sätt som kallas att rista blodörn. Efter faderns död delar sönerna upp
Norden mellan sig så att bland andra Sigurd Ormiöga får Danmark och
Björn Järnsida får Sverige. Efter dessa två skall sedan de danska och
svenska kungarna härstamma. Till den svenska kungaätten skall enligt
sagorna bland andra Erik Segersäll och hans son Olof Skötkonung höra.
Sagokällorna[redigera wikitext] De medeltida källor som nämner Ragnar
är: Den Anglosaxiska krönikan, en samling tidiga annaler, Bok IX i Gesta
Danorum, ett 1300-talsverk av den kristne krönikören Saxo Grammaticus,
Ragnarsönernas saga (Ragnarssona þáttr), en kort fornaldarsaga, Ragnar
Lodbroks saga, en fornaldarsaga och följeverk till Völsungasagan,
Ragnarsdrápa, ett fragmentariskt skaldepoem som skall vara författat av
800-talspoeten Brage den gamle, Krákumál, Ragnars dödskväde, ett
skaldepoem från 1300-talet.

                                 Barn:
   Sigurd (Ormöga) Ragnarsson.
     Född omkr 795 i Danmark (DK).
     Död efter 866. (Se XX:328745).
   Ålof Ragnarsdotter.
     Född omkr 821 i Danmark.
     Död efter 850 i England. (Se XXI:657586).
   Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö.
     Kung.
     Född omkr 820.
     Död efter 866 i Husby, Munsö (A).
     Björn 'Järnsida' blev kung över Svea och Göte rike. (Källa: En
     nordisk kronologi, Alf Henriksson) Vikingarna återvände nästan
     varje år till Andalusien. Den största expeditionen gjordes åren
     859-862, då danska vikingar som hållit till vid Seinefloden i
     Frankrike bröt upp och anförda av Ragnar Lodbroks söner sökte sig
     söderut. De var över på den marockanska sidan, som vikingarna
     kallade Blåland, för att ta slavar som de sålde på vägen. De for
     genom Gibraltar sund, som de kallade Norvasund, gjorde strandhugg i
     Murcia på spanska sidan, men jagades bort av den nybyggda
     andalusiska flottan. Enligt traditionen var det den här
     vikingastyrkan som efter att härjat i trakten av Mallorca plundrade
     städer längs dagens Riviera för att sedan inta bl.a. Pisa och,
     enligt legenderna, även själva Rom. Vikingarna slog alltså på
     slavhandel. Enligt spanska historiker, Juan Lalaguna, levererade
     nordborna slavar som de tagit högre upp längs kusterna i Europa,
     kanske från Frankrike. (Källa: Historien om Spanien, Herman
     Lindqvist) Invasionen i England år 866 av de s.k. Lodbrokssönerna
     ledde till att stora områden i sydöstra England lades under dansk

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 74
------------------------------------------------------------------------
     överhöghet, men ett försök att införliva även Wessex stoppades av
     Alfred 'den store', och danskarna tillerkändes den s.k. Danelagen.
     (Källa: Bra Böcker) Grundaren av Munsöätten på Svea rikes tron.
     Sannolikt höglagd i Björnshögen vid Husby på Munsö.

Andra relation med föregående ana.

XXI:657479 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mm f
Harald (Klak) Halvdansson.
Född omkr 800 i Jylland, Danmark (DK).
Döpt omkr 826 i Ingelheim, Tyskland (D).
Död efter 854 i Walcheren, Nederländerna. Anförlust, se sida 67.

XXI:657480 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mm m
Sigrid Helgesdotter.
Död efter 850 i Jylland, Danmark (DK). Anförlust, se sida 68.

XXI:657485 fm fm ff ff fm ff ff mf fm mf f
Halvdan Haraldsson.
Född 770 (web.telia.com/~u67002730/p08e9a584c.html).
Död 810.
(Barn XX:328743)

Gift.

                                 Barn:
   Harald (Klak) Halvdansson.
     Född omkr 800 i Jylland, Danmark (DK).
     Döpt omkr 826 i Ingelheim, Tyskland (D).
     Död efter 854 i Walcheren, Nederländerna. (Se XX:328743).

XXI:657489 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff f
Ragnar "Lodbrok, Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch" Sigurdsson.
Vikingakung enligt flera sagor.
Född omkr 780 i Danmark (DK).
Död efter 845 i Northumberland, England.
enl web.telia.com/~u67002730/p089983964.html Som den av gammalt har
brukat refereras i svenska historieböcker är sagan om Ragnar Lodbrok en
sammanställning av episoder från Saxo och de isländska källorna. Den
börjar som ren folksaga med berättelsen om Tora Borgarhjort, dotter till
en jarl i Östergötland och vacker som en dag. Jarlen hade lovat att den
som dödade en lindorm, som besvärade huset, skulle få dottern. Ragnar
lyckades döda lindormen med ett spjut, och efter denna bragd fick han
tillnamnet Lodbrok eller Ludenbyxa. De unga tu levde mycket lyckliga
några år och fick även ett par söner, men därpå sjuknade Tora och dog.
(Källa: En nordisk kronologi, Alf Henriksson).
 Ragnar Lodbrok var ute på vikingafärd för att fördriva sorgen över Tora
Borgarhjort, och en kväll löpte han in med sina skepp i den norska fjord
vid vilken Spangarhed var beläget. Hans folk fick syn på Kraka och blev
fascinerade av hennes skönhet. Ragnar fann henne såväl skön som klok och
tog med henne till Danmark och firade bröllop med henne. De fick många
barn, och några av sönerna blev med åren mycket berömda. Den äldste
hette Ivar Benlös, ty han hade bara brosk i stället för ben i kroppen;
han var emellertid mycket vis. Den andre kallades Björn Järnsida, den
tredje bar namnet Vitsärk, den fjärde hette Sigurd Ormöga. Sönerna
kämpade väldeliga både i Västeuropa och i Sverige. En dag fick han höra
att ingen kunde jämföras med hans söner i mod och mandom, varför han
beslöt att visa världen att han heller inte gick av för hackor. Med
några skepp begav han sig till England, men blev där dödad av kung
Ethelred tillsammans med sin skara. (Källa: En nordisk kronologi, Alf
Henriksson)

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 75
------------------------------------------------------------------------
 Barn: Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö (~820 - >866)
 Ålof Ragnarsdotter (~821 - >850)
 Ivar Benlös
 Vitsärk
 Sigurd "Ormiöga" Ragnarsson (~795 - >866)
 -------
 Ragnar Lodbrok var enligt Ragnar Lodbroks saga son till den svenske
kungen Sigurd Ring, som även styrde över Danmark. Han börjar sin bana
med att i en rustning av ludna skinn döda en lindorm och befria en
jungfru vid namn Tora Borgarhjort, dotter till den östgötske kungen
(eller jarlen) Herröd. Hon dör emellertid efter en tid och Ragnar trivs
därför inte längre hemmavid utan drar ut på härfärder. En av dessa för
honom till Norge. Där träffar han på en underbart skön och klok flicka
som kallas Kraka men i själva verket heter Aslög och är dotter till
sköldmön Brynhilda och kung Sigurd Fafnesbane. Efter att ha återvänt hem
återkommer han till Kraka nästa sommar. Då bestäms att hon skall bli
hans drottning. Hon är honom ständigt trofast och blir moder till fyra
söner; Björn Järnsida, Ivar Benlös, Vitsärk och Sigurd Ormiöga. På gamla
dar drar Ragnar Lodbrok till England för att på ärofullast möjliga sätt
erövra landet, men den engelske kung Ella är på sin vakt, tar honom till
fånga och kastar honom i en ormgrop, där den döende vikingen hörs yttra
de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad den gamle
galten lider". Kung Ella inser då vem fången är och skickar bud till
hans söner (se bild) med anbud om mansbot. Tre av sönerna blir då
fruktansvärt vreda, utom Ivar som manar dem till besinning. Ella blir då
rädd för Ivar men blir snart överfallen av de tre bröderna. De saknar
dock tillräcklig mankraft och besegras. Då går Ivar och begär mansboten.
Han får då ett område som hette Lundunaborg. Dit drar han sig tillbaka
och värvar Ellas närmaste män genom rådklokhet och givmildhet. Med dessa
och sina bröder anfaller han senare Ella, som smädligen dödas på ett
sätt som kallas att rista blodörn. Efter faderns död delar sönerna upp
Norden mellan sig så att bland andra Sigurd Ormiöga får Danmark och
Björn Järnsida får Sverige. Efter dessa två skall sedan de danska och
svenska kungarna härstamma. Till den svenska kungaätten skall enligt
sagorna bland andra Erik Segersäll och hans son Olof Skötkonung höra.
Sagokällorna[redigera wikitext] De medeltida källor som nämner Ragnar
är: Den Anglosaxiska krönikan, en samling tidiga annaler, Bok IX i Gesta
Danorum, ett 1300-talsverk av den kristne krönikören Saxo Grammaticus,
Ragnarsönernas saga (Ragnarssona þáttr), en kort fornaldarsaga, Ragnar
Lodbroks saga, en fornaldarsaga och följeverk till Völsungasagan,
Ragnarsdrápa, ett fragmentariskt skaldepoem som skall vara författat av
800-talspoeten Brage den gamle, Krákumál, Ragnars dödskväde, ett
skaldepoem från 1300-talet.
(Barn XX:328745, Far XXII:1314977, Mor XXII:1314978)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Sigurd (Ormöga) Ragnarsson.
     Född omkr 795 i Danmark (DK).
     Död efter 866. (Se XX:328745).
   Ålof Ragnarsdotter.
     Född omkr 821 i Danmark.
     Död efter 850 i England. (Se XXI:657586).
   Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö.
     Kung.
     Född omkr 820.
     Död efter 866 i Husby, Munsö (A).
     Björn 'Järnsida' blev kung över Svea och Göte rike. (Källa: En
     nordisk kronologi, Alf Henriksson) Vikingarna återvände nästan
     varje år till Andalusien. Den största expeditionen gjordes åren

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 76
------------------------------------------------------------------------
     859-862, då danska vikingar som hållit till vid Seinefloden i
     Frankrike bröt upp och anförda av Ragnar Lodbroks söner sökte sig
     söderut. De var över på den marockanska sidan, som vikingarna
     kallade Blåland, för att ta slavar som de sålde på vägen. De for
     genom Gibraltar sund, som de kallade Norvasund, gjorde strandhugg i
     Murcia på spanska sidan, men jagades bort av den nybyggda
     andalusiska flottan. Enligt traditionen var det den här
     vikingastyrkan som efter att härjat i trakten av Mallorca plundrade
     städer längs dagens Riviera för att sedan inta bl.a. Pisa och,
     enligt legenderna, även själva Rom. Vikingarna slog alltså på
     slavhandel. Enligt spanska historiker, Juan Lalaguna, levererade
     nordborna slavar som de tagit högre upp längs kusterna i Europa,
     kanske från Frankrike. (Källa: Historien om Spanien, Herman
     Lindqvist) Invasionen i England år 866 av de s.k. Lodbrokssönerna
     ledde till att stora områden i sydöstra England lades under dansk
     överhöghet, men ett försök att införliva även Wessex stoppades av
     Alfred 'den store', och danskarna tillerkändes den s.k. Danelagen.
     (Källa: Bra Böcker) Grundaren av Munsöätten på Svea rikes tron.
     Sannolikt höglagd i Björnshögen vid Husby på Munsö.

XXI:657490 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff m
Aslög (Kraka) Sigurdsdotter.
Född omkr 770 i Danmark.
Död efter 842 i Danmark. Anförlust, se sida 71.

XXI:657585 fm fm ff ff fm ff fm fm mf ff f
Hunda (Steinar) av England.
Jarl i England.
Född omkr 830.
Död efter 850 i England.
XXXV:34355546289 Jarl i England Hunda (Steinar) av England Född: omkring
830 1) web.telia.com/~u67002730/p08632085e.html Död: efter 850 England
1) web.telia.com/~u67002730/p08632085e.html

Familj med XXXV:34355546290 Jarlhustru i England Ålof Ragnarsdotter Ålof
Ragnarsdotter (821 - 850) Barn: XXXIV:17177773145 Björn Steinarsson (850
- )

Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p08632085e.html Den enda
bevarade runstenen från Hebriderna finns utställd på National Museum of
Scotland i Edinburgh. Stenen kommer från Kilbar på ön Barra. Den var
rest över en kristen kvinna vid namn Thorgerd. Stenens ena sida visar
ett iriskt kors samt invecklade ornament. Den andra sidan visar en
runinskription med lydelsen 'Detta kors restes efter Thorgerd, Steiners
dotter'. (Källa: Nordisk Vikingaguide, sid 164, 1995) Noteringar
Hunda-Steinar of England, Earl in England. (Källa: Directory of Royal
Genealogical Data, Hull, England) Sigurd levde antagelig ca 880. Hans
foreldre skal ha vært Hundasteinar, som var jarl i England og Ålov
Lodbroksdatter. Ålov var datter til den yngre Lodbrok. (Källa: Tore
Nygaard, Linköping)

Källor 1) Björn Espell

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XX:328793)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Björn Steinarsson.
     Född omkr 850 i England. (Se XX:328793).

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 77
------------------------------------------------------------------------
XXI:657586 fm fm ff ff fm ff fm fm mf ff m
Ålof Ragnarsdotter.
Jarlhustru i England.
Född omkr 821 i Danmark.
Död efter 850 i England.
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p0fe2d9c36.html Den enda
bevarade runstenen från Hebriderna finns utställd på National Museum of
Scotland i Edinburgh. Stenen kommer från Kilbar på ön Barra. Den var
rest över en kristen kvinna vid namn Thorgerd. Stenens ena sida visar
ett iriskt kors samt invecklade ornament. Den andra sidan visar en
runinskription med lydelsen 'Detta kors restes efter Thorgerd, Steiners
dotter'. (Källa: Nordisk Vikingaguide, sid 164, 1995) Noteringar Sigurd
levde antagelig ca 880. Hans foreldre skal ha vært Hundasteinar, som var
jarl i England og Ålov Lodbroksdatter. Ålov var datter til den yngre
Lodbrok. (Källa: Tore Nygaard, Linköping)

Källor 1) Björn Espell

Källor 1) internet, se länk på noteringar
(Barn XX:328793, Far XXII:1315171, Mor XXII:1315172)

Gift med föregående ana.

XXI:657633 fm fm ff ff fm ff fm mm ff ff f
Edmund Eriksson.
Kung av Birka, Björkö.
Född 832.
Död 860 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
Kung av Birka, Björkö. Född 832. Död 860 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
Sveakonung i G:a Uppsala. Son till Erik VI. Fick tillnamnet "Slemme" då
han fuskade vid en gränsdragning mellan Sverige och Danmark. Svearna
förebrådde honom mest för att han gjorde avkall på Blekinge till
Danskarna. Död ca 970. (Källa: Svensk Historia, sid 970, Alf Henriksson)
Här nedan följer teorin om Emunds ursprung: Emunds far: Erik Ringsson av
Munsöätten. Sveakung i G:a Uppsala. Ring Olofsson av Munsöätten.
Sveakung i G:a Uppsala. Olof Björnsson av Munsöätten. Sveakonung på
Adelsö då Ansgar gästade Svea rike för andra gången 854. Företog ett
berömt härtåg till Kurland. Med honom utslocknade dynastigrenen på
Adelsö. Björn Eriksson "på Håga" av Munsöätten. Sveakonung. Bodde på
Birka. Levde ca 825 - 840. "På Håga" är en feltolkning av "at Haugi"
(vid högen). Han bodde nämligen vid sin fars gravhög vid Adelsö kyrka.
Den kung som mötte Ansgar. Björn hade sänt en beskickning till kejsar
Ludvig den fromme för att utbe sig kristna förkunnare. Erik Uppsale av
Munsöätten. Sveakung. Tillhörde ättens huvudgren, den egentlige
sveakonungen. Höglagd vid Adelsö kyrka. Vid Ansgars andra besök på Birka
854, föreslogs att Erik III skulle upptas bland gudarna istället för den
nye guden. Björn Järnsida av Munsöätten. Sveakonung ca 785 - 800.
Grundaren av Munsöätten på Svea rikes tron. Sannolikt höglagd i
Björnshögen vid Husby på Munsö. Ragnar Sigurdsson Lodbrok. Sveakonung ca
770 - 785. Gift med Aslög, dotter till Brynhild och Sigurd Fafnesbane,
även med Tora Borgarhjort (kungadotter från Götaland). Var med om många
storslagna äventyr. På det sista av dem, ett krigståg till
Norhtumberland, tas han till fånga av den grymme kung Ella och dör i
dennes ormgrop. Han sista ord är legendariska: "Grymta månne grisarna
när de hör hur den gamle galten lider!". Och han fick rätt - hans söner
tog en blodig hämnd. troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala.
Möjligen kung över Sverige, Norge, Gårdarike (Ryssland), England och
Skottland. Sigurd Ring: Kung av Sverige och Danmark. Satt som lydkonung
i Sverige, under sin halvfarbror Harald Hildetand. Gjorde uppror mot
kung Harald och besegrade honom i Bråvallaslaget ca 750, varefter även
Östergötland införlivades i riket. Han ar gift med Alfhild, dotter till

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 78
------------------------------------------------------------------------
en kung Alf. När han blev gammal blev han dock förälskad i Alvsol av
Vendsyssel. Men han fick inte gifta sig med henne. Sigurd Ring höll slag
med hennes bröder och besegrade dem. Alvsol hade emellertid redan dödats
med gift före striden för att inte hamna i segrarens händer. Sigurd Ring
begick då självmord genom att kasta sig på sitt svärd ombord på ett
brinnande skepp lastat med alla de stupade. Död ca 770. Troligen höglagd
på Vallsgärde utanför Uppsala. Randver av Svitjod. Sveakonung i G:a
Uppsala. Son till Radbjart av Ryssland och Ivar Vidfamnes dotter Aud den
Djupöda. Gift med Ingild, dotter till en sveakung (vem?).Troligen
höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala. Ivar Vidfamne: Sveakonung fr ca
655. Från början kung av Skåne. Son till Halvdan Snälle av
Skjöldungaätten (se under Ingjald Illråde) och därmed ättling till Oden.
Erövrade sveaväldet efter innebränningen av Ingjald Illråde. Ska sedan
ha underlagt sig hela Norden inklusive Danmark. Gift med en dotter till
Heidrek (son till Angantyr, kung i Småland). I Danmark satte han sin
dotters (Aud Djupaudga) make Hrörek till underkonung men lät senare
dräpa honom. Aud Djupaudga gifte senare om sig med Radbjart av Ryssland.
Ivar ska ha omkommit år 695 på en härfärd till Gårdarike då han blev
ordentligt uppläxad för sin grymhet, svekfullhet och makthunger, av sin
egen fosterfar Hord. Han kastade sig i havet efter sin fosterfar, men
kom aldrig mer upp. Troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala.
Källa: http://hem.passagen.se/tuscany/default.html
(Barn XX:328817, Far XXII:1315265)

Gift.

                                 Barn:
   Erik "Väderhatt" Emundsson.
     Född 849 i Björkö-Arholma (AB).
     Död 900 i Björkö-Arholma (AB). (Se XX:328817).

XXI:657649 fm fm ff ff fm ff fm mm mf ff f
Mistui I of Obotrites.
Prins av Obotrites.
Född ca 820 i Billunger mark, Tyskland (D).
Död 869.
(Barn XX:328825, Far XXII:1315297)

Gift.

                                 Barn:
   Mieceslas II of Obotrites, of the Obotrites.
     Född ca 865.
     Död 934. (Se XX:328825).

XXI:657657 fm fm ff ff fm ff fm mm mm ff f
Árpád of Magyars, Nagyfejedelem.
Grand Prince of the Magyars.
Född ca 845 i Etelköz, Kazár birodalom.
Död ??/7 907 i Óbuda (now part of Budapest), Magyarország - Ungern.
Also Known As: "Árpád was the founder of the dynasty named after him and
he was the chief of the Magyar tribes were obliged to leave Etelköz and
move to the Carpathian Basin where they settled down (Honfoglalás)",
"Grand Prince of the Magyars", "????? ????????"
(Barn XX:328829, Far XXII:1315313, Mor XXII:1315314)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Zoltán/ Zsolt /Zaltas of Hungary ÁRPÁD(házi).
     Född ca 896 i Pannonia, Ungern.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 79
------------------------------------------------------------------------
     Död 949 i Pannonia, Ungern. (Se XX:328829).

XXI:657658 fm fm ff ff fm ff fm mm mm ff m
Abacil? of the Magyars.
Även känd som "Arpad Princess /Of Hungary/".
Född 865 i Etelköz.
(Barn XX:328829)

Gift med föregående ana.

XXI:657659 fm fm ff ff fm ff fm mm mm fm f
Marot of the Bihar Khazars.
Även känd som "Marot", "Menmarót", "Menumoru", "of Khazaria", "of the
Bikar Khazars", "von Bihar".
Född ca 874 i Bihar, Ungern.
Död 906 i strid mot the Hungarians.
(Barn XX:328830)

Gift.

                                 Barn:
   Szalóka of Bihar.
     Född ca 900 i Bihar, Ungern.
     Död i Ungern. (Se XX:328830).


--------------------------- Generation XXII  ---------------------------

XXII:1314955 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mf mf
Sigurd (Fafnesbane) Sigurdsson.
Sago(?)kung i Danmark.
Född omkr 735 i Norge (N).
Död omkr 775 i Ingelheim, Tyskland (D).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p00ae3bcf9.html#Source1 Sigurd
(Fafnesbane) SIGMUNDSSON Yrke: Sagokung i Danmark Född: omkring 735
Norge 1) Död: omkring 775 Tyskland 2) Familj med Brynhild BUDLASDOTTER
(738 - 775) Barn: Aslög (Kraka) SIGURDSDOTTER (770 - 842) Noteringar
Fadern heter enligt sagorna Sigurd 'Fafnesbane' Wolsung och modern var
sköldmön Brynhilda. Namnet Kraka är alias liten Aslög. Föräldrarna miste
livet nere i Tyskland, men Aslög räddades av sin fosterfar Heimer. På
vandring i Norge dödades han av ett äldre par som hette Åke och Grima.
De tog hand om flickebarnet, och hon växte upp i hårt arbete och stor
fattigdom på Spangarhed i Norge. (Källa: En nordisk kronologi, Alf
Henriksson) Wolsung, Sigurd. Child 1: Sigurdsdottir, Aslaug. (Källa:
Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England) Källor 1) Jacob
Holdt, USA 2) Beräkning av Björn Espell, Frösön
(Barn XXI:657478)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Aslög (Kraka) Sigurdsdotter.
     Född omkr 770 i Danmark.
     Död efter 842 i Danmark. (Se XXI:657478).

XXII:1314956 fm fm ff ff fm ff ff mf ff mf mm
Brynhild Budlasdotter.
Sago(?)drottning i Danmark.
Född omkr 738 i Norge (N).
Död omkr 775 i Danmark (DK).
Noteringar enl web.telia.com/~u67002730/p096523671.html Brynhild

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 80
------------------------------------------------------------------------
BUDLASDOTTER Yrke: Sagodrottning i Danmark Född: omkring 738 Norge 1)
Död: omkring 775 Danmark 2) Familj med Sigurd (Fafnesbane) SIGMUNDSSON
(735 - 775) Barn: Aslög (Kraka) SIGURDSDOTTER (770 - 842) Noteringar
Fadern heter enligt sagorna Sigurd 'Fafnesbane' Wolsung och modern var
sköldmön Brynhilda. Namnet Kraka är alias liten Aslög. Föräldrarna miste
livet nere i Tyskland, men Aslög räddades av sin fosterfar Heimer. På
vandring i Norge dödades han av ett äldre par som hette Åke och Grima.
De tog hand om flickebarnet, och hon växte upp i hårt arbete och stor
fattigdom på Spangarhed i Norge. (Källa: En nordisk kronologi, Alf
Henriksson) Källor 1) Jacob Holdt, USA 2) Beräkning av Björn Espell,
Frösön
(Barn XXI:657478)

Gift med föregående ana.

XXII:1314977 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff
Sigurd (Randversson) Ring.
Småkung i Svealand och Västergötland.
Född omkr 730 i Danmark (DK).
Död omkr 770? eller 812.
Småkung i Svealand och Västergötland. Han vann den nordiska historiens
största drabbning vid Bråvalla år 750, där hans fars halvbror danakungen
Harald Hildetand stupade. Son till Randver av Svitjod. Han ar gift med
Alfhild, dotter till en kung Alf. När han blev gammal blev han dock
förälskad i Alvsol av Vendsyssel. Men han fick inte gifta sig med henne.
Sigurd Ring höll slag med hennes bröder och besegrade dem. Alvsol hade
emellertid redan dödats med gift före striden för att inte hamna i
segrarens händer. Sigurd Ring begick då självmord genom att kasta sig på
sitt svärd ombord på ett brinnande skepp lastat med alla de stupade. Död
ca 770. Troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala. Även uppgifter
om sonen Rurik "Den Fredlige" som blev far till Rurik av Novgorod.
(Barn XXI:657489, Far XXIII:2629953)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ragnar "Lodbrok, Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch" Sigurdsson.
     Född omkr 780 i Danmark (DK).
     Död efter 845 i Northumberland, England. (Se XXI:657489).
   Erik. (Se XXII:1315265).

XXII:1314978 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff fm
Alfhild Gandolfsdotter.
Född 735 i Danmark (DK).
Död 770.
(Barn XXI:657489)

Gift med föregående ana.

XXII:1315171 fm fm ff ff fm ff fm fm mf ff mf
Ragnar "Lodbrok, Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch" Sigurdsson.
Född omkr 780 i Danmark (DK).
Död efter 845 i Northumberland, England. Anförlust, se sida 74.

XXII:1315172 fm fm ff ff fm ff fm fm mf ff mm
Aslög (Kraka) Sigurdsdotter.
Född omkr 770 i Danmark.
Död efter 842 i Danmark. Anförlust, se sida 71.

XXII:1315265 fm fm ff ff fm ff fm mm ff ff ff
Erik.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 81
------------------------------------------------------------------------
(Barn XXI:657633, Far XXIII:2630529, Mor XXIII:2630530)

Gift.

                                 Barn:
   Edmund Eriksson.
     Född 832.
     Död 860 i Birka, Björkö-Arholma (AB). (Se XXI:657633).

XXII:1315297 fm fm ff ff fm ff fm mm mf ff ff
Rodigastus I of Obotrites.
Född ca 800 i Venden, Schleswig-Holstein,Tyskland (D).
Död 840.
(Barn XXI:657649, Far XXIII:2630593, Mor XXIII:2630594)

Gift.

                                 Barn:
   Mistui I of Obotrites.
     Född ca 820 i Billunger mark, Tyskland (D).
     Död 869. (Se XXI:657649).

XXII:1315313 fm fm ff ff fm ff fm mm mm ff ff
Álmos of the Magyars.
Grand Prince of the Magyars.
Född 820 i Etelköz, Ost Europa.
Död 895 i Erdély, Transylvanien.
(Barn XXI:657657, Far XXIII:2630625)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Árpád of Magyars, Nagyfejedelem.
     Född ca 845 i Etelköz, Kazár birodalom.
     Död ??/7 907 i Óbuda (now part of Budapest), Magyarország - Ungern.
     (Se XXI:657657).

XXII:1315314 fm fm ff ff fm ff fm mm mm ff fm
Mária/Maria of Byzantium.
Prinsessa av Byzantium.
Född ca 822 i Byzantine Empire.
(Barn XXI:657657)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXIII ---------------------------

XXIII:2629953 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff f
Kung Randver Radbardsson av Svitjod.
Född 680 i Sverige.
Död 770.
Sveakonung i G:a Uppsala. Son till Radbjart av Ryssland och Ivar
Vidfamnes dotter Aud den Djupöda. Gift med Ingild, dotter till en
sveakung.Troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala.
(Barn XXII:1314977, Far XXIV:5259905, Mor XXIV:5259906)

Gift.

                                 Barn:
   Sigurd (Randversson) Ring.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 82
------------------------------------------------------------------------
     Född omkr 730 i Danmark (DK).
     Död omkr 770? eller 812. (Se XXII:1314977).

XXIII:2630529 fm fm ff ff fm ff fm mm ff ff ff f
Sigurd (Randversson) Ring.
Född omkr 730 i Danmark (DK).
Död omkr 770? eller 812. Anförlust, se sida 80.

XXIII:2630530 fm fm ff ff fm ff fm mm ff ff ff m
Alfhild Gandolfsdotter.
Född 735 i Danmark (DK).
Död 770. Anförlust, se sida 80.

XXIII:2630593 fm fm ff ff fm ff fm mm mf ff ff f
Mieceslas I of the Obotrites.
Tribal chieftain and prince.
Född ca 770 i Venden, Schleswig-Holstein, Tyskland (D).
Död 811.
(Barn XXII:1315297, Far XXIV:5261185, Mor XXIV:5261186)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Rodigastus I of Obotrites.
     Född ca 800 i Venden, Schleswig-Holstein,Tyskland (D).
     Död 840. (Se XXII:1315297).

XXIII:2630594 fm fm ff ff fm ff fm mm mf ff ff m
Antonia of Obotrites.
Född ca 780.
(Barn XXII:1315297)

Gift med föregående ana.

XXIII:2630625 fm fm ff ff fm ff fm mm mm ff ff f
Ügek/Ogyek.
Även känd som "(Dulo?); Ügyek".
Född ca 796 i Etelköz.
Död 820 i Etelköz.
Son till Veget a magyarok vezére / Chefe dos Magiares och wife of Chief
of the Magiares Husband of Emese, Princess of Magyars, Álmos anyja -
Mother of Álmos Father of Álmos, magyar vezér, (Árpád apja / father of
Árpád); Chief of the Magyars Occupation: Med all säkerhet en mytisk
person (namnet betyder "helig")., praprzodek dynastii Arpadów, znany z
Gesta Hungarorum spisanych przez Anonima, sekretarza króla Wegier Beli
III.Wedlug wspomnianej relacji mial byc wodzem Scytów.
(Barn XXII:1315313)

Gift.

                                 Barn:
   Álmos of the Magyars.
     Född 820 i Etelköz, Ost Europa.
     Död 895 i Erdély, Transylvanien. (Se XXII:1315313).


--------------------------- Generation XXIV  ---------------------------

XXIV:5259905 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff ff
Kung Radbard av Ryssland.
Kung av Gårdarike.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 83
------------------------------------------------------------------------
Född omkr 638.
Var möjligtvis Ragnar "Lodbrok" Sigurdsson fadern?
(Barn XXIII:2629953)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Randver Radbardsson av Svitjod.
     Född 680 i Sverige.
     Död 770. (Se XXIII:2629953).

XXIV:5259906 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm
Aud "Den djupöda" Ivarsdotter.
Född omkr 633 i Danmark.
Aud var først gift med Rurik Sløngvanbug (født ca 640. Konge) Hun ble
gift med Kong Radbard i sitt andre ekteskap og levde så i Gardarike.
(Barn XXIII:2629953, Far XXV:10519811, Mor XXV:10519812)

Gift med föregående ana.

XXIV:5261185 fm fm ff ff fm ff fm mm mf ff ff ff
Billung [II] of the Obotrites.
Kung av the Heruli and Venden.
Född 750 i Venden, Schleswig-Holstein, Tyskland (D).
Död 798 i Venden, Schleswig-Holstein, Tyskland (D).
(Barn XXIII:2630593)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Mieceslas I of the Obotrites.
     Född ca 770 i Venden, Schleswig-Holstein, Tyskland (D).
     Död 811. (Se XXIII:2630593).

XXIV:5261186 fm fm ff ff fm ff fm mm mf ff ff fm
Jutta of the Obotrites.
Född ca 750.
(Barn XXIII:2630593)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XXV ----------------------------

XXV:10519811 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm f
Kung Ivar "Vidfamne" Halvdansen.
Född omkr 612 i Sverige.
Son till Halvdan Snälle av Skjöldungaätten (se under Ingjald Illråde)
och därmed ättling till Oden. Erövrade sveaväldet efter innebränningen
av Ingjald Illråde. Ska sedan ha underlagt sig hela Norden inklusive
Danmark. Gift med en dotter till Heidrek (son till Angantyr, kung i
Småland). I Danmark satte han sin dotters (Aud Djupaudga) make Hrörek
till underkonung men lät senare dräpa honom. Aud Djupaudga gifte senare
om sig med Radbjart av Ryssland.
(Barn XXIV:5259906, Far XXVI:21039621, Mor XXVI:21039622)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Aud "Den djupöda" Ivarsdotter.
     Född omkr 633 i Danmark. (Se XXIV:5259906).

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 84
------------------------------------------------------------------------
XXV:10519812 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm m
Gyrithe (Gauthild) Alvsdotter.
Född 620.
(Barn XXIV:5259906)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXVI  ---------------------------

XXVI:21039621 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff
Halvdan III "Snällje" Valdersson.
Född 570 i Jylland, Danmark.
(Barn XXV:10519811, Far XXVII:42079241, Mor XXVII:42079242)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Ivar "Vidfamne" Halvdansen.
     Född omkr 612 i Sverige. (Se XXV:10519811).

XXVI:21039622 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm fm
Drottning Moald "Digre" Kinriksdotter.
(Barn XXV:10519811)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXVII ---------------------------

XXVII:42079241 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff f
Harald "Den Gamle" Valdersson.
(Barn XXVI:21039621, Far XXVIII:84158481, Mor XXVIII:84158482)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Halvdan III "Snällje" Valdersson.
     Född 570 i Jylland, Danmark. (Se XXVI:21039621).

XXVII:42079242 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff m
Hildur Heidriksdotter.
(Barn XXVI:21039621)

Gift med föregående ana.


-------------------------- Generation XXVIII  --------------------------

XXVIII:84158481 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff
Valdar "Den milde" Hroarsson.
Född omkr 547.
(Barn XXVII:42079241, Far XXIX:168316961, Mor XXIX:168316962)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Harald "Den Gamle" Valdersson. (Se XXVII:42079241).

XXVIII:84158482 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff fm
Hildis Hildericsdotter av Vandalerna.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 85
------------------------------------------------------------------------
Född 525.
Död 572.
(Barn XXVII:42079241)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXIX  ---------------------------

XXIX:168316961 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff f
Kung Hroar Halfdansson av Danmark.
Född omkr 526.
(Barn XXVIII:84158481, Far XXX:336633921)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Valdar "Den milde" Hroarsson.
     Född omkr 547. (Se XXVIII:84158481).

XXIX:168316962 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff m
Prinsessa Ogne av Northumberland.
Född 530.
(Barn XXVIII:84158481)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XXX ----------------------------

XXX:336633921 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff
Kung Halfdan II Frodasson av Danmark.
Född 503.
(Barn XXIX:168316961, Far XXXI:673267841, Mor XXXI:673267842)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Hroar Halfdansson av Danmark.
     Född omkr 526. (Se XXIX:168316961).


--------------------------- Generation XXXI  ---------------------------

XXXI:673267841 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff f
Frodi IV "Den fräcke" Fridleifsson.
Född omkr 479.
(Barn XXX:336633921, Far XXXII:1346535681)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Halfdan II Frodasson av Danmark.
     Född 503. (Se XXX:336633921).

XXXI:673267842 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff m
Jorundsdottir.
(Barn XXX:336633921)

Gift med föregående ana.

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 86
------------------------------------------------------------------------
--------------------------- Generation XXXII ---------------------------

XXXII:1346535681 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff
Kung Fridleif III Frodasson.
Född omkr 456.
(Barn XXXI:673267841, Far XXXIII:2693071361, Mor XXXIII:2693071362)

Gift.

                                 Barn:
   Frodi IV "Den fräcke" Fridleifsson.
     Född omkr 479. (Se XXXI:673267841).


-------------------------- Generation XXXIII  --------------------------

XXXIII:2693071361 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff f
Kung Frodi III "Den fridsamme" Dansson.
Född omkr 433.
(Barn XXXII:1346535681, Far XXXIV:5386142721, Mor XXXIV:5386142722)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Fridleif III Frodasson.
     Född omkr 456. (Se XXXII:1346535681).

XXXIII:2693071362 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff m
Yngvesdotter.
(Barn XXXII:1346535681)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation XXXIV ---------------------------

XXXIV:5386142721 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
Dan, Hin Mikilaati "Den storladne" Olafsson.
Född 412.
He is Dan Mykillati, from whom Denmark supposedly got its name. Other
sources say he is Danp Rigsson, the son of Rig, the first king of
Denmark.
(Barn XXXIII:2693071361, Far XXXV:10772285441)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Frodi III "Den fridsamme" Dansson.
     Född omkr 433. (Se XXXIII:2693071361).

XXXIV:5386142722 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff fm
Olov Vermundsdottir.
(Barn XXXIII:2693071361)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXXV  ---------------------------

XXXV:10772285441 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff f
Kung Olaf "Den milde" Vermundsson av Danmark.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 87
------------------------------------------------------------------------
(Barn XXXIV:5386142721, Far XXXVI:21544570881)

Gift.

                                 Barn:
   Dan, Hin Mikilaati "Den storladne" Olafsson.
     Född 412. (Se XXXIV:5386142721).


--------------------------- Generation XXXVI ---------------------------

XXXVI:21544570881 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
Kung Vermund "Den vise" Frodasson.
Född omkr 369.
(Barn XXXV:10772285441, Far XXXVII:43089141761)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Olaf "Den milde" Vermundsson av Danmark. (Se XXXV:10772285441).


-------------------------- Generation XXXVII  --------------------------

XXXVII:43089141761 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
f
Kung Frodi II Havarsson av Danmark.
Född omkr 347.
(Barn XXXVI:21544570881, Far XXXVIII:86178283521)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Vermund "Den vise" Frodasson.
     Född omkr 369. (Se XXXVI:21544570881).


-------------------------- Generation XXXVIII --------------------------

XXXVIII:86178283521 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff
Kung Havar "Den Haandramme" Fridleifsson.
Född omkr 325.
(Barn XXXVII:43089141761, Far XXXIX:172356567041)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Frodi II Havarsson av Danmark.
     Född omkr 347. (Se XXXVII:43089141761).


--------------------------- Generation XXXIX ---------------------------

XXXIX:172356567041 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff f
Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson.
Född 303 i Lejre, Danmark.
(Barn XXXVIII:86178283521, Far XL:344713134081)

Gift.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 88
------------------------------------------------------------------------
                                 Barn:
   Kung Havar "Den Haandramme" Fridleifsson.
     Född omkr 325. (Se XXXVIII:86178283521).


---------------------------- Generation XL  ----------------------------

XL:344713134081 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff ff
ff
Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson.
(Barn XXXIX:172356567041, Far XLI:689426268161)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson.
     Född 303 i Lejre, Danmark. (Se XXXIX:172356567041).


---------------------------- Generation XLI ----------------------------

XLI:689426268161 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff f
Kung Frodi I Fridleifsson.
Född omkr 281 i Lejre, Danmark.
(Barn XL:344713134081, Far XLII:1378852536321)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson. (Se XL:344713134081).


--------------------------- Generation XLII  ---------------------------

XLII:1378852536321 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff
Kung Fridleif I Skjoldsson av Danmark.
Född omkr 259 i Lejre, Danmark.
(Barn XLI:689426268161, Far XLIII:2757705072641)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Frodi I Fridleifsson.
     Född omkr 281 i Lejre, Danmark. (Se XLI:689426268161).


--------------------------- Generation XLIII ---------------------------

XLIII:2757705072641 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff f
Kung Skjold Odensson av Danmark.
Född omkr 237 i Asgård.
Danernas förste kung. Hustrun Gefion.
(Barn XLII:1378852536321, Far XLIV:5515410145281, Mor
XLIV:5515410145282)

Gift.

 

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 89
------------------------------------------------------------------------
                                 Barn:
   Kung Fridleif I Skjoldsson av Danmark.
     Född omkr 259 i Lejre, Danmark. (Se XLII:1378852536321).


--------------------------- Generation XLIV  ---------------------------

XLIV:5515410145281 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff ff
Gud Oden (Fridleifsson) av Asgård.
Född omkr 215 i Asgård, Mindre Asien.
Född i Asgård som ska ha legat vid mynningen till floden Don. Oden
utvandrade till Sverige och tog konsten att rista runor med sig. Han
slog sig ner i nuvarande Uppland, enligt Alf Henriksson av två skäl: 1)
Det var ovanligt vackert här vid den tiden 2) Upplänningarna var
tillräckligt dumma för att tro att han var en gud redan under hans
livstid. Här grundade han det andra Asgård - Fornsigtuna. Han gjorde sig
till kung och grundade på så sätt vår äldsta konungaätt - Ynglingaätten.
Namnet Ynglingar uppkom emellertid först med Yngve-Frej (se denne). Gift
med Frigga och även med Skade. Född 215 alt 75 fKr beroende av källa
(Alfred alt moderna historiker).
(Barn XLIII:2757705072641, Far XLV:11030820290561)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Skjold Odensson av Danmark.
     Född omkr 237 i Asgård. (Se XLIII:2757705072641).

XLIV:5515410145282 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff fm
Frigg Cadwalladotter.
Född omkr 219 i Asgård, Mindre Asien.
(Barn XLIII:2757705072641, Far XLV:11030820290563)

Gift med föregående ana.

---------------------------- Generation XLV ----------------------------

XLV:11030820290561 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff ff f
Fridleif (Bor) Finnson.
Född omkr 190.
(Barn XLIV:5515410145281, Far XLVI:22061640581121)

Gift.

                                 Barn:
   Gud Oden (Fridleifsson) av Asgård.
     Född omkr 215 i Asgård, Mindre Asien. (Se XLIV:5515410145281).

XLV:11030820290563 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff fm f
Kung Cadwalladr av Britannien.
Född omkr 193.
(Barn XLIV:5515410145282, Far XLVI:22061640581125)

Gift.

 

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 90
------------------------------------------------------------------------
                                 Barn:
   Frigg Cadwalladotter.
     Född omkr 219 i Asgård, Mindre Asien. (Se XLIV:5515410145282).


--------------------------- Generation XLVI  ---------------------------

XLVI:22061640581121 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff
Finn Godwulfsson.
Född omkr 130.
(Barn XLV:11030820290561, Far XLVII:44123281162241)

Gift.

                                 Barn:
   Fridleif (Bor) Finnson.
     Född omkr 190. (Se XLV:11030820290561).

XLVI:22061640581125 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff fm ff
Kung Lucius (Llerig) av Britannien.
Född 137.
Död 201.
Förste kristne kung i Silurien.
(Barn XLV:11030820290563, Far XLVII:44123281162249, Mor
XLVII:44123281162250)

Gift.

                                 Barn:
   Kung Cadwalladr av Britannien.
     Född omkr 193. (Se XLV:11030820290563).


--------------------------- Generation XLVII ---------------------------

XLVII:44123281162241 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff f
Godwulf Jatsson.
(Barn XLVI:22061640581121, Far XLVIII:88246562324481)

Gift.

                                 Barn:
   Finn Godwulfsson.
     Född omkr 130. (Se XLVI:22061640581121).

XLVII:44123281162249 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff fm ff f
Kung Coel "old king Coel" av Britannien.
Född omkr 85.
Död omkr 150? eller 170.
"Old King Coel was a merry old soul''.
(Barn XLVI:22061640581125, Far XLVIII:88246562324497, Mor
XLVIII:88246562324498)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Lucius (Llerig) av Britannien.

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 91
------------------------------------------------------------------------
     Född 137.
     Död 201. (Se XLVI:22061640581125).

XLVII:44123281162250 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff fm ff m
Prinsessa Stradwawl av Silurien.
(Barn XLVI:22061640581125)

Gift med föregående ana.


-------------------------- Generation XLVIII  --------------------------

XLVIII:88246562324481 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff
Jat Biafsson.
(Barn XLVII:44123281162241, Far XLIX:176493124648961)

Gift.

                                 Barn:
   Godwulf Jatsson. (Se XLVII:44123281162241).

XLVIII:88246562324497 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff fm ff ff
Kung Marius av Britannien.
Född omkr 65.
Död omkr 125.
Regerade Silurerna i Wales ca 74-ca 125.
(Barn XLVII:44123281162249, Far XLIX:176493124648993, Mor
XLIX:176493124648994)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Coel "old king Coel" av Britannien.
     Född omkr 85.
     Död omkr 150? eller 170. (Se XLVII:44123281162249).

XLVIII:88246562324498 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff fm ff fm
Prinsessa Julia av Icenierna.
Född omkr 85.
(Barn XLVII:44123281162249)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XLIX  ---------------------------

XLIX:176493124648961 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff f
Biaf (Bjar) Skjaldunsson.
(Barn XLVIII:88246562324481, Far L:352986249297921)

Gift.

                                 Barn:
   Jat Biafsson. (Se XLVIII:88246562324481).

 

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 92
------------------------------------------------------------------------
XLIX:176493124648993 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff fm ff ff f
Kung Gweirydd (Aviragus) av Britannien.
Kung över Silurisk stam.
Född omkr 15.
Död omkr 74.
Ruled 44-74 as tribute-paying king of Claudius, whose daughter he
married.

Källor 1)
http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~jamesdow/s072/f000538.htm
(Barn XLVIII:88246562324497)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Marius av Britannien.
     Född omkr 65.
     Död omkr 125. (Se XLVIII:88246562324497).

XLIX:176493124648994 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff fm ff ff m
Drottning Genvissa (Vanessa Julia) av Romarriket.
Död omkr 50.
(Barn XLVIII:88246562324497, Far L:352986249297987, Mor
L:352986249297988)

Gift med föregående ana.


----------------------------- Generation L -----------------------------

L:352986249297921 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff
Skjaldun (Skjold) Heremodsson.
Född före 30.
(Barn XLIX:176493124648961, Far LI:705972498595841)

Gift.

                                 Barn:
   Biaf (Bjar) Skjaldunsson. (Se XLIX:176493124648961).

L:352986249297987 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff fm ff ff mf
Kejsare Tiberius Cladius Nero av Romarriket.
Född 10.
Död 54.
(Barn XLIX:176493124648994)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Drottning Genvissa (Vanessa Julia) av Romarriket.
     Död omkr 50. (Se XLIX:176493124648994).

L:352986249297988 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff fm ff ff mm
Julia Agrippina d.y. av Romarriket.
(Barn XLIX:176493124648994)

 

 

 


13/7 2023                                                        Sida 93
------------------------------------------------------------------------
Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation LI  ----------------------------

LI:705972498595841 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff f
Heremond Ltrmansson.
Född omkr 5.
(Barn L:352986249297921, Far LII:1411944997191681)

Gift.

                                 Barn:
   Skjaldun (Skjold) Heremodsson.
     Född före 30. (Se L:352986249297921).


---------------------------- Generation LII ----------------------------

LII:1411944997191681 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Itermon Anthrasson.
(Barn LI:705972498595841, Far LIII:2823889994383361)

Gift.

                                 Barn:
   Heremond Ltrmansson.
     Född omkr 5. (Se LI:705972498595841).


--------------------------- Generation LIII  ---------------------------

LIII:2823889994383361 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff f
Anthra (Annar) Bedvigsson.
(Barn LII:1411944997191681, Far LIV:5647779988766721)

Gift.

                                 Barn:
   Itermon Anthrasson. (Se LII:1411944997191681).


---------------------------- Generation LIV ----------------------------

LIV:5647779988766721 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Bedvig Seskefsson.
Född f. Kr. omkr 45.
The Anglo-Saxon Chronicles shows him as a grandson of the Biblical Noah.
The Prose Edda continues the lineage.
(Barn LIII:2823889994383361, Far LV:11295559977533441)

Gift.

                                 Barn:
   Anthra (Annar) Bedvigsson. (Se LIII:2823889994383361).

 

 

 

 

13/7 2023                                                        Sida 94
------------------------------------------------------------------------
---------------------------- Generation LV  ----------------------------

LV:11295559977533441 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff f
Seskef Magisson.
(Barn LIV:5647779988766721, Far LVI:22591119955066881)

Gift.

                                 Barn:
   Bedvig Seskefsson.
     Född f. Kr. omkr 45. (Se LIV:5647779988766721).


---------------------------- Generation LVI ----------------------------

LVI:22591119955066881 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Magi Modisson.
Född f.Kr. omkr 75.
(Barn LV:11295559977533441, Far LVII:45182239910133761)

Gift.

                                 Barn:
   Seskef Magisson. (Se LV:11295559977533441).


--------------------------- Generation LVII  ---------------------------

LVII:45182239910133761 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff f
Modi Vingenersson.
(Barn LVI:22591119955066881, Far LVIII:90364479820267521)

Gift.

                                 Barn:
   Magi Modisson.
     Född f.Kr. omkr 75. (Se LVI:22591119955066881).


--------------------------- Generation LVIII ---------------------------

LVIII:90364479820267521 fm fm ff ff fm ff ff mf mf ff ff fm ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Vingener Vingethorsson.
Född f.Kr. omkr 105.
(Barn LVII:45182239910133761)

Gift.

                                 Barn:
   Modi Vingenersson. (Se LVII:45182239910133761).

  Övrigt

 

SAGA och MAXS anfäder:

Heléns släktforskning

 

N.Nu GratisHemsida

 

 

© 2010 Svennis.n.nu. Alla rättigheter förbehållna.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)